Inte alla kärlekshistorier slutar väl

Titel: Livet efter mig

Regi: Thea Sharrock

Medverkande: Emilia Clarke, Jenna Coleman, Matthew Lewis, Charles Dance, Janet McTeer, Sam Claflin, Vanessa Kirkby, Ben Loyd-Hughes, Brendan Coyle m.fl.

Svensk distribution: SF

Betyg: A

Emilia Clarke är en världskändis inte minst för rollen som Daenerys Targaryen i HBOs super produktion ”Games of Thrones”. Daenerys Targaryen är en vanlig tjej till synes ganska svag, hon är intelligent och lyckas undvika problem samt föra fram sin vilja och har dessutom gåvan att vara social kompetent.

Clarke i gestaltningen av Lou Clark lyckas prestera detsamma i ”Livet efter mig” trots att hon till synes är socialt okompetent med en mycket egendomlig klädstil. Hon lever på den brittiska landsbygden. Emilia Clarke gör med hjälp av Remi Adefarasins fotografi, en öppen sympatisk och listig ung kvinna som gradvis växer. I början av filmen ser vi hur hon först säger upp sig från ett konditori och senare hur pass mycket hon är underkastad familjen. Bland andra systern Katrina "Treena" Clark, som spelas mycket bra av Jenna Coleman och pojkvännen Patrick gestaltad av Matthew Lewis, vars stora passion är att springa maratonlopp. Vi märker hur självupptagen han är och hur han tvingar Lou att följa hans rätt så bisarra idéer. Han är ekonomiskt oberoende och Lou bestämmer sig mest för familjens skull att ta ett arbete hos familjen Traynor, några aristokrater, som sysslar med finansaffärer.

Fadern i familjen är en charmig gentleman även han känd från ”Games of Thrones” Charles Dance gör rollen, som Stephen Traynor. Det är den mjukaste och mest ljusa roll, som Dance någonsin har spelat. Han är till synes mycket trevlig men karaktären är även kall. Han helt olik sin fru, som spelas av Janet McTeer, Camilla, vilken ständigt är orolig med all rätt är för sin son Will, Sam Claflin, som på grund av en trivial olycka har blivit total förlamad. Han var den perfekta unga engelska guldgossen snygg, duktig inom finansbranschen samt belevad och kultiverad. Det är inte någon överraskning att han är bitter. Det var han ifrån filmens början. Han blir kär i Lou, som är vacker, intelligent och sätter gränser åt honom. Efter en upptäckt är det hon som börjar uppvakta honom. Will hade redan introducerat henne i en värld av fin kultur genom franska filmen ”Gud och människor” i regi av Xavier Beauvois. Det som Lou gör för honom är att ta honom till en klassisk konsert av Wolfgang Amadeus Mozart. Protesten mot överklassen ses tydligt i rollen av Wills före detta flickvän Alicia, Vanessa Kirkby och rollen som den avskyvärda Ruppert (Ben Loyd-Hughes) som inte är värd Wills vänskap. Filmen blir lite av en komedi behaglig fast med en mörk ton. Om man jämför med ”En oväntad vänskap” i regi av Olivier Nakache och Eric Toledanod där förlamningen var början inte slutet på ett liv.

En av filmens absoluta höjdpunkt är när Lou samtalar med sin far Bernard spelad av en sarkastisk Brendan Coyle, som förklarar för henne varför slutet på kärlekshistorien blir på detta sätt. En vacker och sorglig film som alla borde se.

Roberto Fogelberg Rota