En film som är snygg men når inte fram

Titel Planetarium

Regi Rebecca Zlotowski

Medverkande

Svensk distribution Stockholm film fetsivalen

Betyg B

Man kan inte begära att alla filmer som presenteras vis Stockholms film festivalen skall vara mästerverk men tyvärr Planetarium känns inte som en lyckad film men den är välgjord. Jag ser många problem i rebecca Zlotowski film som har inte ett tydligt manus med extremt dåliga följd och endast ett kostym drama visligen mycket fint fotad av men helt onödigt när det gäller att undersöka perioden. Den är dessutom en elitistisk film både när det gäller historia men även filmen Historia som sådan har dels några anakronismer när det gäller tidslinjen eftersom det var inte på 1930 men i slutet av 1920 talet som den franska filmen var i en svackan och jag tycker att det är helt osannolik att en amerikanska kan vara i Paris 1943 utan att bli deporterade. Denna amerikanska är Natalie Portman en skådespelerska som jag verkligen beundrar för hennes roll i sådan verk som Black Swan , The other Bolyne girl och inte minst i komedi ”Fridens med benefit” fast här känner sig hon som så platt och icke sägande. Problemet är att hon är helt fel i rollen som Laura Barlow profitör soav henens lilla syster som hon tar fram med medium programmet. Först i ett mycket fint tåg resan som påminner stark om det som man har kunnat skådat i Alfred Hitchcock klassiska ”En dam försvinner” kommer med henne till paris för att uppträda i några cabarte lokaler. Dessa scener som vi återskapa med hjälp av regissören egna fantastisk fotografi Robin Coudert ger bokstavligen kött och blod och en av dem bästa klippningar (ansvarade av Julien Lacheray ) som jag har skådat på riktig är en hymn om ett gången tid en epok 1930 talet Frankrike eller Europa som vi ser i utsöka miljöer. En av dem är en hus som på ett parisisk sätt dvs lite mer raffinerade och mest av allt full av det som vi skulle kunna definiera som erotiska speglar är rummet som verkr till hälften en scenografi av Fritz Lang ”Mabuses filmer problemet för mig är den som spelar rollen dvsalias den manliga huvudrolen. Är stel lika karismatiska som Frankrikes presidet Farcois Holande och lika irriterade som före detta och jag tror att problemet är inte så mycket i den oförmåga övertagande skådespeleri av rollen som lämmar ycket i ett mystisk basis. Visligen under siar seansen får han besök av en intressant figur klädd precis som.. i frtz Lang redan citerade Doktor  Mabuse och vi är ständigt osäkra av hans sexualitet men han är plat enkelt språkig precis som den lopia av den Arey (en ytterst stor franska divan i Noiur filmer och inte minst i Marcel Carné enorma ”nattens besökare” och ”les enfantes du paradis”) fast hör hyllnings är platt. Jag vet att det låter förnedrande att säga så men enligt mig dessa roller om dem hade presenteras av två  andra skådespelaren som alias litler finger och Sophie tuner alias Sansa Stark kunde ha lyft filmen till ett mästerverk. Det roligaste är att det finns några scener som är riktiga mästerverk som den vid den franska Rivieran med bakkanteroch en yterst erotisk utan att han blivit pornografisk episod när vi först ser en nacken bild på Natalie Portman som påminner om den berömda som presenterades av Birgitte Bardot i Luc Godard utmärka ”förakten” och sen i några amatueru filmer som visa.. även som Mussolini. Till slut kommer ha att angripas eftersom han är jude. En annan av films kvalitet är Jul Rose Deep som är verkligen den sanna dottern till fadern Jonny och gör en roll som han kunde ha gjort i form av intesitet , kraft närvaro och tetaralitet. En teatern form som är teatern i den bemärkelse av teatern som någonting som är intressant som Kubrick brukade säga. Systern som har en alvarlig sjukdom är perfekt i rollen som en bror mellan dem döda och dem levande och som hon utrycker på ett perfekt franska mellan det som är den levande och dem glömma döda. Vi förstå att allt är fel i allt när hon väljer bort från filmer. En annan del som åtminstone för mig påverkar mitt trots allt positiva bedömning av filmen som kanske har blivit extremt nerklippt är när man citera en annan av Langs verk ”metropolis” under några experimenter med en ytterst oseriös vetenskaps män som misslyckas och under en dröm sekvens som är mycket välgjord. Rose Deep visar sig en mogen och seriös skådespelerska och jag hoppas att se henne i många nya roller.

Robert Fogelberg Rota