Titel Tales of tales 

Regi Matteo Garrone

Medverkande selma heyk

Visas på Stockholm film festival

Jag har följt Matteo Garonnes karriär innan framgång med Gomorra och jag är ytterst 

imponerade av hans senaste verk Taes of Tlers. Den ärt ett färspräkade och yterst visule 

märklig fantasy film. Genre eller den moderna definition en berätelse med magiska inslag 

som spelas i en värld som påminner om den medeltida med sådan makt strukturer. Vi kan 

diskutera om Sagan om Ringen kan betraktas i den men detta sker utan någon som helst 

tvekan i den berömda tv serier ”Games of Throndes”. Man skall se Garrones film med tanke 

för denna serier som är känd för ett stram realistisk stil medan Garrone med den text av den 

napolitanska 1600 –talet förfataren bygger någonting helt olik som är hämtade från 1600 

barocka tradition i Italien men även i mellersta Europa och man kan ta som den stora namn 

Rubens. Denna var känd för att visa dem stora utsvävningar som är en av filmen stora 

utsvängningar och sånt är lite grand fallet me dtRhe tales of tales. Vi ä’r inne i ett värld som 

härstammar från ett sagor bok känd från 1600-talet . vi är inte i samma realismen som vi 

möter i Games of throndes men i ett värld i vilken dem mänskliga relationer med  

magiskainslag. Vad som är den stora skinnade mellan den Hollywood inspirerade fantasy 

allting utgår från hjälte som lyckas att vinna med hjälp av dess kvalitet eller brister , här 

presentera Garonne människan natur som kommer fram och lyftes upp. Den bästa exempel är 

nog i den  första episoder i vilken presentera den drottningen som vill till varje pris ha en son 

gestaltad Salma Hayek som  gör en av dem  mest betydelsefulla roller i modern till dem två 

tvillingar henens egen son elias (gestaltad av Christian Lee) och Jojanm (Johan Lee9 . det 

finns en stor del av mörka tvångställningar som går till ett slags inre reasn. Den är mycket 

spännade medan den andra episoden i vilken den vackra prinsessan viola (Bae cave) offrars 

av hennes far kungen (Toby Jones) till ett monströs orcher som spelas av Guillaume Delaunay 

hela denna berättelse är spände och har starka aktion sekveser men det verkar bleknar i 

jämförlse med den mest roliga och fantasi full av alla episodier i vilken en kung känd för att 

vara ett stor libertin med Vicent casell djuriska magnetism som fröälskar sig i längtan av en 

kvinnan som han inte ser dora som i Hayley Carmichael: är en gammal slten kvinnan som 

lyckas att ta igen ungdomen och skönheten  i Stacy Martin egatlatning. Denna episod är 

magiska och vi märker tydligt den sätt på vilken Federico Felinnis arv förvaltas av garrone. 

Om Sorrentino gör historier som påminner Garone har tagit den rent av visuella. En mycket 

bra filmen som fodra en bio besök

Roberto Fogelberg Rota