Intervju med Jelena Milla

I tio år har tack vare skådespelerska och regissör Jelena Mila och Balkan film festival och det kommer att ske även i år. Det är en av dem bästa filmer som visar tydliga konstnärliga linjär har många spännande gester och kommer att visa extremt bra filmer. Balkan är en samling begrepp av många olika länder och skylda kulturer i en av navarna av den världscivilisation. Mera än en vanlig film festival det ör en sätt för att lkänna olika och spännande kulturer. Jag har valt att lämna till intervju karaktärerna av ett samtal med mina frågor i fet still

Skulle du kunna berätta litegrand om året festivalen?

Det är snart tio år och vi har haft den stora nöje att ha otroligt många filmer som är producerat just denna år 2019 och har haft att välja många av dem och hade inte enbart filmer från före detta Jugoslavien men även ett mycket intressant bulgarisk film som är en av dem som handlar mest av den temat som är väsentlig Lechezar Avrnov ”A picture with Yuri” som är en sentimental drma med kriminella inslag som är även med en asiatisk närvaro en form av hyllning till temat av identitet och flukt som är väldigt viktig för vårt samtida.

Jag såg att det finns även en rysk film och det är andra gången efter mitt alla favorit Bataljon?

Det är en film som behandlar en av dem senaste konflikter i Europa den i Kosovo med tunga bombningar mot civil befolkning för regi ansvara Andrey Volgon och den bär titten Balkansky Rubezh och den är en drama som visar i denna krig en ståndpunkt som är lite annorlunda den ryska. En är inte som jag vida vet inspelade i Kosovo men det förkommer många ryska och serbiska skådespelarna. Det är en krig som Europa har velat glömma och är långt ifrån läck.

Just kriget är mycket närvarande på festivalen och mest av allt det som har att göra med den festivalen med två filmer som behandlar första och en som behandlar andra välrs kriget. Hur pass mycket är denna tragedi fortfarande närvarande i folkets medvetande ?

Den är extremt närvarande och vårt moderna historia börjar med det. Den första filmen av Petar Ristovski med titel Kralj petar I är en djup  mycket stor produktion för regi av petar Ristovski som är serbisk grekisk och behandlar den österrikisk tyska invasionen av Serbien med tillbakadragande av armen och inte bara av den från Serbine via Kosovo och Albanien till Korfu var britter, fransmännen  och mest av allt dina landsmän italienaren hjälpt till dem att senare bygga en annan front . Det kommer kanske lite sent med det är samma med 1917. Kungen spelas av Lazar Ristovski som är känd från många fina produktioner bland annat ”en tåg maskinist dagbok ” som visades på vårt festival för föra året. Den andra filmen är Pretagan Antonijevic ”soldier Lullabay”. Det är stora filmer som hade ambition att ses även av människor i en annan geografisk området och även av barnbarn till dem som stred mot serber. Det har varit lite trög med det har visar att den serbiska filmen fungera mycket bra med många människor som har sett den. Den film om andra världs krig är vårt kroatisk bidrag som bär titel ”Dbevik Diane Budisavljevic av Peter Rostoviski som är ett stora fram om en sjuksköterska som räddade tusen tale serbiska, romerska och judiska barn från nazistisk förföljelsen under andra världs kriget. Det är kontroversiellt att behandla denna temat i Kroatien jag hopps mycket på denna film och vi kommer att ha manus författaren Natza Drakulic som gäst och hon kommer att hålla en workshop här på vårt lokal vid Odengatan 15 här i Stockholm. Det är en svår film. När det gäller första världs kriget vi visar mest filmer som har ett vision av film som är kanske manlig men utgår mycket från den stora massan inte för dem små händelserna

Kan du berätta om den två samtida filmer?

Den enda är ett ganska djup drama en publik framgång av Gora Markovic en viktig regissör ”Delirijum Tremens” och den andra Stickes är en bosnisk , serbisk och amerikanska produktion av Miroslav Terzic om ett smuggling av barn när dem är nyfödda vilken är djup dramatisk på alla sätt . tyvärr kunde vi inte ha några av dem medverkande här eftersom det är svårt att åka ifrån USA.

Och mina favoriter montenegrinska film?

För den har vi en drama komedi med titel ”Grudi” som är en samling av väninnor i deras bästa år och plötsligt händer det någonting mycket dramatisk i deras liv.

Kan du berätta någonting av den norr makedonska filmen?

God exxist her namn i Petrunya är en filmen av Toedora Stugar Mitevska som visar hur pass svårt det är svårt för kvinnor i den ortodoxa tradition. Det finns en seder att man kastar en trädd kors i ett sjö och en av bybor måste ta den i denna fall en kvinnan och det leder till stora konsekvenser. Det är en intressant komisk film med mycket extratanken.

Hur är det med jämställdhet på Balkan?

Man talar och kvinnor är alltid närvarande kanske inte så mycket som man kan tror men det berör även för ett faktum att vi har haft socialismen och det har medfört mindre olikhet mellan koner .

Finns det planer att film om janizarer?

Som vi påminner detta vara ett stor trauma för många av dem balkanska befolkningar att få baran kidnappade och förvandlade till slav soldater för sultaner. Som jag vidare kommer ihåg i Dracula Untold dessa spelas av polska skådespelarna men Hollywood låter dem spela även viktningar. Även i den muslimska länder den osmanska riket har lammat mycket lite men vi ser många filmer och serier från Turkeiet som ger en annan bild.

Hur är det med den svenska filmen är den närvarande på Blakan?

Det är mycket närvarade och älskade och man känner till Bergman och även Roy Andersson och Ruben Östelund som vi presterade med ”The tourist” ses mycket. Tyvärr är bilder av invånadre från balkan i svensk filmer enbart begränsade till några ganster med törftig språk någonting som vi är mycket emot. Vi kommer att göra en dokumentär film om dem som har lyckas

Det saknar albanska filmer varför?

Vi kör i huvudsakligen en lång film festival och man producera inte mycket av den. Den är mycket stark när det gäller dokumentärer och kort filmer.

Vilka är planen för festivalen?

att arbeta vidare visa vårt filmiska arv och inte minst att ha många filmer  som kommer även att turner i både Sverige och Norge

Robert Fogelberg Rota