Mycket bra animerade sagan om allvarlig konflikt

Globalt trauma i dock format

Titel tornet

Regi Matz Groud

Medverkande röster Layla Naijar

Svensk distribution folketsbio

Betyg A

Tornet är en mycket bra svensk animerade /dock film som behandlar på et annorlunda sätt men bara från en synvinkel den av palestinierna den stora katastrofen som dem kallar för Nakba. Då den nygrundade staten Israel drev ut mängder av arabiska palestinska invånare och även mördade FN sändebud Folke Bernadotte. Matz Groud i en film manuset som grundats från många av hans vänner erfarenheter som behandlar bar den palestinska sidan. Precis som den film som den israeliska Waltz with Bashi av Ari Folman även Tornet är en animerade film., Animation har två stycken förtjänster den närmar oss situation och visar hur dessa små dockor eftersom filmen är både ett sätt att visa hur människor är gnuggar i denna maskineri men även att närmar oss till den., Den central figur är den 10 åriga flickan Wardi vars röst ör den av Layla Naijar . Hon är liten duktig i skolan och bör i en tät labyrint likande flyttnings läger som ligger nära Beirut. Det är en svår palts och vad hon ständigt möter är misär och en relation till morfar Sidi spelade i rösten av Makram Khoury. Medan flickans röst är full av nyfikenhet och en vis optimism Sidi en gammal skröplig män med hjärtan problem är trött,. Livet håller att rasa samma och det ändå som växer är ett torn. Sidi börjar berätta om just hans erfarenhet av Nakda den fattiga med idylliska livet i Palestina som förvandlas till ett svårt liv. Då är det inte längre dockor som i nuet med tekningar en teknik som är ålderdomlig och passar bra för den förflutna i vilken vi ser israeliska problem. N annan viktig figur är den lite yngre farfar som spelas av Mohamed Bakri och ör den nästan heklt övergiven Lufti som berättar om livet i dem första år i flyttningslägget från barndomen trakasserier av libaneser tydligt kristna i den tiden 1950 och 1960-talet Beirut  som lite i taget förvandlas till dem första försök till en väpnad kamp vilken misslyckas. Den idéen av väpnad kamp tas på sitt spets av den äldre om enbend som spelas av Amer Hiehels röst som ’r betydligt hårader och även framgångs rik. Fast det som visar bättre Silje Nordsted klippningen ochy Matz Grouds regi är onekligen det lilla formaten som drama av wardi sister Rozette (naheda aazzan) som skall flytta från sitt älskare till Sverige eller Yehia den enda beslöjade kvinnan spelade ab sale bakri som berättar om den enda relativa om inte välstånd säkerhet som varade under 1980-talet med hjälp av en ”riktig” foto album. Det är för mig filmens strakaste och bästa stunder som tas oss nära inte bara palestiniernas tragedi men alla dem likande tragedier världen över någonting som sen abstraheras och blir like av symbolik i den siat av historierna den av Dugutt (Morad Hasan) ett original som lever vid tornet ände och föder upp duvor. Det är en dubbel  symbolik den av fred men även den av vilja till friheten. Filmen löper fantastisk mellan idéen av saga och den av en hårt och svårt verkligheten utan att vara för retorisk. En riktig bra animerade film som visar den svenska filmens styrka

Robert Fogelberg Rota  

�

Marcus Lindeen gör en malik Bendjelloul

En fantastisk dokumentär film om ett tvivelaktigt experiment

Titel Flotte

Regi Marcus Lindeen

Medverkade dokumentär film s

Svensk distribution Folkes bio

Betyg mästerverk

Få dokumentär filmer som jag har sett har varit så bra och så gripande som ”Flotten”. Formen i vilken dokumentärer är berättat är ganska konventionelle eller snarare sagt vanligt fats med ett alltid brännbart ämne sexualitet och skuld . Det handlar om ett experiment som en galen vetenskap män Santiago Genovas utsatt några gotroliga personer för med ett mycket svårt och nästan grym experiment att låsa några människor på en flotte i atlanten från kanarier öar till México under ett orkan säsong. Filmen utvecklas i tre stycken plan den av den tidens bilder i vilken Daniel Giménez Cacho eleganta röst läser Santiago idéer och skapande av hans drama, den tidens dokumentär super 8 bilder och dagens möte med dem olika iblandade som den svenska kaptenen Maria Björnstam eller den japanska fotografen Eisuke Yamaki  eller den israeliska före detta kvinnlig soldat Rachida Lièvre eller den fransyskan som var den absolut yngsta personen i hela gruppen Fé Seymour . alla är nu äldre och konstig nog ser dem bra mycket äldre än dem som dem egentligen är. Vi får känna dem men ganska ytlig och den bild språk som används av Marcus Lindeen och fotografen Måns Månsson  arbetar mycket med den närheten men ändå avstånden och den klippningen som presenteras av Alexandra Strauss och Dominika Daubenbüchel ger en rytm som är både mycket lugnt men under visas stunder nervös som när Maria Björnstrams pojkvän får ett utbrott eftersom han håller på att förstå att hela experiment kan spår ut. Det är vad det hände eftersom Santiago Genovese  arbetade medveten med att föra fram den bestialiska i dem inblandade. Han viste att det fanns några problem med sex skuld och eventuellt svart sjukan och lite i taget dem kom fram. Redan faktum att kvinnor utsatt för problem när det gäller uträttande av deras fysiologiska behöv eftersom dem var tvungna att stå på en liten passage vid havet. Lite i taget det känns som filmen krymper och även ställningen för dem inblandade .För mig det är en mycket fint och fantastisk verk som håller mig bokstavligen fastkedjad vid biosalongens förtälj . En verk som man måste bara kunna se och njuta av.

Robert Fogelberg Rota  

När melodram blir tragedi

Mäktig film om kriget i Syrien

Titel Flykten Aleppo - Istambul

Regi Andac Haznedaroglu

Medverkande

Svensk distribution Folketsbio

Betyg A

Kriget i Syrien har nu varat i ungefär sex år. Andra världskriget varade under samma omständigheter och även dem krig som varade i Jugoslavien. I likhet med många andra krig eller alla krig under historiens gång har den civila icke stridande befolkning drabbats minst lika hård som den stridande sådan och det är det som tas fast på i … fantastiska verk. Stanley Kubrick år 1957 presenterade i filmen ”ärans väg ” en kamp mot den militäriska brutalitet och gör samma mot den civila. Jag jämför dessa två filmer inte enbart för att kunna visa att jag har sett båda eftersom det finns enbart i stilen en likhet som är den av enkelhet en strävan för att kunna presentera allt så enkelt som möjlig så pass nära till en realism i vilken vi befinner oss inte utanför bilden men i bilden. Det ses jätte tydligt under filmens början när några små tjejer leker i ett gammalt hus kanske för kolonial tiden. Det är ett hus i Aleppo vad dem diskutera vart dem skall åka och då förekommer två nationer Saudi Arabien som inte tar emot syrier och Ryssland ett vackert land men adels omöjlighet att komma dit. Tjejerna går ut och det möter dem hårfrisörskan Myriam. Det är ingenting fel med Myram spelade av den jordanska stjärnan Saba Mubarak   enbart att hon inte är gift någonting som får små tjejer att driva med henne och bör i Aleppo. Den faktiska kriget avbildas på ett mycket stark sätt med ett rysk helikopter (mäktig som ett draken) som kastar flygblad som uppmura folk att försvinna  och i bombningar som drabbar en familjen idyll. Dessa som vi skulle kunna kalla för prologer till den egentliga konflikten i vilken Myram och Lina den 10 åriga Yesim Ceren Bozoglu kastas till med en svår flykt till den turkiska gränsen i vilken dem bli trakasserade och angripna av en av många miliser och där till staden Istanbul i vilken tillvaro blir inte så olika den av kriget.  Hayk Kirakosyan foto blir ännu mörkare och med hjälp av Ahmed Hafez och inte minst Can Yagan klippningen det blir mer och mer en känsla av instängdhet att befinna sig i ett slags fällan av trånga gator, botten våningar , skumma fabrik lokaler och inte minst vackra köp centrum. Lina och Myriam gillar inte varandra i börjar men även med hjälp av lilla bebisen Zahra  dem blir allt närmaren. Det ses under dem första scener när hon försökte att rädda sitt liv och även senare. Det är inte turkar som är alla onda det finns flera stycken som den modern som hjälper Lina som har problem men många försöker att utnyttja flyktingar och situation eller som några Saudiska turister lägger sig över dem . Det är lika mycket en film om Turkiet än om kriget i Syrien en samhället som har vuxit ekonomisk men fortfarande med många klyftor en adels utmärk film.

Robert Fogelberg Rota  

Jag vill se mera vikingar på mitt språk

(o)väntade bov i ett familjer äventyr för höst lovet

Titel Halvar Viking

Regi Gustaf Åkerblom

Medverkande Torkel Peterson , Peter Haber Ellen Jelinek

Svensk distribution SF

Betyg A

Vikingar har fått ett renässanser som jag skulle istället vilja betäcka som ett riktig förseelse på film duken. Efter fanatsy äventyrar med splatter inslag som ”Outlander” och inte minst ”…och den andra störsat Tv serier i våert tid (naturligt viss efter games of Thorndes) har vi nu ett verk som är ytterst väl fotograferade kanske med undantag av Ruben Österlund ”Square” den bäst fotograferade svenska filmen på hela 2000-talet (Peter Mokrosinsk har verkligen gjort en fantastisk arbete

och med en spektakulär klippning av Fredrik Morheden och mycket bra rekvisita visar en variant på Romeo och Julia temat i en tradition den av dem svenbska ´barn o0ch ungdoms filmer. Jag vill säga att den är med en undatag av hugo och josephine en film som vuxna borde se först med sina barn och sen med sina kompisar och jag hoppas att den kommer att ta en enormt stor publik på bio salonger. Filmen om historia har vist förekommit ofta i den svenska filmen fast inte så mycket. Vikingar har ett svårt förhållande eftersom detta som är en viktig del av vårt historia men ändå inte eftersom det fanns inte den svensk språket några gränser och inte ens vårt flagga. Gustaf Åkerblom  låter hans film börjar som ett data spel men sen går över till en dockteatern som berättar om ett fejd mellan två bröder som delade upp en by och ett magisk yxan som försvann. Fast det som han vill göra är att presentera dem vanliga vikingar som Björn en smed som har Peter Haber karisma och skådespelar fason som måste hålla en vaken ögat på Romeo som är heter Halvar spelade av Vilgot Hedtjärn . det är en ung en aning brådmogen som inte kan simma slås och driver ute i skog och fanatisera. Där möter han sin kärlek från Garnby Meia som spelas av Ellinea Siambalis det är inte den klassiska pojkflickan a Arya Strak men bara en tjej som försöker att få en utrymmet en frihet som är att kunna leka och bestämma för sig själv som är inte helt så lätt eftersom hennes del av by håller på bli kristen och med ett ytterst autoritär och pompös fadern Alrik spelade av Joel Spira vilken gör en stark komisk roll medan modern Grimfuld spelade av Jimmy Lindström som försöker att medla. Den andra by som håller fortfarande på de gamla vikingar seder och bruk har som hövding Ragnar som spelas mycket bra av en av våra mest folk kära skådespelaren Torkel Petersson  som visar att han är en given kandidat för rollen som Röde orm han är kraftig krigisk men även komisk och dem människor som han möter är vanliga som vi skulle även kunna möta idag som gumman Ragnhild Åsa-Lena Hjelm en gumman som klagar över diverse saker bland annat henen tak eller hustru Frida i vars roll Ellen Jelinek som kör några jämnständighet skämt som för mig är mycket roliga. Filmen egentliga boven är den tyska munken som spelas av Frederik Nilsson vilken har en roll som r inte ovanligt i den svenska filmen den av onda kyrkor pastorer. Om Jan Malmsjö och inte minst Ingram Bergman hade valt att presentera en form av expressionistisk värden medan här är ondskan lågmäld viskande och närdtornade. Den roligaste skämt är den av ett upp och vänd kross.  Skämtat den fars liknade drbbar även den ”fornnordiska” religion med deras uppoffringar. En sympatisk och rolig film som jag hoppas banar vägen till många sådana filmer med ett vikingar temat. Till ssit vill jag prisa Clas Månsson i rollen som uppfinnare Esper. En anledning till för att gå att se filmen.

Robert Fogelberg Rota

Fanns det inte bättre dokumentärer som man kunde ta hit

Tyvärr blir jag inte inspirerad av denna familj album

Titel RBC

Regi Julie Cohen, Betsy West

Medverkande Ruth Ruth Bader Ginsburg Bill Clinton Donald Trump

Svensk distribution Nonstop entarinement

Betyg D

Få personligheter är i USA så kontroversiella som Ruth Bader Ginsburg en till syns enbart rolig och pigg 80 årige dam med ett starkt självförtroende en imponerad fysik kondition och ett enorm vikt i den liberal Amerika var hon lyckades mot alla odds att bli den ledande domaren som kämpar mot alla orättvisor som är diskriminerade. Det finns ett otroligt stoft för en film och dem första bilder och kärlek historia mellan den judiska Ruth och den WASP.. är vacker och betagande som många av det fall som hon bestred som den av en änkeman som fick inte familjer penning men tyvärr det som görs av Julie Cohen, Betsy West är verkligen tråkig vill snarare vara en helgonförklaring av denna personlighet som gör den till lite för tråkig. Det är en film som är mycket politisk korrekt i den bemärkelse att den ger sken att kunna presentera någonting som glorifiera Amerika eftersom den är Guds gåvan till mänskligheten som började dem alla bästa och försatt ännu bättre. Det är en ständigt idéen som förekommer i filmen eftersom allt som inte stämmer allt som är fel eller som kommer inte att fungera har enbart sitt ursprung i misstolkningar i ´någonting som är fel. Den enda scenen i filmen som är stark när det gäller den visuella är när vi ser olika statyer och hör personer som angriper det som är fel dvs Ruth Geinsger. Det är statyer av generaler och det är samma som grundade det som skulle ses som Ruth största framgång att få tjejer vid 1990 talet i ett tuff kadetter skolan. Det är enbart en hyllning till den amerikanska militarismen som är med Kina inte ens Ryssland det enda som förekommer. Personligheter som Clinton och Obama vilka precis som alla stora politiker hade gjort ibland något fel ses som delar av en guldålder medan Trump är bara en negativ del en slags bortskämt barn som MRs Ruth måste be om utsökt. Fast han är även en produkt precis som Ruth av USA en del av samma mynt. En tråkig film

Robert Fogelberg Rota �

En storartade film om kök

En ytterst behaglig film kanske höstens bästa

En riktig full träff av Folkets bio

Titel Ramen Shop

Regi Eric Khoo

Medverkande Takume Stao  , Jeannes Aw mark lee Beatrice Chien

Svensk distribution Folkets bio

Betyg A

Ramen Shop är den första filmen från Singapore som jag har sett och jag hoppas att det inte blir den sista eftersom det är en så fint och känslig verk med en fantastisk intimitet i ett mycket . Den är mycket vackert fotat av två stycken fotografer Brian Gothold Tan och Daniel Khoo som hittar skönheter i den vardagliga i den enkla restaurang och en klippning av Natalite Soh som tar vara på den utsöka mat soppor som är en del av handlingen. ”Ramen  Shop” är en historia om minnet och en återförening av ett kulturell identitet. I centrum av berättelsen står Masato mycket väl spelade ab Takume Saito som är en unga män mellan trettio och fjorton närmare fyrtio som vi kan se från hans hårgråströ som arbetar vid ett lunch restaurang i Japan . Vi ser i långa tagningar dem olika problem som senare förkommer med fadern Kezuni spelade av Tsuyosjo Ihara. Fadern och sonen verkar inte se varandra inte komma varandra nära på någon som helst sätt som om det skulle finnas en osynlig glasvägg och det är endast när fadern dör och han ärver även moderns ordbok samt få läsa varför Masato är så intresserade genom olika kontakter via blogg till staden Singapore dess  mat kultur genom att ha kontakter med ett japanska kvinnan Jeannette w spelade av Mei lian som påminner om Masato kinesiska modern Mei Lian extremt troende i barnrättighets gudinna. Buddismen idéen av karma och att kunna ständigt se en tid som inte är linjär men cyklisk är en av huvudpunkter i filmen som dels den dekomponera tiden  och överlappar den när fadern och modern relation blir ganska lik den av sonen och sonen Masato vilken under scenerna i japan är en ganska tam fattig och tråkig individ även rent av manschauvinistiska blommar i Singapore som är en icke plats full av smak dofter och andra form av relationer som blir mer och mer fulla av en form av livs glädje. Rät många sekvenser är inspelade i indiska kvarter med dem färgglada staturer av gudar och vi mat lagningen. En matt som är dels en form av minnet sökande efter dem döda föräldrar både modern men även fadern med vilken Masato har haft under diverse tillfälle ett problematik relations men även den som är för mig den centrala tematik ett kollektiv öde som är den av den dramatiska reaktion mellan Singapore och Japan som resulterade i trauma av den japanska ockupationen av vilken Masato föräldrar är offer men även hans mormor . det är någonting som inte visas och kanske kunde ha visat. Filmen slutar på ett öppet sätt som gör det ännu mera intressant och för mig öppnar ytligare en dimension . innan jag avslutar denna recension vill jag prisa en gestaltning som för mig är ytterst intressant den av Wee Masatos morbror som spelas med klass och styrkan av Mark Lee som är en mera intellektuell Bruce Lee. En film som man måste bara se.

Robert Fogelberg Rota

Ett blivande mästeverk av Rasmus Tirzitis

Få svenska filmer har för mig varit så viktiga och så bra som Rasmus Tirzitis ”Rune of the Dead”en stor aktade verk som visar på riktig den del i den Skandinaviska historia som vi alla känner bäst men få vågar utforska vikingar. Det är en verk som man måste bara kunna se njuta av och leva med

Skulle du kunna presentera dig själv och dina tidigare verk?

Jag heter Rasmus Tirzitis, jag är regissör och filmklippare. Häromåret släpptes min långfilmsdebut ”Vilsen” som sedan dess åkt jorden runt och vunnit priser i olika filmfestivaler, blev även såld till Nordamerika, Sydkorea och Japan. Jag ligger även bakom Star Wars-fanfilmen ”Threads of Destiny” som blev lite utav ett Youtube-fenomen.

Vad har du velat lyfta fram om den vikingar tiden?

Jag har länge dragits till och fascinerats av vikingatiden, en hård värld att överleva i. Filmen gläntar på dörren till det forna hedniska samhället, och trots att sagan har fasansfulla inslag från den nordiska mytologin är den på samma sätt stadigt förankrad i det jordiska och historiska, med människor som fortsätter att kämpa för sin överlevnad och för varandra, fastän allt hopp verkar vara ute.

Vilken var svårigheter?

Största problemet med en epokfilm är att allting behöver tillverkas eller skaffas fram, väldigt lite saker har en vanlig person hemma. För att få till en genuin vikingakänsla på vita duken krävs det ju en hel del rekvisita – något som Faravid Af Ugglas lämpligt nog hade hemma. Jag skulle beskriva honom som ett ”vandrande Wikipedia” vad det gäller allt om vikingar. Han har sytt upp och tillverkat mänger av rekvisita och kostymer som vi använder i filmen, men också dragit i alla möjliga trådar för att få ihop en trovärdig skandinavisk 800-talsvärld. hur arbetade du med foto och musiken ? Den visuella stilen i filmen är inspirerad från amerikanska 80-tals filmer med en blandning av de senaste toppkvalitets tv-serierna på Netflix och HBO. Även om berättelsen utspelar sig koncentrerat kring en plats, indikerar det visuella språket en modern, elegant och episk känsla som lyfter fram det vackra och atmosfäriska nordiska landskapet.

Hur var det med valet av skådespelarna?

För huvudrollen Runa, som spelas av Moa Enqvist Stefansdotter, castare jag över 60 st unga begåvade skådespelerskor innan vi hittade Moa. Rollen har varit krävande både psykiskt och fysiskt och karaktären gör en väldig känslomässig resa. Det var många tuffa scener och flera utmaningar. De flesta av de övriga skådespelarna är talanger jag arbetat med tidigare och som jag vet att jag kan lita på att de levererar. De är människor jag gärna spenderade ett par veckor intensiv filminspelning tillsammans med i en skog. finns det någon influens? “Rune of the dead” är en vikingatida spökhistoria, men kanske i första hand ett familjedrama. En stark influens för den här filmen har varit the Witch. Stämningen, tonen och fotot i den filmen fångar precis den känslan jag vill berätta med Rune of the Dead.

Vilka är dina planera för filmen? Om den här filmen går så bra som vi hoppas har vi fler filmer under utveckling och vi går djupare in i världen vi bygger upp. tror du att det kan utvecklas som en tv serier?

Jag har inte arbetat med tv serie formatet tidigare, så det är absolut något som skulle vara nytt och roligt, men självklart utmanande också. Så jag är öppen för möjligheter.

Robert Fogelberg Rota

Ps

Här har ni också trailer

https://youtu.be/DJzjy1XSDUo

Inga emotiner

Jag är inte lycklig

Alice Rohrwachers gör en Rohrwachers film inget pasolini

Tittel Kyckliga Lazzaro

Regi Alice Rohrwachers

Medverkande Alba  Rohrwachers Adriano Tardiolo, Luca Chiakovani.Nicolleta Beraschi

Svensk distribution Folkes Bio

Betyg D

Lyckliga Lazzaro är en film som vi första ögonkastet kommer med en helt underbart merit lista som en pris i Cannes och skall behandla en tematik den av hur människor behandlas dålig och trackas när av andra. I själva verket den är en fabel som är svårt att acceptera och tämligen i min mening verkar  ha många problem när det gäller historia och även den tekniska. Som i Alice Rohrwachers två tidigare film ”le meraviglie2 och ”Corpo celeste” den italiensk landsbygget är borttagen allt hans skönhet och intresse mycket på grund av den oprofessionella fotografi av Hèlène lauvart och klippningen av nely Quettier som i själva verket arbetar med ett estetisk bild som kanske hade passat bra tidigare under 1960 talet men nu det känns bara passé utan att vara intressant. Det värsta är att det vill hoppa mellan tid och rum fast den är still och lyckas inte att ge idéen. Enbart för att vilja känna pengar markisinnan Alfonsina De Luna en kvinna som är hård girig snobb och bigott spelade av Roberto Berninas frun Nicolleta Beraschi (desto mindre jag ser henne desto bättre jag mår) håller som gisslan några bönder vid en by och dem odlar enbart hennes tobak. By lever som på början av 1900 talet med en personlighet Ultimo Sergi Lopez som i början lyckas att vara sympatiske medan i själva verket är en skruk som lyckas att manipulera dem. Det finns inget ror fast man kan inte förstå varför det inte finns någon radio varför barn går inte till en närliggande skola och varför alla gå med på dessa villkor. Det är två stycken personligheter den av markisinnan och den av fodren som likar den läsningen som just Roberto Begnini gav av en av litteratur bästa böcker Pinocchio med en god fe som inte var alls en god fet men en hagga i Nicoelletat Beraschis gestaltning och smörgubbe i … i den filmisk version av Pinocchio som Begnini presenterade. Det är för mig inget som helst tveka att Lazzaro i Adriano Tardiolos gestaltning vill vara en Pinocchio. Filmen höjdpunkt är första scenen i vilken ett extremt gammal seder den att söka en kvinnan med vilken man vill gifta sig genom att sjunga några utvalda låtar som i själva verket är en syd italiensk tradition och att se Lazzaro sova som en hund vid ett höns huset är hämtad från Pinocchio. Fast det finns en stor skinnande mellan lazzaro och Pinocchio att den första är en människans som är betydligt mindre uttrycksfull än ett träddbit. Hela Pinocchio historia är dockans längtan till att bli en människa till att lyckas att bli någonting annat och att vara motor till sina egna handlingar någonting som tillkommer inte här i vilken Lazzro är enbart stillastående.  Dessutom dels hans vänskap till den lilla markisen Tancredi spelade av Luca Chiakovani  blir aldrig intressant eller full av liv  En film som ger inte den minsta emotionen till ingen och rinner iväg utan någon som helst intressen

Robert Fogelberg Rota

Pawel Pawlikowski full träff

Ibland är filmerna så förvånade

Titten Col war

Regi Pawel Pawlikowski

Medverkande Joanna Kulig Tomasz Kot Borys Szyc

Svensk distribution Scanboox

Betyg A

Pawel Pawlikowski som är den första och hittills enda polska filmskaparen som har vunnit ett Oscar pris har levertran en annan bra film alltid i svart och vitt som presentera en tid som har varit central i den moderna polska historia och dess relation mellan kommunismen och katolicismen. Filmen är mycket väl fotograferade av Lukasz Zal i ett elegant svart vit som har två stora meriter dela att återskapa den tid 1940 till 1960 talet vacker estetik men även att göra den negativ och tidlös med den riktiga drama. Om ”ida” hade trots sina enorma meriter haft en långsam rytm är ”Cold war ” mycket snabbare i klippningen och under dem olika sekvenser av spektakulära och bombastiska folk danser eller av frenetiska konserter  i jazz klubbar är Jaroslaw Kaminski arbete bättre och mycket mera omtanke. I centrum av händelserna står en kärleks förhållande mellan ett musiker och tonsättaren intresserade i den folkliga musik tradition Wiktor väl spelade av den dystra och mörka Tomasz Kot som under filmen början år 1949 när andra världskriget sår hade inte ens börjat att leka sablar för den folkliga musik av bonde och försöker att framställa den för att tillsammans med ett kvinnan den stränga Irene Agata Kulesza åstadkomma en musik trupp som kan presentera dessa samlingar. Dem två verkar som en par men då kommer den som är för Wiktor både av en Lolita och en famma fatale Zusana mycket väl spelade av Joanna Kulig i rollen som Zula. Zula är en ung kvinna med ett mörk förflutna som vist har talang men vill till varje pris lyckas. Hon är inte vackrare än dem andra och kanske inte mer begåvade men hon har ett slags magnetism. Lite i taget vi ser hur under repetitionerna under dessa prov hur pass duktig är Zula. Det finns ytligare en huvudaktör i drama som är Kaczmarek spelade av Borys Szyc Borys Szyc som gör ett stark prov. Det är en små rasistisk fanatisk bombastisk parti tjänstemän en verktyg till en diktatur som ofta  tar tumma diskussioner med enkla propagandistiska budskap, fast han är även en varm och generös människan som vi ser komma inne i ett övergiven kyrkan och betrakta dess målningar. Bara för nyfikenhet kyrkan i vilken filmen får sitt dramatiska slut är en ortodox inte ett Katolsk kyrkan med ikon målningar. Detta vill understryka precis som dem olika sång traditioner att den polska kulturen är en blandning. Zula och Wiktor finner varandra men dem kan inte leva ihop i polen och dem kan inte ens leva ihop när han flyr. Om kommunisten är bombastisk ignorant men fixar den gamla herrgård kapitalism är vulgär och kommersialiserande och 1950 talet paris är en tum fasad i vilken det tros sig finna en form intelligentsia och frihet men allt är fel. Musiken har ett avgörande roll och för mig det är beundransvärd hur Slawomir Ciolkowski arbetar med ljudet det är underbara framställningar fast dem är spelade med olika störningar och med en  adels för hög torn. Musiken är vackert men precis som lekte mellan ljus och skuggan men personifiera och presentera även den tumma inte i vilken huvudpersoner rör sig deras själv destruktiva  person. Vi får se förstå och läsa alla dem andra karaktärer som Zula sicilianska make michel spelade av Cédric Kahn eller Juliette greco som är gestaltad av Jeanne Balibar enbart genom dessa två andra personer Zuba och Wiktor problmer deras lägtan till ett ordnade liv, som är nästan till ahnds men ändå inte  . dem yttre omständigheterna pressar när dem som den gulag i vilken Wiktor är fången men även deras egna oförmåga att nå lyckan och att vara med i den värld av musik och film. Det är inget tillfällighet att Wiktor arbetar med filmmusik av ett italienska film och att Zula har sitt definitiva breakdown under ett italiensk sång av Adriano Celentrano eftersom Italien var den enda väst land som försök att dialoger med Öst Europa. Musiken och dess glädje ärr den värld som Wiktor och Zula  vill försöka att nå men misslyckas med på grund av dess oförmåga att kunna ta livet i deras egna händer.  En utomordentlig film av ett duktig och kompromisslös film skaparen med eleganta svart vita bilder som man bara måste se.

Robert Fogelberg Rota

En rolig kommedi

En film om bloggande och kvinnlig vänskap

Titel A Simple Favor

Regi Paul Feig

Medverkande Anna Kendrick  Blake Lively Aparna Nancherla  Joshua Satine

Svensk distribution Nordic Film

Betyg B

Paul fieg har lyckas att åstadkomma ett mycket bra verk som är delvis en parodi på Gone Girl fast med några viktiga undantag att det är en kvinnlig film som behandlar två temat den av mödrar och den som är ännu ovanligare av den kvinnliga vänskap. I centrum av hädelserna står en roll som är mycket väl spelade av Anna kendrick tidigare känd för att ha avrit askungen i ”Intothe woods” stefhanie en helt vanlig amerikansk ensamstående mor som lever i Connecticut bland den välmående amerikanska medelklassen som är uterst pk med indier läraren i chador och inte minst med ett beteende som är ytterst barnslig. Precis som för deras barn i varje klass finns det en uge som mark warberg kopia  daren väl spelade av Andrew Rannells och hans indiska hustru sonia en yterst närvarande Aparna Nancherla driver med och det är Stepoahnein solm gör lakos fria köttbullar och vars son Milles spelas så bra av den sockersöta solstråle Joshua Satine  som är vän med den koolaste och mest busiga killen i klassen den halv japanska Nicke Ian Ho . han har en amman som är den absoluta motsatsen till Stefanie emily om vi ser senare i tre skepande Claudia , Faith och även den avdankade dubbel Hope en yterst elgant bitchig och svårgripbart samt ombytlig mode kvinnan. Det är och jag vill verkligen prisa Renee Ehrilich Kalfus arbete med kostymerna så väl klädd i alla situationer med kvinnliga kostymer al Marlen Dietrich luxuösa och ytterst maskulina, rock star ustryckel och så mycket famme fatale som det bara kan vara . Hon är onekligen en bra väninna för Stephanie även om hon ser bokstavlig nere på henne precis som hon gör med hennes män Sean i vars gestaltning Henry Golding verkar vara ett slags parodi på Nobel pristagaren  och det är inget konst att dem två sätts tillsammans när Emily försvinner. Det är hon som kanske underskattar Stephanies nyfikenhet och hennes iper aktivitet och det blir en ständigt jakt i två mörka förflutna som är inte bara den av Emily men även den av stephanie. Dessa scener är dem som är rent filmisk dem mest av John Schwartzman  foto som blir allt mer intressant och mest av allt mera mörk. Klippningen ses bara i den kaotiska sluet på filmen. En riktig sevärd verk

Robert Fogelberg Rota

En komedi med estetiska tornet

En fantastisk film om romantiken

 Titel Juliet nacked

Regi Jessie Peretz

Medverkande Rose Byrne Ethan Hawke, Chris O’Dowd

Svensk distribution Scanbox box

Betyg A

Hur är det med någon tonårsidoler blir helt annorlunda än dem som vi hade väntat oss och dem uppskattar inte vad vi gör för dem. Hur pass mycket är konstnären eller betraktaren som häger rätt till kosten. Dessa och mpnga andra frågor ställs i Jessie petez senaste verk som är mycket korrekt fotograferade av Remi Adefarasin  med en klippningen som är ganska enkelt i att framför den lilla stadens lungare tempo med betydligt längre tagning precis som den amerikanska landsbygget och London frenetiska tempo. Kanske på grund av det är det fyra personer som står för klippningen Sabine Hoffman och Robert Nassau . I händelserna centrum står en film professor vid den lokala universitet Ducan Thomson spelade mycket väl av Chris O'Dowd . han är lång spretig och trots hans skickligheter i analyser han har tydligt många problemet när det gäller mognade . han vägra att ha barn och han vill inom den minsta dekomponera olika låtar av ett rock idol Tucker Crowe till vilken Ducan dedicera en geniförklarad blogg med ytterst bombastiska tornet  som sätter honom i kontakt med liktänkande i hela världen. som han nästan påtvingar till hans hustru Annie Platt vilken är elegant spelade av Rose Byrne. Om det finns någonting tragisk i Ducan som blir förförd av en lite sliten och knarkliga kollega Carlie mycket väl spelade av Megan Dodds  det finns i Annie en form av sentimental längtan till någonting bättre. Hon ser bra ut mycket vackert eller mycket bättre än någon annan kvinna har ett bra arbete som museichef och en syster den lesbiska Rose spelade av den lite mera bastanta Lily Brazier men har ett saknade  till någonting annat. Det är en längtan som är mera otröstlig och man ser det tydligt i några scener bland annat i en av dem roligaste i vilken hon skall stoppa ett brandalarm i underkläder efter att hon har bränt matten. Detta är öppningen till den stora vändningen när Anne postar en recension som är inte fördelaktig för Tucker Crowe vilken svara och inleder en form av brevväxling med henne. Denna roll av en avdankad musiker som har förvandlat till ett slags white trash med ångest på grund av hans förflutna  och en svår kris spelas så bra som det bara går från Ethan Hawke  . Denna roll kunde ha varit irriterade och patetisk med Ethan Hawke lågmälda spel den ironiska självdistansen sätter honom med några one liner som ”You cannot restast your life” gör det till så intressant och stark på alla sätt och viss. Tucker Crowe lever i ett garage och det enda som han är intresserade av är relationen med sonen Jackson som spelas mycket bra av barnskådespelaren Azhy Robertson . dennes gestaltning är mycket naturlig realistisk och som Francois Truffauld sa under diverse omständigheter man skall filma barn för att man älskar dem . det är en öm relation fadern och sonen en far Crowe som ser igen på ett dramatiskt sätt hela hans liv komma tillbaka inte minst i dotter Lizzie spelade av modellen Ayoola Smart  . Crowe och Annie blir allt närmare även på Ducans hemma plan och när skaparen av musiken avisar fansen här vi i ett djup psykologisk men även estetisk diskussion som inte är dålig placerade. I själva verket har dem rätt alla två eftersom bedömningen av konsten måste utgå från den tiden och de känslor som det skapar oss dem två uppspänner som är skapare och betraktare., Filmen blir i ett komisk virvel större och store med många b figurer som borgmästaren Terry Barton otroligt väl spelade nästan en parodi på Boris Johnsson bra gestaltad  av Phil Davis eller den villade dansaren barsalty spelade av Enzo Cilenti  ansat känd för Games of Throndes. Ett rolig och välgjord verk med ett öppet slut.

Robert Fogelberg Rota

En stor konstnäreinan lyfter en annan

En film om ett okänd kvinnan

Tittel mademoiselle Paradis

Regi Barbara Albert

Medverkande Maria Dragus  Vivienne Causemann  Katja Kolm

Svensk distribution Edge entrataimant

Betyg Absolut mästerverk

Tyvärr i den som vi kallar för den europeiska klassiska musiken har ofta kvinnor varit lite osynliga  och det har varit fallet med Maria Theresia Paradis  som gestaltas så väl av Maria Dragus . vem var denna kvinna en fantastisk musiker som levde under 1700 talet andra häften i Wien lite äldre än Wolgfard Amadeus Mozart och även henne ett stor attraktion i salongerna. Vi ser hur pass mycket och hör har vi dem två mästerverk i den som gäller fotografi av Christine A. Maier , klippningen av Niki Mossböck  och inte minst den användning som Brabaraa Albert gör av kostymer. Dem är för Maria Theresia eller Reis som hon heter adels för stora och en hög perik. Maria Theresia är nervös vi ser trots att hon spelar Galuppi perfekt hur pass mycket är hon spänd opassande och det ses med dem salong kommentarer på ett tysk franska och hur hon passar dålig i denna samhället.- hennes längta är mot någonting annat och som så mycket i den tysk språkiga filmen den blinde står på en sanningen för den som söker den rätta. Om vi tänker till exempel Fritz Lang m är det tiggaren som vet vilken är mördaren och den social ovana kasper Huser i Werner Herzon ”Kasper Hauser”.det är lite grand samma sak i Barbara Albert som överträffar sina manliga kollegor med realismen. Det är en realism som lyfter fram en natur som är riktig verklig rö men även förklädd av den tyska rokoko eleganta fasad men även otroligt rö och dramatisk i ett  läkar konst som lyfts fram men är även extremt bristfällig. En fasad i vilken vi ser problmer inte minst hur pass mycket maria Theresia har drabbats av olika hårda bättring medel som har gett hår fall och den vanliga för den hårda motreformation katolicismen i den tiden Österrike av en icke känade av sig själv. Vi ser under möte med två vackra men lättsinniga och någorlunda elaka som den svarthåriga Anna spelade mycket väl av Vivienne Causemann och den ljushåriga Junger Prsine v som enbart tänker på män och att roar sig. Maria Teresia resan från en barndom i vilken hon lever under en tungt beskyddande vinge av modern mria Rosaria son spelas mycket väl av Katja Kolm . under många tillfälle visar hon tydligt att det är hon som har förberett eller rättare sagt skapa maria Teresia och det är hennes idéen att ta henne till den vetenskapliga pionjär Franz anton mesner i vars gestaltning den erfaren Devid Striesow gör hans livs roll perfekt oc mycket nerbrände i denna eleganta kanske lite för rika hem i Maria Teresia upptäcker hennes egen natur sexualitet och konsten. Några scener är mycket intensiva till exempel när Maria Teresia har precis fått syntet tillbaka och ser sig själv naken utan peruk. Det är en svårt träning och uppfostrande och det börjar ett relation och även Mesners fru blir mer och mer oroligt maria Anna von perche spelade mycket väl av Johanna Orsini-Rosenberg. Detta skådespelerska kanske även på grund av familjens arv hennes förfäderna var en del av den tiden kultur elit och en av dem var en av antagonisterna till Mozart i Milos Forman oförglömliga Amadeus gestaltar den tid dess elegans och stränghet. Vad som är slående är hur man lyckas att plocka i ett linjär berättelse olika perspektiv den klass med tragedi för tjänsteflickan Heidi väl spelade av Julia Pointner  som blir med barn av den cyniska baths väl spelade av Sascha Merényi . det som senaren förutom doktorerna och det samhället som har förvandlat maria Theresia till en ornament mycket på grind av hennes förfång fadern Anton von paradis i vars roll Lukas Miko briljera . det är en kallt män tyrisk men det finns även någon god . Ytligare en av filmens bra kvaliteter.

Robert Fogelberg Rota

Väl gjord amerikansk smörja

En våldsamt men tekniks välgjorda film

Titel 22 mile

Regi Peter Berg

Medverkande Mark Wahlberg  John Malkovich Natasha Goubskaya  . Ronda Rousey

Svensk distribution SF

Betyg D

22 mile är en film som kan passa bra i USA om man tänker att detta är Guds gåva till mänskligheten den enda demokrati i världen och amerikanaren är den enda utvalda folket på jorden. Dem är vackrare starkare och det är enbart deras problemet som räknas. Även när dem gör någonting fel det är i själva verket inte fel eftersom det år bar missförstod. Så hela över våld och svek av den patrull mördaren som vi ser på duken är i själva verket rätt. Det är en special enhet som angriper dem lömska ryssar vilken driv bara på ett kallt sätt av våld med ett ond kvinnan som vill förstöra allt och alla Vera som spelas av Natasha Goubskaya Den amerikanska folket verkar hata Ryssland och den ryska kulturen på ett oförklarlig sätt och även detta är fallet i Peter Bergs film när vi ser hur man presentera den kalla Vera som borde ha våra sympatier och den onda översåte spelade av Artem Lyashenko . ryssar drivs av ingenting annat än hat medan amerikanaren av sant pattritism som den hårda sam Snow spelade mycket bra av sam tam spelade av muskel tjejen Ronda Rousey som låter sig offra í den sätt att kunna försöka att försvara Anatole Kuragin den indonesiska spion som spelas av ett Bruce Lee likande li Noor spelade av Iko Uwais . . det .är en roll som är mera än allt antyd inte presenterade just detta sätt när man skall utgå från ett hot och rymma ifrån detta dvs ett område som kontrolleras av Indonesien är mycket väl gjort . fotografi för vilken ansvara Jacques Jouffret  strävar efter en realism en naturalism som är slående precis som den snabba precisa klippningen av fyra stora konstnärer i denna fällt Melissa Lawson Cheung och Colby Parker Jr. Vilken är utmärk i sin form . allt är snabbt syftar i olika perspektiv och det säger mycket mera än huvudpersonen James Silva spelade av Mark Wahlberg . rollen av den gnälliga super begåvade åtminstone enligt amerikanska standar sten tuffa polis snille borde passa enligt många ganska väl till  Wahlberg som hade spelade en likade roll i Martin Scorseses oförglömliga ”The departer” fast problemet är att mera än att spela bra Wahlberg vill spela cool och som ”all the money of the world” den nästan mästerverk av Ridley Scott Whalberg blir bara fånig. han blir otroligt fånig och samma kan sägas av den kvinnliga mot partner som spelas av Lauren Cohan  i rollen som Alice Keer vilken kunde ha blivit mera intressant fast det är mycket mera trovärdig i action sekvenser är när det är frågan om annat som spel mesiga scener. Den enda karaktär som verkar vara intressant och någorlunda vettig är den indonesiska super polis Queen spelade av Chae-rin Lee . Lite rolig är den små roll som görs av John Malkovich som Bishop med mycket mera hår än vanligt men det känns lite grand att se ett sådan stor skådespelaren som när för lite mera än hundra år sedan man såg Buffalo Bill skjuta vid en cirkus. En film som tyvärr lyfts inte fram

Robert Fogelberg Rota

Blod svett och tårar

Blod svett och tårar

En människa återuppstod i 2018 A clowork Orange

Titel a prey before dawn

Regi Jean-Stéphane Sauvaire

Medverkande Joe Cole  Pornchanok Mabklang

Svensk distribution Nonstop Entertainment

Betyg A

Få utmärka filmer som jag har sett har varit lika bra och lika obehagliga som a Prey before dawn. Förta scenen är redan betydelsefull vi seren välbyggd men inte extremt sådan ung blond män som spelas av Joe Cole vilken bokstavligen blir huvudpersonen William Monroe  en boxaren som håller på att smörjas innan ett möte i taxi box. Thailand förutom den senaste uppgörelse är utspelas i bakgårdar fängelserna stängda delar som bryts av ett stark ljus den av djungel. Djungel är en metafor som passar utmärk eftersom i detta naturliga område varje människan slås mot sitt närmaste. Den unga kille heter William Monroe och vi märker att ha är dels ett knarkaren av ”rang” som använder sig av den alla värsta knark dvs heroin och knark rökelsen samt har problem med våld. Vi ser det i de snabbare sekvenser som visar honom fört under ett besök vid en nattklubb och en hem i vilken han laggar även och erhåller vapen och till sist blir arresterade klippningen för vilken ansvara Marc Boucrot  frenetisk och går mot. Den alla värsta är att han gör motstånd och vi ser tydligt att han dels visade inget som helst hänsyn mot myndigheterna men även inget förmåga att kunna kontrollera sig. Han är en antihjälte som under den första vistelsen i fängelserna visar enbart hans kärlek för jabba vilken är knark och det blir ännu mera och ännu store del av problem. Även om han är betydligt mindre charmig och om ironi är helt obefintlig han är like Alex i Malcon macdonlad fantastiska gestaltning och har samma drag mot våldet.  Om straffet ä inte presenterade i ”A Clockwork” Orange” i ”A paray before dawn” allt blir svårare och svårare för huvudpersonen. Det som är slående är den användning av foto som görs av  David Ungaro är alltid som nära huvudpersoner I dem helt täta och ofta svåra tagningar som är full av folk nästan lik etn resan till helvete. Vi ser dem olika riter i fängelserna och hur William Monroe går i en avgrund full av många bestraffande figurer som den tuffa chefen till en grupp fångar Keng som spelasmycket bra av Panya Yimmumphai vilken för ett ledande roll eller i den våldsamt gäng av kriminella som våldtar och terrorisera alla fångar. En av deras favorit lekar är en kamp mellan fiskar., fängelserna är som Keng ständig upprepar även ett sätt att kunna socialiseras och William får känna även rädslan svek från en av garderna som är även en langare och den svåra relationen med fängelserna direktör Precha som spelas mycket väl av Vithaya Pansringarm som har ett extremt hård och ovänligt framtoning med kanske är det som Morow söker och det är genom boxern som han får en återupprättelse. Det sker även genom ett dark lady som är en travesti en love boy fame spelade av Pornchanok Mabklang i en känslormesig gestalt med en blandning av cynism och kraft. Dessutom finns det även den buddistiska religionen som är som ett övergripande paraply även i ett sådan stället. En film i vilken även den ”riktiga” William Monroe medverkar hårt och obehaglig men super välgjord i vilken man är ständigt förvirrad på grund av språket. Klart sevärd.

Robert Fogelberg Rota

En delikat film

Nästan ett Stridbergs drama

Titter A quite passion

Regi Terence Davies

Medverkande Keith Carradine  Rose Williams  Marieke Bresseleers  Trevor Cooper

Betyg A

Svensk distribution SF

Få personligheter har varit så viktiga när det gäller den moderna litteratur har varit lika rika av charm utan att vara som Emily  Dickinson och nu regissören Terence davies skapar ett vackert en arning stillastående men helt kontemplativ film upplevelse i vilken Pia Di Ciaula  fotografi formar på ett utmärk sätt ett svullen tid under denna tillfälle 1800 talet New England. Det är den tid som vi ser först i ungdomens färger när den unge Emily Dickinson spelas mycket väl av  Emma Bell protestera mot den nästan fundamentalistisk sätt som många i hennes omgivningen ser på kristendomen den torra kalvinistiska religioner personifierat av rektorn till henens skolan Mary Lynd spelade mycket väl av Sara Vertongen och det blir så att on hämtas tillbaka från hennes far spelade mycket väl av Keith Carradine en stäng men kärleks full män som försöker  att hålla ihop ett familjer. Man ser tydligt hur familjens liv som får några problem på grund av inte bara Emily  men även systerns Vinnie spelade mycket väl av Rose Williams  och et ses tydligt när dem går på en konsten spelade av självaste Jenny Lind ( gestaltad av Marieke Bresseleers ) och vi ser hur dem kulturella skinande blir tydliga mellan Emily och hennes faster Elisabeth spelade mycket bra av Annette Badland och inte minst I ett reaktion med brodern Augustin spelade av Benjamin Wainwright . Vi kommer att märka efter ett film klipp hur Emilie blir gradvis äldre precis som resten av familjen och gestkats mästerlik av Cynthia Nixon  som möjligen gör hennes livs bästa roll . hon är en ung fröken men har en enorm pondus en lidande en karisma som omgivningen saknas. Hennes inte vilja att gifta sig måste ses enbart från en iden den av konst ett introspektiv nästan episk vilja till att kunna åstadkomma någonting odödlig. Vi ser tydligt hur pass stor är skinnade mellan den elegantaren och mer sofistikerade fast blecka äldre Vinnie som spelas av Jennifer Ehle  och modern vilken är gestalt mycket väl av Joanna Bacon  och även Emilys bror vilken är som vuxen ett arrogant och en aning teatralisk Duncan Duff . Emily ser mellan rader och i New England idyll kommer inne svårigheter på grund av inbördeskrig och Austin giftemål med Susan Gilbergt spelade av Jodhi May . Förutom den nästan a la Oscar Wilder spirituella väninna Vryling Buffam  spelade av Catherine Bailey Emiiy är djup missförstod i relationen till fadern och den andra fadern som är förläggaren Samule Bowlls en fantastisk Trevor Cooper och vi ser hur lite I taget hennes ställning blir bara svårare och svårare för att nästan urartad i ett svårt och hård ställning i vilken ensamheten och smärta blir central när hon går över till en bitterhet och ett fel snedbild på verkligheten. Precis som i många andra fall man förklara den stora problem som är inneboende i protestantismen. Denna kontakten och vilja att presentera en människan själv med Guden ses i den kärlek som emily har får den torftiga  . Mrs. Wadsworth spelade galant av   Simone Milsdochter . Tydligen det är en författade mening av en inteligent kvinnan som sen ser inte kärleken. Det kommer med ansikte av den iunge  är en kvinnan som visligen kan säga nej som när det gäller reaktioner som Austin har med den vackra och lite i taget ser vi hur hon kan inte älska längre trots att kärlek kommer till med ett män Mr Emmins spelade av Maarten Ketels vars enda fel är att vara visligen rik och vackert med färgade. Det är en del den av Emilys förutfattade meningar som kommer fram på ett tydligt och utmärk sätt i ett film som man måste bara kunna se.

Robert Fogelberg Rota

En extremt bra film men inget mästerverk

En film som går tillbaka till regissören ursprung

Titel Dogman

Regi Matteo Garonne

Medverkande Marcello Fonte

Svensk distribution Triart

Betyg B

Dogman är Matteo Garone är känd och denna rykten är helt rätt som en av Europas bästa regissören och filmen Dogman bevisar det ytligare en gång. Garonnes styrkan är på vilken sätt han lyckas att skapa trovärdiga karaktärer och även att placera dem i ett kontakt som ofta är svårt tung kriminell och full av det som vi skulle kunna kalla för social realistisk. Men det är en social realismen ller neorealism som är mer och mer stiliserade studerade och får fram handlingen. Dogman är en hund fryser som spelas av den timida Marcello . i vars roll briljera Marcello Forte v .. det är en karaktär som så många andra är drabbat av en äntligen furier som är den galna missbrukaren Simonciono spelade av Eduardo Pesce M. Han framför i den lilla samhället en våld och en osiktat som alla är rädda av. Det finns en scen som är helt olik resten av filmen och den är en bravad när i ett ateljéer som producera konstiga skulpturer av dem olika amerikanska hjältar från populär kulturen och film från helan och Halvan till Chaplin vi ser hur dem två lyckas att ta från en aktion sekvens vi ser hur  med hjälp av lyckas att slå ihjäl en bjässen som mirkone  mirco Admai och även hans vän och sen dem drar till en lapp dans klubb. Vi är utanför den glamorösa och allt verkar vara inspelade i ett före detta turist ort som har blivit väl avdankade sliten och mycket i periferi i en plats värd det inte finns någonting förutom Marcello .. reaktion till dottern sofia spelade av Alida Baldari Calabria och inte minst till hundar. Det som gärs bland annnat av Det är en desperation av ett personlig och även av ett slags privat kris som även drabbar samhället och övertygade att ta sig en skuld som inte är hans och resultera dels i fängelse men även i utslutning. Vi har under diverse tillfälle märk någonting som är ytterst ovanligt att är en drömmaren och det ses tydligt i den scen som är för mig en önsketänkande att få tillbaka en hund från dem döda. Det är omöjliget att någon kan komma medan det kan köpas eftersom det änder i .. huvud precis som hela mordet. Just det har vi får mig den magnifika spel som förkommer mellan den männen som är mordaren eller rättare sagt offren och resten av förövaren den lilla samhället och boven . denna skulle även kunna vara en dubbel fast tyvärr är visligen obehaglig men inget bra skådespelaren, det är synd eftersom både fotp för vilken ansvara Nicolai Brüel och inte minst klippningen av Marco Spoletini är helt fläkfri. Många andra hade varit bättre och betyglit mer övertygande någonting som misslyckas och gör att denna film är mycket bra men inte den mästervek som det kunde ha blivit.

Robert Fogelberg Rota

En mycket bra western film i Afganistan

Titel 12 strong

Regi Nicolai Fuglsig

Medverkande Chris Hemsworth mfl

svensk distribution SF bio

Betyg A

Få filmer har varit på sistone åtminstone så spektakulära med även så intimistisk som Nicolai Fuglsig 12 strong som är onekligen den absolut bästa roll som Chris Hemsworth bästa roll som er hjälte som I själva verket är inte villig att vara den Ifrån början Captain Mitch Nelsons familj för att dra till kriget mot Talibanerna och hans innerst tvivel dels på behållarna men även för valet att vara ett militär. Nelson är inte en soldat med strid eller fällt erfarenhet någonting som har istället dem män som han tar befäl som den hårda Hal Spencer som spelas mycket bra av en av Hollywood karaktär skådespelaren i denna fall Michael Shannon eller sam Dilner som är i själva verket en mer intellektuell typ som Sam Dillner som spelas mycket bra av Michael Peña . vi ser en till synes ganska patriarkalisk situation eller traditionell med män som åker till krig men vi ser att kvinnorna är i bakgrunden men inte så mycket som man kanske tror vi första ögonkastet eftersom Elsa Pataky som är fru Nelson men mest Lisa Dillner som spelas mycket bra av Lauren Myers som är inte oväns med makes vald. Det som är slående är hur pass lugnt är den rytmen som presenteras av den klippningen för vilken ansvara Lisa Lassek som under första delen av filmen är lugnt och blir allt mer snabbare. Den fotografi som presenteras av Rasmus Videbæk a lik inte så vackert kanske och utgår från en estetik  som är inte helt olik den av ett dogms film eftersom den visar naturen verkligen som den är egentligen den svåra misär i norra Afghanistan en vänskap som utvecklas mellan den afroamerikanska soldaten ben Milo mycket väl spelande av Trevante Rhodes en afghansk killen Nejen som spelas mycket väl även han av Arshia Mandavi enda som inte har ett AK47  en äldre brittisk gevär och han får en slags initiation precis som Nelson som får en vägvisaren i den allierade generalen Dosmun som spelas mycket bra av Navid Negahban som spelas en stark roll av en människan som litar inte någon och ser nelson som ett pojken. Personligen tycker jag att filmen visar adels för lite av talibanerna herravälde och brutala metoder men scenen i vilken den som är fiende nummer ett Munlan Rzi väl spelade av ett skrämmande Numan Acar avrättar en skolfröken. Slagit är snabbat och vi ser någonting som var omöjlighet att kunna vinna ett slag som är först den av ett vänskap med et annan kultur och sen enbart med användningen av hästar och infanteri. Det är alltid från ovan till närde ifrån som vi ser det utvecklas med en rolig lek av olika perspektiv . En film som är definitiv sevärd

Robert Fogelberg Rota  

Jag gillar inte det

Slöseri på tid köp en Callas skiva

Titel Maria by Callas

Regi Tom Volf

Medverkande dokumentär Maria Callas Aristoteles Onassis Pier Paolo pasolini

Betyg Ö

Distribution nonstop entraimant

Få filmer som jag har sett har vart lika dåliga som. dokumentärfilm om Callas vilken är verkligen långtråkig dålig och minst sagt irriterade. Historia om det finns en är samling kronologisk av Maria Callas privat arkiv. Om man inte känner till sångerska då kan man inte veta någonting nyttig eller ny om henne och i fall att man är redan bekant som jag med henne eller med opera då kan man veta ingenting. Det finns mängder av olika episoder i hennes liv som når aldrig fram som när hon blev påkörd eller när hon gömde engelska flygaren i Athena under andra världskriget eller även dem problem på grund av hennes övervikt i början av karriär och man kommer alltid tillbaka till en samma intervju med någon irriterad journalist i vilken hon ständigt påminner kanske utan att tänka att kvinnor skall enbart vara hemma fruar. Det verkar en ganska påklistrad fras precis som den viktigaste episoder i vilken hon ställde ut första uppsättningen i Rom av Vicenzo Bellinis ”Norma”. Man berättar dessutom ingenting om det man förklara inte om opera eller om hennes resor som verkade bara vara begränsade i väst. Filmen får aldrig någon grep på resor på den verkliga kraften av Callas skådespeleri och hennes ikon blivande. Sen jag anser att medan Giovanni Battista Meneghini Callas första man presenteras mycket dålig är Aristoteles Onassis nästan helgonförklarade (man nämner ingenting om hans bedrägerier och det som är mest irriterade är dels Janice Jones klippningen som visligen har bra material men är för ordningsamt går med ett konstig super 8 format. Fanny Ardant berättarröst är enligt mig bra men ibland blir långtråkig. Visligen finns det några scener som dem svartvita vida Dallas opera och dem i färg från covern garden när Callas kommer tillbaka med Tosca mycket bra och berörande men adels för mycket är för enkelt för oprofessionella och inte tillräcklig pedagogiska en av dem värsta filmer i historia åtminstone för mig

Robert Fogelberg Rota

Mycket sevärd ungdoms film

En av dem bättre ungdoms filmer någonsin

Titel Los Lobos

Regi Christian Lo

Medverkande  Jonas Hoff Oftebro  Vera Vitali Ine F. Jansen

Svensk distribution Triart film

Betyg A

Få ungdomsfilmer har varit like bra och fantasifull samt väl spelade som los bados vilken är en road movie men lite mera på den sett som Ingemar   Bergman ”Sjunde insett ” var det med ett tydligt tecken på den yngre resan. Fotografi av Bjørn Ståle Bratberg som lyckas att fånga utan större svårigheter den vackra norska landskapet och en snabbt nästan Hollywood aktion like klippningen av vilken ger spännande bilder bland annat bild jackett. Huvudkonflikter är dem motsägelse som finns mellan den liv som karaktärerna skulle vilja ha den av drömmen att kunna spela rock av roll metall musik och ett icke tillfredställande verkligheten  den av ett svårt bråk mellan föräldrar för Frank spelade av Ingar Helge Gimle som lever med två rätt vislan föräldrar en fadern som är lite för mycket I tonårens Simen  stadier men extremt välspelade av  Stig Henrik Hoff och en modern som är yterst negative Anne som gastats galant men lite parodisk av Ine F. Jansen som är negative mot allt. Räddningen presenteras av en vän Askar spelade mycket bra av Nils Ole Oftebro som är en ung guf alltid beredd till någonting speciellt i denna fall att anmäla honom och hans vän till en sång tävling och dår börjar ett Odyssén genom Norge. Det första är den flickan som kommer att lära dig mycket den extremt unga Thilda den nioåriga Tiril Marie Høistad Berger som älskar också att sepla Chello mest albioni är utfrys inte mobbad eftersom hon är lagom aggressiv av andra kompisar och kan se rätt igenom dessa unga killar. Deras resan kommer att få en annan sällskap av den djup fustrerade 17 årog som arbetar vid ett verkstad och skall bli ett rally förararen Martin spelade av Jonas Hoff Oftebro som har även han ett svårt situation dels på grund av ett autoritavi fadern   grim gestaltad av Tage Johansen Hogness och inte minst ett fri religös bror Roger  som spelas av Frank Kjosåsgn en ganska komisk med även irriterade inslag av en människan som drivs av enorma galenskaper. Det är eb svårt roll och även ett intressant roll som är komisk men på fel sätt eftersom vi skrattar åt honom inte med honom och han påminner kanske mera om Loke än en kristen människan och det finns någonting trots att det är mycket avvaktan av den nordiska mytologi inte minst med den konstiga hjältar som kommer och rollen här får det av en brud Marielle spelade av vera  Vitali som måste gifta sig vill gifta sig och påtvingar. Det är övredriven men mycket roliga och det har både en charm och en skicklighet som gör den helt fantastisk och kart sevärd

Robert Fogelberg Rota

Fantastisk film i fransk kuktures bästa handan

Inget herre inget tjänaren alla är titatre

Titel Träddgårds festen

Regi Agnès Jaouis

Medverkande

Jean-Pierre Bacri  Léa Drucker  Miglen Mirtchev  Frédéric Pierrot  Nina Meurisse  Kévin Azaïs

Svensk distribution Nonstopp etramnat

Betyg A

Få filmer som jag har sett har varit så mediala och har lyckas att ge en klart bild om vår samtid genom att plocka några särskilda drag i en kultur i detta fall den franska som Festen i träddgård för den fantastiska regi av Agens Jouri. Historia är enkelt fast med många karaktärer och den rotera runt Castro som vi får känna genom en radio intervju först. Han spelas galant av .Jean Pierre Bacri  vilken är en självupptagen cynisk och sarkastisk män som känner ålders röst och det ses inte minst när det gäller intervju . Han är provokativ ansträngt men vi kommer aldrig att kunna hata honom eftersom många av hans fel är våra fel. Vi kan förstå att det som har gör är att dras med många konstiga personer när hans producent Nathalie mycket väl spelade av Léa Drucker  till hennes nya gods förutom två grannar dem bastanta mickel Bordello som spelas av Sam Karmann . denna jordnära lantbrukaren spelade av Grégoire Oestermann  och hans ålderdomliga hustru som till allt kommer att löpa hela bärsärkar bana. Vi märker redan att dem precis som Castro är några överlevande som enbart tänker på sig själv och kan inte se mera än näsan räcker. Om gran paren är enbart komisk det finns i Castro även en form av värdeord melankoli och komplekit som närmare honom många av Molières tragiska karaktärer som är osympatiska och löjliga men full av många sidor. Vi ser det i faktum att ofta har han rätt som en annan ännu konstig granne som odlar biologisk vägrar att ha Tv eller någonting annat eller den extremt konstiga kavaljer till den som är husets härskarinna.  Hon är till synes en raffinerade och kultiverade kvinnan Nathleie spelade på ett galant sätt av Léa Drucker  som försöker att visa hela den franska sovior fair och finnes men vi märker att det är bara en fasad.  Léa Drucker fri att röra sig I rummet och ännu mera än Castro är hon medelpunkten till hela filmen dels för den fotografi som presenteras av Yves Angelo och inte minst den snabba klippningen av Annette Dutertre . det är en klippning som visar ett interesse för snabba rykt i den täta dialoger dröm sekvenserna och inte minst i den dansen som förekommer efter Pavel en fantastisk Miglen Mirtchev denna serb är en varmt kärleksfull människan som har mycket Klara uppfattningar talar på ett dålig franska men taalr väl. Trots att vi inte kan gilla hans idéer mot Hélène samma Agnès Jaoui skådespel insats vilken är ypperlig. Om Natalie är den borgliga är Hélène som har även gott ställt mycket rolig i den form att hon vist denna intellektuella social och mest av allt främlings engagerade kvinna som i själva verket lyckas att inte göra allting rätt, dels börjar hon med att snabba Castros luxuösa Maserati och sen vi ser att hennes kärlek för den perfekta kille social engagerade vackert som har till skinnade från Castro åldrats bra eftersom han acceptera hans åldrande Jean Paul spelade av Frédéric Pierrot . Denna killen som arbetar med lekaren utan gränser och  påminner till Hélène den tid som kanske har varit eller som hon kanske enbart håller på att fantantisera av . det är en tid av vilken dotter Nina castro mycket väl spelade av Nina Meurisse har en helt annat minnet och dottern är ett form kör men har även en annan travesti som är den av fröken Julie för hennes reaktion med fadern chaufför manu mycket väl spelade av Kévin Azaïs . det är en roll som har mycket av jean i fröken Julie men även mycket av Marivaux Harlekin som är betydligt mera polerade än den som förekommer i Commedia dell’arte. Om jag talar l om denna teatern form  är även med rollerna av dem uppkäftiga tjänsteflickan Samantha Sarah Suco som är en form av Colombine. Precis som denna roll hon löper vild. Samma kan sägas av Castro fru Vanessa som spelas av Héléna Noguerra  . Castro har visligen många fel hela hans slutet känns lite svårt men den bråk mot en annan själv upptagen person youtube profilen Biggstar spelade av rapparen Mister X. en bra roll av ett irriterade karaktär i en film som man mpåste bara se

Robert Fogelberg Rota