Den bästa Agata Christine någonsin

Titel Döden på Nilen

Regi Kenneth Branagh

Medverkande Gal Gabon

Svensk distribution SF

Betyg A

redan ifrån början i en underbar scen i svart vitt ser vi att Kennet Branagh har ambitioner att filma den bästa Agatha Christie filmatisering. Det ses redan i filmen prolog som visar den  unga bonde Hercules som ger ett råd till officeraren kapten som spelas av Orlando Seal. Det är en första världs krig som vi har sällan skådad och vi ser även av vilken anledning Pioret har fått mustascher i den känslormesiga scen med  Katherine extremt väl spelade av Susannah Fieldining. Den klippningen som under dessa stunder presenteras av  Úna Ní Dhonghaíle är snabbt går på ett sätt som kommer att studeras många decennier framför oss som när kapten trampar på en mina foto är smutsig ser och visar kriget i allt sitt eländen av Haris Zambarloukos som senare blir glamorös när själva intrigen presenteras i den eleganta London natt livet med den diaboliska parter spelade av Emma Mackey i rollen som den eldiga impulsiva Jacqueline Dubelfort och den charmige men sydliga Simon Doyle som har den sympatiska nästan svenska charmen av Armie Hammer. Denne roll är för mig en av dem bättre kapabel att vara tydligt men även så hålig abv ett komplicerade personlighet. Den roll med sitt genuin elakhet nästan grymhet påminner om några av dem bästa roller av Clark Gable. Det är en så karismatisk och charmig skådespelaren som lyckas även att var en match till en av dem bästa skådespelerskor just nu i Hollywood Gal Gabot. I rollen som den olyckliga Linnet Ridgeway är hon helt fantastisk full av ett slags listyrkan och sårbarhet. Det ses dels i dem sociala tillfälle men även i den fantastiska egyptiska livet som hon lyckas att bli ett komplement till den underbara antikvitet inte minst när hon vid två tillfälle citera Cleopatra. Detta kan ses som ett prov för denna roll som verkar vara skuren för henne. En av filmens överraskning är ett helt oikännbart Russell Brand in rollen som lord pardon doktor Wiledsman. Det är en av linet friare som misslyckas  dels att försvara henne men även att bli tagen seriös. I denna historia som trots allt död är även en Société komedi är han den trista clowene. En roll som visar många likheter med den tama fast eldiga sällskap dam till linnett som är  Louise Bourget gestalta av Rose lesilei. Ja samma Rose Lesili som spelade en av dem mest sympatiska roller i games of Thorndes just Ygritte. Om denna karaktär var eldig är Louise Bourget askan som fortfarande brinner av passioner. Mycket sämre är rollen som dem lesbiska parar den super kommunistiska Marie Van Schuyler spelade av Jennifer Saunders och den före detta förmågan Bowes spelade av Dawn French . det är två bra skådespelskor men den får mycket lite tillfälle att kunna utveckla dessa roller som förbli lite för mycket i bakgrunden. Dem roller som utvecklas är den förmögna amerikansk pratet presenterade av Bouc som den pojkaktiga charmen av Tom Bateman och den bittra sarkastiska modern  Euphemia spelade av Annette Bening. Hon är rapp i replikerna självsäkert och visar alla hennes kvalitéter. Det är till synens en helt manipulativ roll som man ser tydligt när hon målar vid en pyramid hur hon placeras sonen precis som hon blir. Hon hatar sonen käraste Rosalune Otterbourne som har den charmen av Letitia Wright. Hon är den personen som lyckas att genomskådar poir och man ser tydligt att den kvinnan som står närmare henne och Poirot är Salome som har den fantastiska charm och karisman av Sophie Okonedo. Det är en extremt bra roll i allt och det är på alla sätt och vis den roll som står närmare Poirot som är just den fantastiska Kenneth Branagh lyckas att ge ett precis bestämd regi och även en mångsidig gestaltning av en genialisk människa som har många fel manier som gör honom helt mänsklig. Fast filmen riktiga översaklig ör den egyptiska skådespelaren Ali Fazal som spelas Linet kusinen Katchadourian en fanatisera rådgivaren som går inne i ett svårt och komplicerade lägget. En film som man måste bara kunna se

Robert Fogelberg Rota