En av de bästa studier i leken mellan offer och förrädaren

Titel Nattportieren

Regi lillina cavani

Medverkande Dirk Bogarde Lillian Cavni

Svensk distribution SVT play

Betyg Mästerverk

Få filmer har varit så svåra hårda och för allt del så provokativa som ”nattportieren ” elegant fotat i en dunkel och höst mesig Wien av Alfio Contini och med ett tagning som utforska och sätter ihop många tider och platser på ett tatil sätt av Franco Arcalli. Liliana Cavani bygger vidare på två tematiker  den av Alibido och den människan avgrund som hade vart typiska i många Freud verk och den trauma av förintelsen nazismen och dess arv. Nazisterna som hon presentera är med två undantag mycket väl placerade i 1950-talet Österrike precis som många fascister var det i Italien och är som den diaboliska Hans spelade av ett självsäkert Gabriele Ferzetti inte den minsta ledsna för det som dem har gjort. Många av dessa är fortfarande det samma hårda och skoningslösa som den diaboliske Klaurs spelade av den karismatiske Philippe Leroy och andra är enkla tam fattiga  medelålder gubbar som Stumm den som bär upp bagaget spelade av Giuseppe Addobbati Jag kommer inte att säga någonting om handlingen förutom att det är historia av en passion en kärlek som blir destruktiv och även perverterade mellan en före detta Stumbaum fürer Max spelade av Dirk Bogarde . Om rollen som Dirk Bogarde  spelade i den nästan samtida ”Döden i Venedig” var den av en stram sträng enkelt person den före detta nazist officeraren är nu en män fortfarande full av ångest , grymhet och disharmoni men som försöker att döljas under den perfekta fasade den humor som man ser i möte med grevinnan spelade av den 930 och 1940 talet divan isa Miranda som söker hans sexuell tjänster och bör med den irriterade och fåniga Adolf den alla yngsta av dessa nazister en gigolo och piccolo spelade Adolf som har den barnsliga men kanaljer likande utseende av Nino Bignamini. Vi ser hur denne lyckas att förföra den granne som är den ensamma medelålder dam spelade av Nora ricci.  Medan hotell med sitt strama lyx ger precis som Jacob ; lucias men som är en musiken dirigenter spelade av kai – Siegfrid Seefeld bild av en påklistrad nästan plastig fasad som max lägenhet precis som karaktärerna som vill endast vara sig själv att kunna leva ut hans anspråk. Max är alltid samma en profitaktör en person som vill i ett delirium av övermäktigt att visa ständigt sin makt precis som när han filmade lucia. Lucia spelade av Charlotte Ramping ses först Inet minst på opera en spektakulär och rolig scen som den person som har en fasad av en sofistikerade och någorlunda lycklig överklassdam men i själva verket är full av ångest av en trasig upplevelse men den som blev hennes far fast den straffade och på grund av det hon ger tillbaka men små gester som liknar den av en karaktär patienten spelade av Liv Ullman  mot sjuksköterska  Bibbi Anderson i Ingamr Bergman Persona. Bergman presenterade privata problem i skuggan av atom bomber och Cavni presentera den av förintelse tagen som en samling i vilken perverterade människor kunde under kriget få ett slags fr stat som ses tydligt i dem två scener i vilken man ser Bert den skickliga italienska dansaren Amedeo Maodio som dansar för dem andra nazister och även när Lucia tvingas att sjunga för dem och få ett makaber present. Det finns även Tydligt några andra figurer dem av människor som acceptera nazismen som dagportieren spelade av pedro Vidar som bara för att hålla sig lugnt gör ingenting. Ett riktigt mästerverk som måste ses och ses om
Robert Fogelberg Rota