Ganska lik originalen historien men så mycket mera historisk

Ganska lik originalen historien men

Titel Dr Zvivago

Regi Giacomo Campiotti

Medverkande Keira knightely , Ann Marie Diff, Sam neil

Svenska distribution Cmore

Betyg A

Få historier har varit för mig så meningsfulla och vackra som Boris Boris Pasternak "Dr Zvivago" och den odödliga mästerverk av David Lean och i denna italienska produktion av rai med ett mycket bra regi av Giacomo Campiotti vi har en väldigt gedigen produktion i vilken Lodovico Einaudi gör ett utmärk arbete mest för att kunna personifiera bra dem stridscener och fotografi av Blsco Giurato och klippningen av Joe Walker låter oss med hjälp av den tid cine journaler och annat film materialen  komma inne i den tiden Ryska imperiet med sitta motsägelse och två krig den i vilken dem tyska och för allt del österrikisk ungariska artilieri mejade när den ryska folket och den revolution men ett hemsk indöderlskrig. En krig i vilken vi ser hur med dold och undertryck hat partisanerad emed den djup knarkade ledaren spelade av Ivo novak först avrättar zar trupper i ett bakhål och sen hur pass mycket en liten by har angripits och förstört till grunden. Det är just denna liv denna omguvningen som är den stora skinnade med den David Lean film och saknade av ett berättande figur. Vi ser klart och tydligt i långa tagnigar lik dem av Roberto Rosselini krigs trilogi slaget är en direkt citat från Paisá och vi har även delar av Rom Öppet stad och ”Tyskland anno zero” som kommer mer levande. Från dem sofistikerade men ganska överlyxiga fester som påminner om dem av dagens oligarker i Rysland och Ukriana , till protester och dem överflöda kommunikatörer samt lidande av krigssårade  i sjukhuset dels den i fällt och den i vilken vi ser ett epidemi av tyfus (konstig nog inte spanska sjukan) och i dessa sista scener den byråkratiska ställning av Misha Gordon så väl spelade av Daniele Liotti. Denna unga män lite mera än ett tonårig som vill njuta av livet förvaldas till ett byråkratisk tyrann som blir ytterst lojal till det som är den nya order den av bolsjevikerna. Han har ett sann kärlek till Toni även om han porträtteras i huvudsakligen som en dålig männiksan. En roll fyll av nyaser rik som den av den stora boven  Victor Komarovsky spelade av Sam Neil. Om Rod Stenger hade haft ett teknisk skylig gestaltning av roll var sämre skriven och här är vi verkligen framför en komplicerade karaktär visligen utan skrupel som bry sig om ingenting men även ständigt sökande. Vi ser hur pass mycket han förstår först för sig själv dels i att presentera sig på ett klumpig sätt till den unge Yuri spelade av Sam MacLintock och sen hur han sabbar för sig själv en relation som kunde ha fungerat för honom den med Olya spelade av den vackra och sofistikerade den starka ryska kvinnan som är för mig Anne-Marie Duff bästa gestalt. Denna person hade mycket gemensam men precis som den bulldogg som Victor även misshandlar åtminstone psykisk Victor görs av Sam Neil som ett street smart individer som ständigt provocera men för även ett slags charm och vedermöda like den av Mlières ”Dom Juna” under Lara giftermål. Även i slutet trots han auktoritära och pompösa sätt vi får lite i taget hur även han blir en offren till vad som händer runt omkring honom.   Lara är i denna tolkning gestalts av Keira Knightley som under tidigt 2000 talet hade ett stjärn status mest i dessa romantiska och spännande roller. Hon lyckas att spela en vackert elegant och även jord nära ung kvinnan som växer i dem olika svårigheter först i den volontär exilen vid Ural berget och sen i kriget samt i inbördeskrig och med ett dubbel den av dottern Katya spelade som första roll av Anna Rust. Lara kan påminna om många personer som vi möter idag dem ukrainska kvinnor och samma kan sägas av hennes kärlek rival  Tonya Gromyko Zhivago spelade av Alexandra Maria Lara. Hon är också vackert och elegant med vardagligare mindre sofistikerade mera vardaglig och deltar i dem karbarer som var kännetecken av den Ryska futurismen. Lite i taget går hon tillbaka till jorden till det som är den vardagliga. Henens roll precis som den ålderdomliga och korrekta fadern spelade av Hug Bonnevie lura på ett hjärtskärande sätt. Det som är den mest annorlunda rollen är just Zvivago som är inte en charmig och het blodade nomad men i Hans Matheson gestalt en lugn jord nära nästan mugjk likande karaktär som i själva verket är en vulkan av känslor. Det ses i den mest ansträngande scenen när han och andra soldater försöker att bära på ett sluttning en artilleri pjäs. denna scen är slående i dess enkelt men även i den svåra precis som möte med dem andra män som är förälskade i Lara mest i den slutliga med Stelnikov/Pasha som spelas av Kris Marshal. Även psykisk denna roll påminner av den som vi har sett i Lean filmen med den duktiga Tom Courtenay. Kris Marshall får mer tid att spela denna person denna natur kraft som först är klumpig och utan Lara kan bara bli den värsta av den värsta även använd av ett tyrannisk autokratisk regering i sitt linda. Dem vanliga människor som han drabbar är dem som Amalia spelade av Maryam d'Abo söm försöker att ha en vanlig sympatisk live och skall hålla sig flyttande. En väggmålning av en tid som förändrade inte bara den ryska imperiet men även världen med sådan giganter som Majakovskij spelade av Karel Dobrý och hela spektra. det finns även en lite ljust punkt i den annans nattsvarta slutet när Yurhi helt desperat händer i ett rum av hans före detta hus som har blivit en skolan. En helt makalös.

Robert Fogelberg Rota