När Fellini möter Tarantino
Nästan Amarcord
Title Once upon the time in Hollywood
Regi Quintl Tartino
Moderance Leonardo Di caprio
Betyg A
Dfå filmer har varit så personliga och har utstålat en sådan livs glädje som Once upon the time in Hollwyyowo i den söker vi i ett metafilmisk som denna verk som är en klassisk Tarantino film som återknyter till många andra av hans verk mest av allt jackie brown men även ”Inglorius Batsard” med inledning i kapitalr och hans genombrott ”Pilpe Fiction”. Det ses tydligt i många aspekter som den fotografi för vilken ansar Robert Robertson men även Fred Raskin fenomenala klippningen som ses mest i dem slutliga konfrontationer mella hippiesar vilseleda av Chalres manson som vi ser en glimt i av i den roll som spelades av
Christopher Arminio och stunten Cliff Botth som är för mig en av dem roligaste och mest lyckade roller av Bred Pitt. Charmig och sliskig vi ser hur denna person som bara driver som håller på trots allt att bli gammal men kan inte acceptera den och ibland för smrt för sitt egen bästa. Det är en person som liknar Dom Juan men vet att han måste vara försiktig det ses i hans konstiga relaktion med Gyppsie en av hippies flickor spelade av Lena Dunham och inte minst när han försöker att hjälpa John span som är en mycket stor roll av Bruce Dern. Många har ”anklagat” Tarantiono att göra alla till så elek rnt av ynkliga och det skulle verkar så i två rolelr som bråkar med Cliff dels hippie flickan Flower girl
Maya Hawke men även i den kariktyr likande Bruce Lee som presnteras av Mike moo som han bråkar med . Film stjärnorna r presenterade bara på avstånd som Roman Polanski spelade av Rafal Zawierucha eller Michelle Pfeiffer spelade av Rebecca Rittenhouse och dem som är inga riktiga stjärnor som Jay Speling som är Emile Hirsch, Cliff kan bara tänka sig en värld som är den som han är uppväxt långt ifrån den glamour av stjärnor och deras glansiga liv men är inte kapabel att känna den på riktig . Dem negativa sidor hans sjaskighet och hans sarkasm gör honom till en adels komplett karaktär inte till en hjälte eller en anti hjälte men en män som lever i nuet i ett jobbig och besvärlig situation som han kan inte helt och årligt kontrollera och som han måste kunna få bättre kännedom av detta. Dalton istället som borde vara arbetsgivaren det som bestämmer är en helt annat personligt spelade mycket bra av Leonardo Di Caprio är en rolig men tragisk roll. Han är så osäkert så nära att bli känd att få stora roller som man ser i den metafilmiska pastiser men som sen kan sabba allt. Det finns får mig några extremt roliga scener med Swartc den agenten som spelas av Al Pacino. Förutom att deras dialoger ör en riktig essä i metod acting det visar även en annan sidan .den av ett hommage till en av våra största sagor Pinocchio eftersom Al Pacino är som grillen det som berättar sanningar en sanning som Dalton redan vet att enbart möte med nya kulturerna i denna fall spaghetti western kan ge till honom ett form av styrkan och en upplyftning i hans karriär. Det är ganska uppenbart att den person som Di Caprio spelar är en lite artig parodi på Clint Eastwood. Men det som gör filmen till den Amarcord av Tarantino är Sharon tate spelade eller bättre sagt gestatlta av Margot Robbie helt underbart precis som hennes roll . En helt utmärk film
Robert Fogelberg Rota