Da Baro a imperatore uomini del 1700

Le ultime epopee prima dell'industrializzazione

Amleto dalla parte dello zio

la tesi che voglio presentare e come un film come npoolen di Ridly Scott e Barry Lydon di Stanley Kubrick che hanno un tema amletico in comune

Quando l’anno scorso mori Rayan O’Neil pensai visto che per molti anni Bary lyndon di stanley Kubrick é stato il mio film preferito di dover scrivere qualcosa su di lui ma mi sembrava riduttivo scrivere solo su gli unici film che ricordavo avendo memorie molto sbiadite di Papeer Moon solo di “Quell’ultimo ponte” forse una delle opere più veritiere sulle campagne nell’Europa del Nord della seconda guerra mondiale e “Barry Lyndon” ma poi ragionai su come avrei potuto scrivere e ho deciso di mettere quest’opera in relazione con altre due che sono “ Ridly Scott e l’attuale e monumentale Napoleone. Sono pe rme tre film epocali anche per la descrizione della guerra eroica che é quasi guerra moderna per la presenza delle armi da fuoco e pe rla società borghese o aristocratica borghese società come era definita da Norbert Elias società delle buone maniera che colpisce con implacabile controffensive chi prova e osa varcarla. IN Barry lyndon che é secondo me non solo il film massimo di kubrick e di John Allcolt abbiamo in un sunto del romanzo il come un personaggio l’avventuriero irlandese Redmond Barry spalleggiato anche se male dalla madre bellle Marie Kean conquista una posizione di benessere che non riesce a divenatre titolo essenoo buttato fuori. Il film va visto tutto e il non montaggio di Tony Lawson fvorisce l’idea di trovarsi in un quadro. Un quadro che diviene multi dimensionale e lo scontro dove muore l’unico personaggio solo positivo del film l’onesto capitano giolan il bravisismo Godfrey Quigley  che fa il possibile per aiutarlo. A questo s’aggiunge anche il nuovo maestro che é il cavalieri di Barlibali pe rme uno dei ruoli monumentali e interessantissimi di Patrick Magee  e di come i due personaggi riescano a truffare la nobiltà vera quella rappresentata dal caotan Postorf l’arcinio e astuto prussiano rappresentato da Eberhard August Franz Ewald Krüger ma sopratutto il nobile vero anche lui abile con la spada il giocatore Lord ludd il bravisismo Steven Berkoff  che poi ricorderemo con il re Olaf in Vikings. È un personaggio questo solo appartemente marginale circondato di belle donne che capisce di essere truffato come il principe prussiano di Thuniberg il tedesco norvegese Wolf Kahler  che peró non riesce Lud a superare con lo spadino Redmond brary che poi si dimostrerà ancora meglio quando sfiderà Sir Charels lyndon ben rapprensatto da Frank Middlemass  che fará in modo che il divertente e vitale avventuriero divernterá il cattivo per antonomasia lo zio Claudio dei diversi amleti prima il giovanisismo e bravo perché odioso Dominic Savage  e l’adolescente nato vecchio ma pieno di passione leon Vitali che alla fine castrerá il parigno. Mentre nelle battaglie é sopratutto negli accampatemi basta fare a cazzotti come con il bravo Capolre Tool bravo nel senso manzoniano l'erculeo Pat Roach di corte ciò é impossibile. Il sovrano Giorgio III presentato da Roger Booth a é quanto di più odioso e distacato si possa ricordare gli altri personaggi sono astuuti dal saracstico Lord Werdoven André Morell  al machiavellico Lord Haltman Philipe Sharp. Ma le somiglianze tra i due film sono nei due personaggi principali che sono l’amore e il dovere. Parlerò poi per dedicarmi ampiamente a Napoleone del secondo dopo la nascita del figlio che si rivelerá una grossa delusione perché Bryan patrick lyndon morirà per una stupida marachella facendo piagere parecchi visto che David Morley  f aun ‘intepreptazione maiuscola chi scoprirà il modo in cui si delapiderá del partimonio e anche il tentativo di suicidio di Lady Lyndon é grhman il fattore interpretato da Philip Stone  atore perfetamente naturalista ma anche sempre fatto rappresentare personaggi molto cupi che sarà a fianco di Kubrick anche in “The Shining”. É un burocrate elegante ma fermo e la scena dove incontra Redmond ormai ferito é simile a quella dove napoleoni jacquein Phonis incontra chi l’ha vinto definitivamente Il Duca di Wallighton Ruppert Evertet- anche questo in una composizione simile dove però la fotografia di Dariusz Wolski supera quella di Alcolt per intesita già nelle prime scene che sono quelle di un decennio dopo e nell'avventura egiziana la luce anche se calda ricorda quella. Precisamente come Gramn vuole sconfiggere redmond Barry solo con mezzi leciti e qui andiamo forse in quello che é il punto debole di napoleone la batatglia di Waterloo. Sinceramente anche memore di grandi film come quello di Sergey Burkov mi apetvo qualcosa di più e avrei voluto anche se apprezzo molto la recitazione moto espressionistica di Tim Faulkner vedere Russel Crowe per sconfiggere per la seconda volta l’imperatore magnificamente presentato da Joaquin Phoenix . quest’attore é meraviglioso come lo era Rayan O’Neil bravissimo a soffrire le circostanze Joaquin Phoenix é bravissimo a plasmarle dal primo assedio di Tolone vinto d’astuziaalla capolavoro stategico di Austeliz oltre che di coraggio con una madre tirannica come letzia nel Kolosal di Scott interpretata da Sinéad Cusack che ha anche un doppio maschile che é l’astuto e teatrale lucien che ha il viso e l'abilità di Matthew Needham come Tyrland non può che essere l'erculeo Paul Rhys . Questo personaggio come Baras all'inizio a un ruolo molto simile a quello dei nobili che Redmond barry cerca di abbindolare ma con la differenza che Napoleone si circonda di aiutanti di personaggi che lo aitano e Scott decide di vederli solo e unicamente tramite la visione di napoleone come il maresciallo ney stupendamente inetretato da ohn Hollingworth ma anche Dumas che é il diverso l’attore afro francese Youssef Kerkour . Ma la differenza nel personaggio e non nel ruolo si vede nella figura dell’amore che é nel caso di Redmond Barry lady Lundon che ha la bellezza convenzionale abbastanza scialba di marisa bersnon che fa il ruolo della vita come anche Giuseptina Bounasier sensuale carismatica e sicura interpretata da Vanessa Kirby . Il ruolo per me é stupendo e si vede come a poco a poco con il dottore Corvisand un ottimo Kevin Eidon . Napoleone lo ascolterà e la sostituta sarà la coppia la duchessa d’Asburgo e poi imperatrice la sposa bambina Anna Mawn . Ma la somiglianza va proprio nella posizione da zio Claudio lo zio d’Amleto per la presenza di un Amleto visto inel vero nemico il personaggio dello Zar Alesandro I interpretato da eddourad Philipponat- Un film con una prova stupenda

Robert Fogelberg Rota

En lite rolig bagatell

Robin Hood i folkhemmet

Tittel Harlad Handfast

Regi Hampe Faustman

Medverkande Gerogen Rubberg , kevin Fant , Trhord moden

Svensk distribution SVT

Betyg B minus

Den stora frågan är vad är det som är så intressant i ett någorlunda misslyckade film som försökd att vraa en hyllning till en Robin Hood film men sen blev någonting annat. Den svebska historia är som bekant extremt intressant och full av våld. Med undantag av 1800 tlet när först fransmännen sen ryska och till sist svält och den skoningslösa marks ekonomi förstörde den svenska folket ha under modern tid har Sverige ofta förknippas med våld och förtryck inte tvärtom trots den god aintentioner av Hampe Faustman. Filmen är ganska väl fotograferade av Felix Forsman och har interessnata miljöer som dem interiörer av Åbo slott och den finska skogen trots att det skall spela is Östergötaland. Klippningen av gunanr olsson är ganska rolig när det gäller den direkt av Robin Hood legenden inspirerade dueller med två grenar mellan Bosse en herlulse lik Gunanr olsson som lyckas att spela den Little John figur och Harald Dickinsson som har George Fant själv säkra charm uppdrag. Tyvärr var Fant nästan en fjant när det gäller spel och visa svenner som när han paradera spjut spetsar med hans runda sköld är adels för ap likande citat ifrån Ivan Grovski av Sergej Einstein och känns inte motiverade. Samma är problem med den ytterst bleka lady Marion spelade av Elsie Albiin som i Karin Eghilsdotter är för mig inte trovärdig i någon epok som helst. Helt annat är boven som spelas av en av de bästa skådespelaren någonsin i den svensk historia von Dötzir som är George Rydberg. Denna tyranniska giriga furste danske eller tysk är så väl skapade så negativ i allt men även som skicklig så fulländad men man ser i fäktning scener att han är oskicklig våg hastig. Tyvärr med ett dålig val på vapen  (vilekn är floretetr) som gör denna scen inte trovärdig men manuset är fortfarande mycket bra och rolig och några av karaktärerna är fortfarande ganska roliga som den bonde som spelas av Tor moden som för en gång skuld inte sjunger men mest av allt den roll som får mig ger den mest intensiva upplevelsen är den av Don Dornits dottern spelade av den mycket duktiga och väldigt underskattade Vera Valdorf. En lite roliug kuriosa som kan fortfarande njutas av

Robert Fogelberg Rota

Rebecca Fergirson är fenomenal i dune

Så bra som det kan bli

Tittel Dune

Regi Denis Villeneuve

Meverkande Stellan Skarsgård, jason mamoa, Rebecka fergurson

Svensk distribution Tv9

Betyg A

Få romaner har varit så omtalade och så originella i den anglosaxiska mass kultur som den amerikanska lika annorlunda som Frank Herbert roamn vilken är en fantasy utveckling av Islam den shitiska med ett iman myten. Den visuella med iper futiritiska helikopter och den spektakulärare öken är mycket väl presenterade tack vare av Greig Fraser foto medan Joe Walker klippning för fram inte bara handlingens olika planer som är den fysiska visionerna och den psykologiska. Den som är för mig slående och gör filmen så intressant är studier av karaktärer som vi upptäcker lite i taget på grund av deras handlingar. Den gerillalike öken folket av Frem som är så pass nära beduiner som man bara kan med olika personligheter som gerilla chefen Stillgar spelade av Javier Bardem eller den kvinnliga zoologen som skall övervakar dem två hus när det gäller att behålla planeten. Den roll som spelas av… Sharon Duncan-Brewster är fanatisk full av pondus och ett slags intellektuell  version av Furiosa . Det är en mycket övertygande roll som låter även dem horribla öken maskar blir intressant. Även om dem två är inte lika är honom en slags vuxen version av Changi som är den öken skönhet som spelas av Zendaya. Jag tycker om denna skådespelerska och redan i drömmanarna man ser hur det finns en slags magi mellan henne och den som kommer att vara den blivande ledaren Paul Atreides spelade så bra av Timothée Chalamet . denne unge män är så begåvande hackat och skuren för denna roll full av gåtor och fortfarande så oslipad och full av drömmar men bestämd och scene mellan honom och badissan spelade av Charlotte Ramping är för mig den mest underbara i hela filmen. Fadern överhuvud av den mäktiga Ateides hus är Oscar Isac som alltid göt en karismatisk och väl disciplinerade precis som hjälparen den stenhårda militären spelade av Josh Brolin vilken är en traditionella karaktärskådespelaren inte olik några av dem bästa roller av Gene Hackman. Jag är imponerade av hans mått och disciplin precis som jag är helt imponerad av en helt annat skådespelar stil den expressionistiska och brechtianska i den mån att den visar en super tydligt karaktär Baron Vladimir Harkonnen som är Stellan Skarsgård. Han lyckas att spela äcklig med en sådan pomdus och hela dem raka kraftiga och svåra personligheter är får mig mycket intressanta. Samma kan sägas om det som är hans medhjälparen haklon spelad av ett icke kännbar Dave Batistusta. Fast alla dessa gestaltningar förvinner om man jämförd med modern Lady Jessica Atreides som är Rebecca Fergusson. Vårt svensk födda skådespelerska är så fulländad så full av kraft grace och naturlighet att hon behöver bara vara på scen för att visa duken. Det är en roll som är spinden i nätet i hela verket. En annan roll som är sympatisk är den av Duncan Ihdao som är den snälla version va Kar Drogo spelade av Jason Mamoa. Denna cool kille gör en cool roll och den atletiska haiwan är enormt i den kalifäktnings scener. En film som man måste bara se och njuta av

Robert Fogelberg Rota

Bara underhållande

Margon Robbits räddar ok film

Titten suicidal l squot 2

Regi James Gunn

Medverkande Joel kidman, Iris Ebra, Mrgon Robbits Sylvester Stallone

Betyg B

Tyvärr mycket på grund av den banala fotografi av Henry Braham som nästan förstörd Fred Raskings fantastiska klippning ör The suicidal squot en ganska misslyckade film även om det är bättre än många andra. Visligen är Viola Davis fantastisk som den machiavelliska Walace och Joel Kidman är rolig och ganska naiv i hans roll mycket mera tank sprid och den som är helt fantastisk som alltid är
Harley Quinni Margot Robins gestalt. Tankspritt, handling kraftig och full av en behag i varje sceen det är filmens joker och egentliga behållning inte minst i kärleks relation med presidneten luna spelade av Juan Diego Botto. Dessa är får mig dem absolut bästa scener i filmen men närvaro av den lilla syd amerikanska / karibiska diktatur med den stenhårda Colonello spelade av Ray Benitez och den gerilla med Sonia Braga känns inte väl utsök precis som the Peace maker nästan på gränsen till ett komisk relaktiv spelade av John Cena känns inte väl utsök och samma kan på säytt och visis sägas av Shark den haj människan som spelas av Sylvester Stallone i rösten., det hade kunna göras mycket bättre och mer intressant som den alltid sympatiske kapten Bumerang som har
Jai Courtney ansikte och ännu värre med den mest Woody Allen lik super hjälte karatär spelade av David Dastmalchian Pollka Dorla männen . Det är en karaktär som blir bara rolig inte stark och inte vilig eller att kunna  röra sig i en värld som är reell nästan naturalistisk och samma kan sägas av den som är verken en boven eller hjälte den rent av cyniska professor spelade av pter Caparldi. Hans kostymering känns helt fel. Förutom Vila Davis och den redan citerade margon Robbins den som gör filmen lite mera sympatisk är Råttfångaren som har den protetiska charmen av Daniela Melchior som har förmåga att kunna kontrollera råttor . man ser får mig adels för lite av henne personligen det som gör mig ännu mer besviken är Blodshoprt som jag hade velat att ge med iris Eba ansikte en av mina favorit spelaren. Precis som i fallet bradd pitt i Inglorius bastard av Taratino han fokusera sig inte för att spela trovärdig. En film som är spektakulär och underhållande men lyckas inte att bli så bra som den kunde ha blivit.

Robert Fogelberg Rota

Vanessa Kibby är värld en Oscar i ett storartat mästerverk

Mycket bättre än det som jag hade väntat mig

Titel Napoleon

Regi riddley Scott

Medverkade Joaquin Phoenix Vanessa Kibby

Svensk distribution Colombia and Apel film

Betyg Mästeverk

Jag medger Ridley Scott är mitt favorit regissör och Napoleon är en av mina favoriter historiska gester och även om han liknar inte honom rent fysik ingen bättre än Joaquin Phoenix skulle gestalta honom. Det finns minst sagt två scener i vilken allting är fläckfri mest av allt den musikaliska arrangemang av Martin Phipps men även klippningen av Sam revisto och Clair smith och naturligt viss dem fotografier av mästarnas mästaren Dariusz Wolski. Det är första triumfen när Napoleon lyckas att erövra Toulon i ett slag med den underbara location av Malta som blir en grav för dem brittiska infanterister men även i när han genom en coup att övervälta med hjälp av store bror Luciene spelade så bra av Matthew Needham den korrupta revolutionära regeringen. En kamp som precis som han strapatser hemma hrar som trogen allierade vännen Caulaincourt karaktär spelaren Ben Milles  Den historier skrivelsen eller snarare bruk som presenteras av Ridley Scott och David Scaroia är mycketnödvändigt  kortfattade eftersom Napoleon är i Joaquin Phoenix är mest av allt en människan en karaktär full av olika och starka motsägelsen.- Det ses tydligt i dem gester hans livs glädje mat glädje hans vaar både vänligt och extremt nonchalerade med modern Letizia den extremt dominanta Sinéad Cusack men även vilja till att manipulera andra människor. Han dels Lyckas och misslyckas med dem och det är genom han som styrs och ställs allt. Dem vardagliga gester är exemepl viss när han krossar folket som är royalistisk små folket eller med hjälp av den första beskyddaren Baras en perfeckt roll av Tahar Rahim ser hur Robespierre (Sam Troughton) blir avsatt. En listig levande porträtt av en människan som får mer och mer att säga till men blir svagare även när han är på topp den magnifika slaget vid Austerlitz eller när han sitter vid Zar tornet i Moskva  i en Kreml som verkar komma från Tarkovskij Andrej Rubev. Denna scen fanns i en av dem mest berömda filmer som någonsin blev av Napoleon av Stanley Kubrick och det verkar att Ridley Scott i huvudsakligen en aktion regissör har alltid haft en skugga från Kubrick. Det ses tydligt i den fantastiska scen av borodino som är lik med ändå motsatsen till den försat salget i Barry Lyndon som är citerade i mest två personer den unga Eugen spelade av Benjamin Chivers som påminner Redmond Barrys som Brian och Hortesia som är dotter till Josephine  här spelade av Isabella Brownson. Josephine är helt fantastisk i den roll som tolkas av Vanessa Kibby. Lång slank vi zer henen först kort klipp i ett mörk näsan makaber scen när hon går från dem överbefolkande fängelserna  från skräckvälde och vid festen när hon trots Napoleon driver med honom och han med i en fantastisk kärleks historia. Vi ser hur pass hon är otrogen i möte med husaren Hypolite Chalres som påminner om i Jannis Niewöhner i dem berömda husaren av ”Duellanterna” och hur hon ändas för hormon blir mer like en romersk kejsarinnan. Hon älskar honom och han älskare henne men kan inte vara tillsammans och trots den illusoriska lyckan med sonen är giftermålet Mariel Luise spelade av Anna Mawn enbart illusorisk. Josephine har en slags som blir ännu starkare när hon dumpas av make och det ses med dem olika scener inspirerade av målaren Casper Fischer med Jean Louis David som är spelade av Sam Crane. Varje karaktär även om den är lite som den hetsiga marskalken Ney  Arthur McBain till den lågmenta generalen Berthier Scott Handy är extremt väl presnterade i likhet med fiende. Vi ser den dunkel bödel Samsom spelade av
Phil Cornwell till den extremt överviktiga och löjliga Ludwig XVIII spelade av Ian McNeice till dem andra fiende. Vi ser österrikaren ambassadörerna spelade av den duktiga Tom Godwin och dess tama kejsaren Frans I spelade av Miles Jupp till den fåfänga , narcissistiska  Zar Alexander I spelade av den duktiga finska skådespelaren Edouard Philipponnat . Säkert extremt skicklig det är en boven som vi älskar att hata. man ser den i scenen med Napoleon i vilken den fransk korsikanska härföraren försöker att manipulera honom och vi har filmens roligaste replik ”Britter slås för äran det som dem inte har”. Den bild av ryssar är hård och det finns inte enbart kosacker med tjetjener vilken kan vara nästan tvivelaktig att dem skulle var i den franska armen. Dem först skjuter sönder med sina mössaren en franska kolumn, halsskär dem franska trupper och även pålar dem. Det var samma situation som romarna möte under år 0 i Tyskland med tjejer är dem okända krigare av Putin och diktion över krig är för Ridley Scott tidlös. Fast engelsmännen är inte bättre från dem huliganer som vi ser i Toulon med den fulla och skråning Andy Burse till den arroganta ambassadören Lord Widworld av den som är filmen stora värden Wellington spelade av Rupert Everett för mig den skådespelaren som har tagit arvet inte bara av Laurence Olivier men även av Sean Connery med hans roller är svåra osympatiska. Wellington som lyckades att besegra alla presentera den moderna militären kanske utan geni som håller disciplin och ett defensiv taktik. En annan bra roll för mig är den av den mest gåtfull och mäktiga Taylerand spelade av Paul Rhys . Hans roll tillåter oss att komma närmare i det som är makten som måste anpassa med ett sådan stor människan. Jag finner även sekvenserna i ö Elba och Sankt Elena väldig men väldigt bra. Det enda som jag ångrar är att Bouchers försten född svensk bra spelade av Tim Faulkner borde kanske ha spelat av Russel Crowe som är för mig fortfarande en väldigt övertygande skådespelaren

Robert Fogelberg Rota

När Fellini möter Tarantino

Nästan Amarcord

Title Once upon the time in Hollywood

Regi Quintl Tartino

Moderance Leonardo Di caprio

Betyg A

Dfå filmer har varit så personliga och har utstålat en sådan livs glädje som Once upon the time in Hollwyyowo i den söker vi i ett metafilmisk som denna verk som är en klassisk Tarantino film som återknyter till många andra av hans verk mest av allt jackie brown men även ”Inglorius Batsard” med inledning i kapitalr och hans genombrott ”Pilpe Fiction”. Det ses tydligt i många aspekter som den fotografi för vilken ansar Robert Robertson men även Fred Raskin fenomenala klippningen som ses mest i dem slutliga konfrontationer mella hippiesar vilseleda av Chalres manson som vi ser en glimt i av i den roll som spelades av
Christopher Arminio och stunten Cliff Botth som är för mig en av dem roligaste och mest lyckade roller av Bred Pitt. Charmig och sliskig vi ser hur denna person som bara driver som håller på trots allt att bli gammal men kan inte acceptera den och ibland för smrt för sitt egen bästa. Det är en person som liknar Dom Juan men vet att han måste vara försiktig det ses i hans konstiga relaktion med Gyppsie en av hippies flickor spelade av Lena Dunham och inte minst när han försöker att hjälpa John span som är en mycket stor roll av Bruce Dern. Många har ”anklagat” Tarantiono att göra alla till så elek rnt av ynkliga och det skulle verkar så i två rolelr som bråkar med Cliff dels hippie flickan Flower girl
Maya Hawke men även i den kariktyr likande Bruce Lee som presnteras av Mike moo som han bråkar med . Film stjärnorna r presenterade bara på avstånd som Roman Polanski spelade av Rafal Zawierucha eller Michelle Pfeiffer spelade av Rebecca Rittenhouse och dem som är inga riktiga stjärnor som Jay Speling som är Emile Hirsch, Cliff kan bara tänka sig en värld som är den som han är uppväxt långt ifrån den glamour av stjärnor och deras glansiga liv men är inte kapabel att känna den på riktig . Dem negativa sidor hans sjaskighet och hans sarkasm gör honom till en adels komplett karaktär inte till en hjälte eller en anti hjälte men en män som lever i nuet i ett jobbig och besvärlig situation som han kan inte helt och årligt kontrollera och som han måste kunna få bättre kännedom av detta. Dalton istället som borde vara arbetsgivaren det som bestämmer är en helt annat personligt spelade mycket bra av Leonardo Di Caprio är en rolig men tragisk roll. Han är så osäkert så nära att bli känd att få stora roller som man ser i den metafilmiska pastiser men som sen kan sabba allt. Det finns får mig några extremt roliga scener med Swartc den agenten som spelas av Al Pacino. Förutom att deras dialoger ör en riktig essä i metod acting det visar även en annan sidan .den av ett hommage till en av våra största sagor Pinocchio eftersom Al Pacino är som grillen det som berättar sanningar en sanning som Dalton redan vet att enbart möte med nya kulturerna i denna  fall spaghetti western kan ge till honom ett form av styrkan och en upplyftning i hans karriär. Det är ganska uppenbart att den person som Di Caprio spelar är en lite artig parodi på Clint Eastwood. Men det som gör filmen till den Amarcord av Tarantino är Sharon tate spelade eller bättre sagt gestatlta av Margot Robbie helt underbart precis som hennes roll . En helt utmärk film

Robert Fogelberg Rota

Jonnhy Deep come Luigi XV

Film incantevole

Titolo Dubbary

Regia Maïwenn

Interpreti M. Jonny Deep Maïwenn

Voto A

Pochi film secondo me sono stati così eleganti e hanno lasciato il segno in un epoca come...La storia é semplice la vita e l’ascesa di una cortigiana interpretata magistralmente dall’attrice e regista ­Maïwenn. Nelle prime sequenze che illustrano una piccola formazione in un salotto provinciale ha il viso di  Emma Kaboré Dufour e poi diviene la bellezza adolescenziale é alquanto aceba Loli Bahia che fa anche da modella per un pittore dopo essere stata scacciata da un convento che era quasi una prigione. Ma fiorisce con giusto l’interpretazione molto sensuale di Maïwenn. Tutto dal montaggio deciso ma agile di Elise Vogel alla bellissima musica di Stephane Varbech ma soprattutto la fotografia di Laurent Dailland servono a portarci in quel periodo storico diverso per i costumi bellissimi e raffinati ma anche vicino a noi che é in una tendenza molto francese di sdrammatizzare di presentare il tutto in maniera più naturale possibile Siamo vicini ma lontani e iniziamo a scoprire alcune delle persone che suo malgrado formano Jeanne Bubarry dalla madre Anne una bravissima anche nell’essere sgradevole Marianne Basler ma soprattutto al protettore e Marito il conte Dubary un .. in particolare stato di grazia. Elegante ma in equa modo modo brutale é un personaggio che riesce a dare uno spessore al ruolo , un po’ amico e un po’ nemico un po’ capace di relaizzar battute di spirito e violenze carnali allo stesso modo . Ancora più brutale é il suo amico il potente maresciallo  di Richelieu a prima vista un innocuo vecchietto ma in realtà un uomo meschino é libidinoso. Il personaggio che apre  verso Versailles é il maggiordomo detto Le Beron che per me é uno dei ruoli magici. Mai parodico sempre tranquillo attento a quello che é l’etichetta ma anche capace di empatia e comunicatività é un personaggio simile alla fata turchina ma anche al grillo parlante di Pinocchio che poco a poco riesce a influenzare e piazzare Jeanne. Il trionfo di Jeanne a Versailles ha diversi aspetti il primo è il fatto che riesce a essere se stessa spiritosa ma popolar ee che non accetta la moda ma la crea ed é proprio di lui che ha bisogno il re. Jonny Deep non é mai neanche nel ruolo di Tonto nel mezzo riuscito e mezzo no Loan Ranges sembrato un nativo americano ma anche un re regale sicuro quasi pieno di se e ironico. È a tutti gli effetti e l’immagine che ci si aspettava di Luigi XV re che seppe governare bene. L’incontro con la Dubbary é a tutti gli effetti, l’immagine che noi ci aspettiamo di luigi XV sicuro donnaiolo ma fortemente solo. Un re che é soprattutto primo servitore dello stato e questo si vede benissimo nelle scene finali dove il re muore, si pente e si vergogna. Il trucco il disfacimento fisico del corpo reale o corpo statale per antonomasia viene a poco sostituito con quello che è la paura epe ril contagio. Questo è la parte tragica del film che corrisponde anche alla parte comica che è lo stile e la cavalcata. Il re diviene sempre più debole e capiamo quello che non viene capito da Marie Antoinette la bravissima capace di parlare in francese a mala pena troppo mal piazzata per piacere alla corte è vista come una bella bambina vestita da bambola come la vede giusto la Dubbary. La figura di Marie Antoinette è simile a quella della Dubbary vista dagli occhi di Marie Antoinette nel capolavoro di Sofia Coppola “Marie Antoinette” dove la favorita venne intappetata da Asia Argento. Questo si vede anche bene in un personaggio che è quello di Mercy il diplomatico lorenese che deve fare funzionare l’alleanza tra due delle più importanti monarchie nel quale… omaggia Steven Coran in uno dei suoi ruoli più seri. Tutto questo è una parte del film come anche la lotta di Jeanne contro Adele la figlia maggiore dei luigi XV una dura arcinia viziata ma anche elegante.. che presenta un ruolo simile a quello delle sorelle pardon sorellastre di Cenerentola cattiva ma anche perché sostanzialmente priva di potere politico. Si nota anche com’è posta sotto il delfino un bellissimo … che non assomiglia per niente a Luigi XVI ma anche dalla sorella minore luise che è vestuia da borghese e prenderà il velo. Tra tutte queste figure maschile e feminili abbiamo quelle adolescenziali il giovane schiavo africano che rompe ogni regolamente e diviene un giovane cavaliere che si batte anche in un gioco abbastanza serio di scherma con Raul il giovane al quale la contessa farà anche quando era solo cortigina da madre e che la tradirà. La fine con l’allontanamento dalla corte è un periodo lungo e doloroso che viene solo accennato e ricorda il fermo immagine che chiude il monumentale “Barru Lyndon” di Stanley Kubrick film che ha inciso molto sul giovane cinema francese

Robert Fogelberg Rota 

Så bra som det kan vara Jonny Deep comeback

En kuslig och fantastisk film

Titel Du Barry

Regi Maiwenn

Medverkande Jonny Deep

Svensk distribution Njuta film

Betyg A

Jag har väntat på få filmer som Du Barry och den motsvarade alla förväntningar, det är historia om Jenne du Barry som belv den stora favorit under den mätige ludwig XV kungardommen . Mest av allt när gäller den fantastiska foto av Laurent Dailland mest i den sista åkningen i vilken vi ser hur huvudrollsinnehaverska lämnar Versailles för att åka till ett kloster och senare med samma bilder som började filmen. Med ett mycket bra klippningen av Laure Garedette vi är i en målning som lite i taget blir levande och introducera den tid i vilken Frankrike under 1700-talet precis innan revolution var den eldande stor makt. En makt som ständigt dirigeras från Versailles det slott som i själva verket var en fabulös huvudstad som ses i alla kostymer i assessorerna som dem dräktvärjor, blommor i kvinnor och dem fantastiska möblerna. Det är en värld med ett utsök och inte minst välordnade etikett som presenteras av en av dem mest sympatiska karaktärer den som har Benjamin Lavarinhe en yngre version av Jacques Tti i rollen som Jean Bathiste de la Borde första kammarvälde den som är bevarande av etikett och är ”hallickar” till kungen. Denna mask bryts när och blir mer och mer en känslig och omtänksamt människan. Det är den person som är närmaren den unga Du Barry i vilken trots att hon var absolut inte lik Maiwenn gör hennes livs roll. Hon är själv säkert i början efter dem unga är fräck även för dagens mått säkert att kunna använda sig av sitt charm för att kunna nå sitt resultat som är den av en fri liv med läsning konst skönhet och att försöka att nå sina stunder och förstör redan ifrån början att den enda som kommer att ge henne den makt som hon vill ha är att ge till kungen någonting som är annorlunda och det ses tydligt i den scen i vilken hon ser kungen från en spegel vän. Det är en fantastisk kvinnoporträtt och vi ser hur pass hon är under patriarkatet från den som är hennes make och ”välgörande” greven Dubbary mycket väl spelade av Melvill Poupaud som gör en fantastisk roll full av ett genuin elakhet inte minst i den scen som är mest lik en annan stor 1700talet eposet ”Barry Lyndon” av Stanley Kubrick när Jeanne är i badet läser och blir nästan dränk. En annan scen är när hon möter greven av Richelieu som var en av dem franska markaren  barnbarn till den berömda kardinalen spelade av Pierre Richard  en raffinerade äldre han visar hela hans licentieras sätt genom att sodomisera Jeanne. kungen är annorlunda och Jonny Deep som har aldrig sätt ut som en indian än nu visar hans förmåga att sepla teatern på ett naturlig sätt i filmen. Självsäkert raffinerade men också ensam och överviktig han försöker ständigt att visa hans styrkan vilja att nå fram till att visa hans passioner. Det är en insats med hans vackra röst på fläckfri franska som visar hans förmåga och hans styrkan samt i slutet en mänskligheten. En mänsklighet som han har kanske samkas och ses inte i dem bortskämda dottrar prinsessan Adeleide spelade av Indian Hair eller Vittoria Suzanne de beacque men även minister Coussel spelade med en nästan satanisk elakhet av Patrick D’Assumco till dem unga älskaren en vacker och nordiska Delfinen Diego le Fur  inte lik den feta och torftiga Ludwig XVii och den unga vilsna överikiska marie Anytoninette som har Paulin Poltman barnsliga skönhet  till den unga färgade Zalmot som vi ser som en unga män spelade av Djibril Djimooch den unga Adolfe  Dubarry en mycket övertygande Thibault Bonenfant. Den första kommer att förådar henne enbart i slute ti gulittinen som vi inte ser och den andra kommer att sätta sig i ett duelel medan fäktningen är mera än en lek. Det ären film som är komplementer till Sofia Coppolas ”Marie Antoinette med den österikiska minister mercy här spelade av Micha Lescot som koppiera i allt Steven Godger i hans stora roll    Vi ser även den snälla men bigotta prinsessan Luisse som har Capucine Valmary ”snälla ” utseende klädd som en borgar kvinnan  som visar sig förädlar henne. En fantastisk film som man måste bara se

Robert Fogelberg Rota

Katheryn Winnick är fantastisk

En fantastisk road movie

Titel themarkan

Regi Robert Lorenz

Medverkande Liam Neeson Jacob Perez

Svensk distribution TVpaly

Betyg B

Trots några starka prestationer och en snabbt men ändå även ganska idyllisk klippning av Luis cabbal  är the Markman en film som har några brister som tvätt gör så att den är inte så bra som den kunde ha blivit . det finns visa logiska hop moch jag är inte så imponerad eav den extremt realistiska foto av Mark Petter som är för mig lite för nära en naturalistisk estetik som visligen passar men är för mig lite tråkig den roll som presteras ab Liam Nesson är som alltid bra av en före detta mariens soldat änkeman som har enorma ekonomiska problem i den djupaste western *i Arizona Jim är en kämpe men hans liv gåt dålig och den enda tröst är den av styr dottern som är den allt sympatiska och mest ac allt skickliga Katheryn Winnick i rollen som polis kommissarier  Srah. Som strider mot kartellerna som härskar drog och människor smuggling markande. Dessa personifiera sav den riktiga sataniska boven Mauricio Guerro och hans underhuggaren. Förestod hunden är den som ändrar Jims livs Miguel sp bra spelade av Jacob Perez en ung kille som förlora modern och har en extremt stor summa pengar. Det är just True Grift som ses om på en bra sätt i en vilja att kunna 7komma till det som är vårt uppgörelsen otroligt väl i form att den är så dramatisk en så bra film som kunde också ha blivit bättre

Robert Fogelberg Rota

En av dem bäsat roller av monica belucci

En av Monica Bellucci bästa roller

Titel meoory

Regi Martin Campbell

Medverkade lean Neson, Ray stevenson Guy Pearce, Mocica Bellussci

Svensk distributin Cmore

Beyug A

För mig få filmer har varit så internt och stjärnspäckade som memory med helt outsägbaras roller av stora stjärnor som vi hade inte kunnat vänta oss. Klippningen för vilken ansvar Jo Francis ör snabbt precis mycket beroende av rytm medan fotografi av David Tattersall är mycket klassisk visar en estetik nästan lik den av en modern tidning i ett brutal sammalna i vilken man visar allt det ruttna och obehagliga i kartell kriget. Redan början när huvudrollsinnehavaren mördar en maffia torped framför dess dödande mor är ganska hårt och den roll Alex Lewis som presenteras av iam Neeson är hård handlingskraftig men lite i taget den brytts när av ett form av inre sjukdomen Alzheimer. Det är en tragisk roll eftersom vi upptäcker att han börjar att lida av minnesförluster och dets ses tydligt oi den scen som han har med den flickan som han får möte och slutar så tragisk myrland spelade av Rebecca Calder . det är en svårt roll men inte så ovanligt medan det är mycket ovanligare den som Guy perce gör Vicent Serra en FBI agent lagom handlingskraftig och har ett bra relaktion med sitt kvinnlig partner spelade av Taj Atwal. Det är en bra relation och han söker med den unga prostituerade Beatrix spelade av Mia Sanchez. Den roll som har en ställning mellan den goda och den är Ray Stevensson i den roll som polis kommissarier Danny Mora. Fst den roll som bär upp hela filmen genom att vara en dark lady är Monica Bellucci i rollen som Davana Sealman en själv säkert vackert och kylig medelålder som går i god för hennes son. En bra film och en fantastisk roll

Robert Fogelberg Rota

Scorseses gör den omöjliga blir bättre än sig själv

En helt underbar film

Scorses gör redan den oväntade

Tittel The killing of the Flower moon

Regi Martin Scorsese

Medverkande Robert De Nillo. Leonardo DiCaprio Lily Gladstone

Svensk Distribution UPI

Bettys Mästerverk

Att säga att “the killing of The Flower moon” är Matin Scorsese bästa film är att sätta den på ett piedestal men jag har gillat den mest för den underbara fotografi av Rodrigo Prieto som lyckas att ge en förgripligare till en värld den av den redan nybyggt western med många av dess problem tack vare det som finns i jorden. En värld som är redan uppbyggde den nya Amerika som ses tydligt när vi en av Osena kvinnor Sara Butels spelade av Jennifer Rader mördas avden figur spelade av John Hall hens fru. Scorsese presentera den lilla indian samhället inte så olik den som fanns i Terence Malicker ”The new world ” som möter en av dem bästa Tv serier någonsin ”Brodwoalk empire ”. ’Som alltid i Scorsese film är klippningen av Thelma Schoonmaker alltid perfekt underbart och det ses i övergången till sekvenser som är gjorda som journal filmer och mycket vackra stunder som i den känslormesiga relationen mellan Ernest Burkhart den avdankade kock som har kommit ifrån kriget. Det är en av de svåraste roller av Dicaprio visligen våldsamhet men även så vilken så full av ett slags och dhan får många svåra dialoger när han till experten lära upp av morbror hall och i den läget när han håller på att förstå att lite i taget han håller att förgifta hans fru Molly spelade av Lily Gladstone och inte minst i den slutliga scener när han får annonsen om dotterns död. Lily Gladstone roll är den av en indian kvinnan som är lierade till hens traditioner och har et egendomlig reaktion till systrana som är ännu mer an rådet exempel till hur folket som lyckas att behålla traditioner men även att anpassa sig till den nya välden. Anpassa betyder för många att leva i den vita svärd någonting som modern Lizzie Q så bra spelade av Tantoo Cardinal inte lyckas med eller få den äldsta systern Jilian Dion att dö för förtäras. Ytligare en stundn som är mycket stark i den riter indianernas sätt att äta och dem vita samt den svåra svartsjuk inbrott av Anna mot Ernest bror byron spelade av
Scott Shepherd. En dunkel figur precis som Henry Grammer spelade av Sturgill Simpson som planera även att mördar barn. Denna system av fiffel och båg planteras av den som är filmen största översaklig och behaglighet William Hale spelade av Robert De Niro Denna roll är en bra sammanställning av många av Denirlo bövar inte minst i hans långa erfarenhet med Scorsses från the irisman till den i Cape Fear fast med ett undantag hale är inte bara en girig yklaren men prototyper av den amerikanska frimurare kultur dess dubbel moral och vilja att visa en myt den av indianer som han offra frö girigheten. Det ses mycket väl i den relation som han har med Henry Roghan spelade av den indian skådespelaren William Belleu. Det är en viktig roll av ett öppet sympatisk och även spirituell person men lite i taget vi upptäcker melankoli problem med våld och med inte minst alkolåsen. Henry precis som dem andra indiansk män som den mäktiga chefen Bonneville spelade av Yancet Red Corn . Den övervikten är en bevis på den glupska Hamilton som ses bland annat i den diaboliska advokaten som spelas av brela Freseer som är kanske dem hösta marionetter spelare. En av dem få ”bövar2 som inte är fet är
av bövar är whitetrarshen John Remsy som spelas av Ty Mitchell. Just hans reaktioner till indianer är intressant eftersom det är en fattig vit människan. Det är en komplicerade film inte minst för närvaro av the Klan som är presterade av den som är indianernas förmyndaren sopalde av barry Corbin. Dem göda karkatärer FBI är för mig inte så oväntad tam dels med agenten frank Smith spelade av Michael Abbott Jr. Men även den indianen som är kanske bättre integrerade är agenten Jorn Werner spelade av Tatanka Means. Säkert och atletisk han talar inte indianernas språk och ser inte det som dem ser. Slutscenerna med radio ger en tidskänslan till vad som hade hänt

Robert Fogelberg Rota

Så bra om 1970 talet

En rolig film om 1970-talet

Tittel Mr niece giy

Regi Eliot Gurrin

Medverkande Russel Crowe , Ryan Gosling

Svensk distribution Cmore

Betyg A

En av dem bästa aktion komedier som jag har sett mycket på grund av den vackra fotografi av Giorgio Daveed vackert som tar allt den färgspäckade i dem två nästan komiska dektiver den brutal och ganska klumpliga Jackson Healy en russel crowe som visar alla tecken som har variot typiska i vissa antihjältar som det hade förkommit under andra filmer som presenterades i USA just i la och är en eftersläpar av Marlowe med ett smula av den vigilantes förhållande av Orson Wells i ”A touch of evil”. Den som blir hans medhjälparen i ett tämlig komplicerade fall är den bästa Prety boy i Hollywood dvs… i rollen som en komisk klumpig men även charmerade detektiv som har ett mycket speciellt medhjälparen en flickan i den mindre tonåret spelade av Angourie Rice .. Hennes roll är ypperlig och har mycket av dem som vi väntar oss från en roll som utspelas under 1970-talet fräck som försöker att vara vuxen och följa några av dem monster som var typiska under aktion filmer i denna period. Hon är rolig lagom naiv och intelligent och för mig bland dem roligaste scener förutom den party på den pornografiska film industri beskriven i fantastiska filmiska termer av film fotografen Philippe Rousselot finns den kat fight mellan henne och den afroamerikanska skönhet Taly spelade av Yaya DaCosta som är assistenten till den onda CIA agenten och politiker Judith Kuttner som har ingen mindre än Kinn Basinger ansikte. Det r en roll av ett dark lady som i själva verket hade inte ens tänk sig att bli den och en av dem bästa försök till att analysera den enorma chocken som 1968 och 1979talet var i den revolution som många yngre amerikaner had emot sina föräldrar. Det ses i den reaktion med dottern Amalia spelade av Margaret Qualley. Hon är en porrfilm skådespelerska som frösöker att anmäla väcka opinionen mot det som är dem luftföreningar av bil industri presenterade av maganten Bergen Paulsen spelade så bra av Gil Gerard genom ett porr film. Just denna och filmens mäktighet som komunikations medel när det gäller kunskaper är en mycket bra och fint tråd för hela filmen som ses tydligt i den klippningen som Joel Negron använder sig av och som finns i hans alter ego Amalia före detta kkille jack spelade av Jack Kilmer a . Det som är filmens riktiga böven är den stenhårda serial killer presnterade av Matt Bomer med namn Dr Malker och Tom Boy. Hn är en konsetrat om många bövar från 1970 taet filmer från dem som vi ser i den dystopiska ”The stanfords experiment” men även av många bovar som fnas i Lee Marlving toking och den som vi har i Arne Mattsson mashk of murder med rakkniven som vapen. En sympatisk och ytterst välgjord verk som man bara måste se

Robert Fogelberg Rota

att tolka nazi Tyskland med hjälp av den nya saklighet

En väldigt intressant film

Titel Ensam  in Berlin

Regi Vincent Perez

Medverkande Brendan Gleeson Emma Thomson Mikael Persbrandt

Betyg A

Svensk distribution Cmore

Får amerikanska eller snarare brittiska filmer har undersökt så bra det som har varit den passiva motstånd till nazi Tyskland som vilken börjar med ett olyckan som är död under den franska fälttåget i början av 1940 -talet av den enda sonen av huvudpersonerna paret som är en typisk tysk familjer som befinner sig i gränslandet mellan proletariatet och den av små borgaren. Vad som är intressant är hur den överviktiga Brendan Gleeson i skonar av den överviktig Otto Quesel som för mig gör hans bästa roll bygger en karaktär som är tidstypisk och det ses tydligt i den extremt realistiska fotografin och mest av allt klippning för vilken ansvara men även tidlös. Det skulle kunna vara vilken fadern som helst som blir arg mot en samhället som har tagit hans son. Det sätt på vilken Otto och sen fru spelade på ett nertonat sätt av .. få ut deras aggression är att skriva några lappar som anmäler den nazistiska regering. Det är små akter som i själva verket eftersom filmen avlusats 1943 kommer inte att ta någon vart och får den ständiga hjälp av hans fru som Hanan spelade mycket väl som under många tillfälle av Emma Thomsson. Det är en normal kvinnan som ”råkas” vara medlem i den nazistiska kvinnor förbundet med många andra kvinnor som vet inte bättre från den fulla Ursula spelade av Farina Flebbe i en värld som är inte så olik den av dem lodisar som bör i fastigheten som Braskafer Rainer Egger som försöker att ta det som är äges av en tysk kvinnan gift med ett jude Frau Rosentla spelade av Monique Chaumette. Det är intressant att förutom domaren From briljant spelade av Joachim Bißmeieratt ikatar att förutom den som är en kvarleva av den äldre Tyskland under sitt kejsaren Willhelm den andre är alla om inte nazister försöker att anpassas sig från den unga som vill bli en SS Emil spelade av Rainer Egger:  till den som är filmen andra karaktär den polis kommissarier spelade Escherisch spelade av den kanske mest kända unga tyska skådespelaren Daniel Brühl: jag hade tänk mig först att han var får ung och för kapabel för att kunna ha en sådan roll att han borde ha befann sig vid en front men han gör det bra och lyckas att ta samma karisma som många av Frits Lang kommissarier men i ett normala vardaglig kontext. Även den teatraliska överdrivna av SS högt officeraren spelade av Mikale Persbrandt. Hans roll är bra just för den teatraliska den överdriva i en film vart klippningen av François Gédigier är obefintlig förutom när den vill visa dem olika aspekter och den fotografi av Christophe Beaucarne är vackert för att den är vardaglig som det som visades i den Nya saklghet den rörelsen som från expressionismen gick till den vardaglig. En film värd att se

Robert Fogelberg Rota

Ottimo film

Per me uno dei film più interesanti degli ultimi anni

Tittolo Trinegel of Sadnes

Regia Ruben östelund

Intepreti Henrik Dorsin

Voto capolavoro

Pochi film secondo me sono statoi più azzecati e spietati dell’ultimo decennio che tratta di un rapporto particoalre la relazione uomo donna che si vede nel rapporto tra il modello Carl intreretato da uno stralunato hans Dicjkinsson e la modella é influncer ..Yana intpretata da Charlbi Deanche purtroppo é morta. Il film gioca su due registi di linguiaggio cinematografico molto diversi che sono la fotografia il più reale o meglio naturalista possibile di Fredrik Wenzel... e il montaggio Mikel Cee Karlsson insieme allo stesso regista  che invece ha alcune carateristiche peculiari ovvero un non ritno da cambi di angolo che si vedono nei diversi capitoli. Quello nella prima parte prima con il mondo della moda e il litigio particolare (un litigio che é simile a quello dei personaggi di scene di un matrimonio di Ingmar Bergman ma anche tdiverse perché non é piú tra adulti ma tra bambini o adolescenti amle cresciuti)ra e Yana con entrambi irritanti anche per un futile motivo e il viaggio sullo yacht/nave da crociera di lusso dove quell’Odisaea si apre ancora di più a altri mondi ognino presnetatato da un determinato personaggio. . Ogni personaggio anche se parla molto troppo e spesso a vanvera diventa un ‘isola in se stessa come l’oligarca russo o forse ucriano intpretato da  Zlatko Burić interesato solo al lusso e ignorante che ha una serie di sproloqui a favore del capitalismo con una moglie Vera intpretata benisismo da Sunnyi Mellesche lo segue E l’amante lumilla che sarebbe uno dei primi ruoli di una diva dei relaity show svedesi Carlona Gynling. Nessuno di questi ruoli peri quali carl sembra avere un determiato tipo di ammirazione é in realtá capace di prendere una propria decisione e si fa governare unicamente da quegli che sono le pulsioni del momento. Si vede benisismo nei due vecchi amanti due vecchietti che appaiono innoqui e romantici Wilsson intpretato da
Oliver Ford Davies e la moglie Clementine  unan bravissima Amanda Walkerin realtá trafficanti e fabbricanti di armi anche delle famigerte mne anti uomo oppure dal capitano un marxista americano completamente ubriaco che ha il volto conosciuto di
Woody Harrelson questo ruolo e per me il migliore tra quegli mai presentatii dal divo che riesce a dare un’interpretazione completa mai sopra le righe e che contesta con quella del bravo comico svedese hnerik Dorsin in jarmo un 2nerd” che divenuto miliardario sceglie una crociera e quasi conquista sia le donne che la sua posizione di “vichingo”. Il resto dell’equipaggio non é da meno in un mondo che non segue nessuna regola anche se prova di darsi delle regole come Paula  la coppia di Annie lenox icapelli cortissimi e sguardo di ghiaccio ntrpretata da Vicki Berlin. Questo personaggio é formale e il fatto che non perda minimamente il controllo la fa a pare mio ancora più ridicola. Il personaggio che diventa negativo é quello che potrebbe al limite essere simpatico la lavoratrice filippina Abigail che ha il volto di Dolly De Leon. Il ryuolo diviene secondo me non dissimile da quello intrpretati da uan delle protagoniste nell’horro giaponese di Kaneto Shindō Oshina le assasine. Östlund prende queste influenze e le coregge con il suo sendo da parodia facendo in modo che questa stravolga anche un a’ltro personaggio che é quello del pirata Nelson interpretato in maniera molto convincete da Jean Christophe Folly che solo Dimitri capisce trattarsi di
un pirata. Un lavoro veramente molto bello e interesante da veder ee rivedere

Robert Fogelberg Rota

Lite för förutsägbart

Jason Calrk och Helen Mirrer bär upp verket

Titel Winchester

Regi String brother

Medverkande Helen Mirrer Jason Clark

Svensk distribution Cmore

Bety Aminus

Winchester är en film som utspelas under den första år av 1900 talet och två passioner sp, är dels spiritismen men det som hade varot ett myt under western erövring Winchester karbinen. Idet som den excentriska svåra till mods och även sköniglösa Winmchester änka gör är att skapa en rum i vilken många personer som har dött på grund av vapen kan mötas och kunna få tillbaka en vist lugn och ro. Den filmiska språket är väldigt utsök med konventiklar i vilken Ben Forst utmärka fotografi får igång det vackra som finns under denna tid 1900 talet början men i kläder och stillen så beröende av 1800-talet. Helen mirrer är utmärk som i nästan alla hennes roller full av en närmande av ett kraft och en vilja att gå i djupet med denna roll som försöker inom i den siste att försvara ett särskild syn av rum i vilken dessa personer numera andar kan mötas. Det är en omfattande projkt som tar till nuset perosnlighet som John Hansen lite allt i allo spelade av Angus Sampson och får firman att bli adels för misstänksamt så pass mycket att den torra byråkrater spelade av
Michael Carman Vd Frank anlitar en psykolog som skall omydight förklra mrs Winceser Pirse spelade av Jason Clark, Vi ser honom först i sällskap av några prostituerade och lite i tag vi upptäcker hur han hade haft ett komp0licerade förhållande med Ruby en vackert och tämligen konventionella . Eamon Farrendenkvinnan spelade bra av Laura Brent. Jason Calrks roll har mycket av den berömda Nathal Ålgren som Tom Cruise spelade i ”Siste samuraj” men även ab Lennis en av Leonard Di Caprios bästa roller i Martin Scorsese berömda ”Shuttel Island ” fast de finns den vardagliga i hans reaktion i hans missbruk som för mig är mycket bra och utsök som lite i taget upptäcks. Kanske är sättet tillit till klippningen av Matt Villa lite för enkelt och blir mer och mer påtaglig men för mig det är den som gör det så intressant och ger en rytm. Problemet är resten av skådespelaren från barn skådespelaren som är en av dem många besatta barn Henry spelade av Finn Scicluna-O'Prey och inte minst modern Marion spelade av Sarah Snook. Jag kan verkligen säga att hon är eller inte är en bra skådespelerska eftersom rollen får aldrig utvecklas och vi får inte se hennes hallucinationer och hon klara inte som Helen Mirren att skapa dem. Men den rollern som jag tycker är mest ointressant är den av ben Block den sydstat officeraren spelade av Eamon Farren Eamon Farren jag har problem att förstå den Halloween eller fågel skrämma mas och jag tycker att rollen blir lite för mycket i den bemärkelsen att den är så lik många psykopater som har redan presenteras. Eftersom filmen är i Australien jag anser att den stor likheten är den med the humangas Kjell Nillson i Rogger miller ”mad Max road worrier” vilken är inte så intressant. En film som är ojämn men rolig och sevärd

Robert Fogelberg Rota

Så bra

Så nöjd av denna fantastiska film

Titel triangel od sadness

Regi Ruben Östlund

Medverkande

Betyg till filmens historia

För mig det råder inget tvekan att en av dem bästa film inte bara i den svenska filmhistoria men även i den världsliga. Som alltid bra spelat Ruben Östlund tar satiren till en nivå som man har sällan skådat. Den klippningen som östlund gör med hjälp av Mikel Cee Karlsson för att kunna visa verklighten och dem stora motsägelsen av den. Det ses även i ett foto som är vackert och välgjord i dem olika nyanser av Fredrik Wenzel i den enorma bråka av den fagra Carl spelade av Harris Dickinson och den super modell som han är tillsammans yana seplade av den sydafrikanska Charibi Deani henens sisat film. Den bråk frö mig som kommer nästan för ingenting en kredit kort som inte fungera och en människan som bli helt uppäten av sina problem mycket like Marcello Mastroiannis i  Federico Fellini ”den ljuva livet fast den osäkerhet tas en steg längre  genom att ta osäkerhet och klumpighet och visas till ayy vara en förvuxen barn. Det är en porträtt som inte är för mycket med i hans svartsjukan mot den grekiska sjömännen Timoleon Gketsos visar ett vilja att inte ta ansvar. Även relation med den filipiska tolet städaren som han först möter vid ettv äldigt svårt lyx krysning och sen på ö Abigail seplade av Dolly De Leon. Det är inte hon som förslår men han som föreslår en relation som kommer att vara destruktiv med en människan som har så många aggressioner med rätt men kan inte förlåtas på vad hon gör i sluet- det är just scenen av aggression mot Yana som är för mig en av dem starkaste och är lik den som vi ser i Ingmar Bergman Vargtimmen. Fast det görs i ett extremt realism och dessa scener är ännu mera uppenbara i den studier av yachten som påminner strak även om det är betydligt mindre grotesk av det som händer på båten. Den roll av kaptenen är spelade på ett enorm sätt av Woodty Harrelson som den akloliserad eoch hamburg ätande som kan inte göra sitt arbete. Den är en nästan filosofisk diskussion som han har med Boris den ryska gösell elle skit magnaten spelade av Zlatko Buric med den labila fru vera spelade av Sunny L´Miles och älskarinna Lumilla som är före detta relaity show kändis Caroline Gyllning. Det som är i hela den fauna den som är enastående är Järmo alis Henrik Dorsin som presentera en av dem många it manager som blir ett jägaren. En film som har även ett politiks film med den feministiska kvinnan Annie Lennox kopia  Vickie Berlin  Copia Madme tss och den tyska Industry hustru Therese Iris Berger . en mycket bra film

Robert Fogelberg Rota

Den första av många filmer som Sean Pean förstörde

En nästan klassiker

Titel Uppgörelsen

Regi Brian DePalma

Medverkade, Michale J Fox, Sean Pean

Svensk distribution Cmore

Betyg A

Få krig har varit så presenterad ei film som Vietnam kriget och det är att M1 hjälmen , M16 gevären, öl prostituerade och den vietnamesiska landskap är ytterst ikoniska, Jag kan säga att förutom den fortfarande oslagbart klippningen av Bill Pankow mest med den nattliga stridscener i början är den fotografi som skapades av Stephen H. Burum är mycket funktionell till den magnifika musikaliska arbete av Ennio Morricone musik som bär uppbilderna. De Palma var som man kan lätt hitta dem skrånor över hur han inte drog i kriget och mest varför. Den bild som han ger av kriget är så långtifrån den mystiska och episka i Apokalys now och istället visar en krig som är smutsig vardaglig ofta inte i helikopter perspektiv även om dem förekommer men på market nära dem olika soldater. Vi ser kodifierade många av dem olika personligheter som den afro amerikanska sergeanten Brown spelade av Erik King som försöker att vara den coola killen och dem rent av brottsliga kaporlaen Clark spelade av Don harvery en ointelligent och verkligen föraktfull brostling som enbart tänker på kriget och älskar den och apar efter dem brottsliga idéen presenterade av mervel som är Sean pean. Denna män försöker att vara sig själv den hårda och kolla killen oasvsett allt. Visligen dem psykopatiska drag av skådespelaren passar bra och hans råhuggen utan någon som helst finess men vi är alltid i honom som privat person full av hans vilja till att göra allt enbart för att verkar kool och hans klumpighet finns även i stridscener. Han lyckas mycket bra i att spela våldtäcksmän och det ses tydligt i den scen i vilken han med enbart få män går och rövar bort offer den vietnamesiska tonårig spelade av Thuy Thu Le. Förutom att hon kommer även att presentera rollen av en ganska tarmfartig och törftig studente hennes gestalt är magnifik full av lidelse och det är med den berömda scen i Lukas Modysson ”Lilja for ever” den hårdaste scenen av våldtäck i hela film historia full av hårda stunder som när hon atatckeras med bajonetter. Dem andra soldater som gör det ärDiaz spelade av en mycket ung men så lämpligt pågrund att han är så oerfaren John Leguizamo och den magnifika rollen spelade av John C Reilly en av dem bästa karaktär skådespelaren som gav en bra roll och visade den verkligheten av många trupper som verken kunde eller ville tänka och såg att vad dem gjorde var rätt- den intressanta är hjälten som är en av dem få ”seriösa”i den bemärkelsen av dramatiska roller gjorda av Michael G Fox den skandinavisk äktade Eriksen som visar inte minst på grund av vännen rolaw spelade med distans av Jack Gwaltney tydligt släktskap med Wozzeck prototypen av anti hjälte  presenterade av George Bucher . full av ångest lagom alkoliserade och ganska svag han är oförmögen prototypen till antihjälten att vara en hjäte men tänker och är förtryckt av hans överhuvid den fatalistiska och desillusionerade löjtnanten den afro amerikanska Ving Rhames och Waspen den benhårda kapten Hill spelade av Dale prototypen av Dye. Fast kanske filmen verkligen ten är slutet som antyder att allt kan ha varit en dröm. En ständigt aktuell klassiker

Robert Fogelberg Rota

Jenna Coleman som central figur i den brittiska folket familjen albumet

Vårt behöv av drottningar

Titel Victoria

Regi Olly Blackburn efter en idéen av Daisy Goodwin

Medverkande Jenna Coleman Tom Hughes Rufus Sewell

Svensk distribution Cmore

Betyg A

”Victoria” är inte ett nytt serier eftersom den har producerat år 2016 och den är för mig en av dem vackraste och bästa skyldring av dels denna otroligt viktiga period i den brittiska historia när Storbritannien blev verkligen stor men även en vackert och gedigen kärlekshistoria eller snarare kärleks historier. Jag kommer inte att tillägnar mig en särskild avsnitt  För mig den vackraste är mellan den listiga även villig att bedra och den tyska guvernanten .. med klimax av den magnifikas scenen i vilken vi ser Victorias bröllop. Denna karaktär är får mig super den brittiska skådespeleri i ett nötskal och Adrian Schiller är perfekt i att spela Pecy en betjänt som lyckas att vara både listig och rolig med en särskild distans. Det som gör filmen ännu mer interessant är den fotografi som presenteras av John lee som ger känslan för denna tid ritualerna i festerna den röda föregett som insläpper dem fina parad salonger, den vita för köket tjänstefolket som försöker att få deras ställningar och dem blå av dem privata rum. Victoria är mest av allt en ung kvinnan som försöker att få sin plats begränsade av etikett av det som man skulle kunna definieras som en formation roll och Jenna Coleman är skuren för rollen. Vackert någorlunda lik den berömda drottningen hon är god men även envisa viljg att få fram sitt vilja oavsett det som det skulle kosta och vad det skulle kosta. Hon upptäcker mycket som hur modern en mycket duktig Catherine Flemming är helt beroende av hennes man äventyraren Sir John Colley spelade med ett sätt som kan påminna om visa av Bertold Brecht bovar av Paul Rhys och hur pass mycket hon vill inte bli som modern. Den roll som står i att börjar med mer nära henne är. Sir John Melbourne den roll som visar allt förmåga och kapacitet av Rufus Sewell. Distanserade isig men en vulkan av känslor denna till synes lättsinniga män är en trogen tjänaren till Stor Britannien men även full av en vemod och melankoli. Hon blir mer och mer indragen i honom och även han i henne men relation kunde bara avslutas och det ses under den magnifika maskeraden ballen och vi ser hur pass dåliga är dem andra. Det finns i hela serien som presentera men inte utforskar det som charismerna rörelsen (en början på socialismen eller social demokrati) en tilltro till the wiggs och det är just det som gör Albert spelade mycket väl av Tom Hughes så viktig. Det är en bra roll av en seriös ung män som även antecknar hans besök till en bordell för att kunna ge glädje till sitt käraste och visar hur pass han vill henne väl och väljer det som är framtiden. Under besök i norr och ännu tidigare när det gäller valet att hjälpa abolitionisterna han få mer och mer kontakt med Sir Robert Peelle spelade bra av en burdus men full av ryggmärg Nigel Lindsay som står för framtiden järnvägar och en mindre uppdelade och mer omogen samhället. Man ser tydligt hur många figurer vill fram som den påkläderska Scarlett spelade så väl av Nell Hudson och den italienska konditor Frescatelli som har Ferdinand Kisegly sympatiska ansikte. Kontrasten mellan den gamla och den nya ses tydligt i många aspekter som när det gäller även den figur som står för den gamla som är The Duke of Wellington kraftfull spelade av Peter Bowles en reaktioner djup religiös intolerant symbol för den aristokrati som hade med lite tur besegrade Napoleon. Det är för mig en mycket lycka roll som den av kung Leopold av Belgien farbror till Alberst spelade av Alex Janiks en intelignet skaparen av giftermål som kan placera sitt familjer. Jag anser även att en annan duktig roll är den av Ernest brodern till Albert lojal men extremt olik spelade av David Oakes. För en brittisk publik detta serier är som en familj albumet av en gången och mytologisk tid fyll av motsägelsen och inte helt olik vårt egen

Robert Fogelberg Rota

Tom Cullen är fantastisk som Guy Hawks

Väldigt välgjord

Titel Gun power

Regi J Blakeson

Medverkande Peter Mullan, liv Tyler, Kirt Harighton

Svensk distribution Cmore

Betyg mästerverk

Få serier har varit för mig så intressanta välgjorda och mest av allt så intensiva som ”Gunpower”. Det handlar om ett trauma i den brittiska historia den sammansvärjning av några katolska adelsmännen inom ryggmärgen Robert Catesby  med den väl bekanta ansikte av Kit Harington mot den skotska kungen Jakob I och den som var hans minister den mäktiga lord cercil .det är beskriven med hjälp av ett utmärk fotografi av Philipp Blaubach och ännu mera med den klippning av av Mark Eckersely

 Vi ser först hur den förföljelsen börjar när en ung och idealist jesuit präst blir först arresterade och sen avrättat . vad som är slående i dessa scener är klippningen som är mera än det vanliga grundade på långa tagningar med ett vist insiktens på dem rituella som dem riter som utförs och man ser dem tydliga sökande som tar den unge idealisten Daniel Smith väl spelade av Thom Ashleysom precis som sitt beskyddaren blir avrättat på ett ytterst grymt sätt. Scenerna är mycket väl utformade och vi ser alla dem karaktärer som vi förstå genast som dyckert fram från den självgoda till den som är den grymma fantastiska hård kocka motståndaren och den unga rebeller som är den förmodligen mest könda skådespelaren i hela serien Kit Haringtonsom råkas vara den karaktär som kommer att vara motor till hela sammansvärjning. Vid första ögonkastet är han en butter arg och hela tiden beredd att dra svärd men det finns många skinande den första är faktum att är våldsamt. det är inte som John Snow en person som brukar våld men är inte våldsamt av sig själv gillar den och man ser den i förhållande till dennes son som han tvingar att slås i den sadistiska scener när han skall mördar några motståndarens i ett värdshusbråk och även hur han protestera mot en förvisso pompös men inte onda domaren och även när det gäller hans planer med sammanvägning som är möjligen rättfärdig av allt det som dem får lyda (vilken var inte helt olika vad händer för protestanter två generationer tidigare med Blody Mary) men även n an attack mot många människor. Man bör observera att prinsessan Elisabeth skulle senare under början av trettio åriga kriget som drottningen i Bohemer visas sig en hängiven protestantiska medan man anklagade och senare avrättade Karl I för att ha varit krypto katolik . Robert har två medhjälparen som är den lite äldre Thomas Wildhould spelade av
Edward HolcroftDet är samma bild av Sir William Wade seplade så bra av
Shaun Dooley den blod hund som gillar att tortera angripna och visar nöjde i våldet. Han har ingenting emot när han ser judar bränna si Spanien och visar alltid en saknade av empati. Den karaktär som presenteras av Shaun Dooley.. är mycket lik några av dem stora karaktärerna spelade av Sean Bean i Sharp men även i Games of Throndes men den blir en boven eftersom den råkas vara på fel sidan av våra sympatier eftersom han är på ordningsmakt sidan . Det är samma rå typ och han är inte så olik den för mig största rollen i filmen som är
Tom Cullen roll som  Guy Fawkes Fakex den brutala handling kraftiga möstiga och mörka bjässen från Yorkshire som verkar hata många. Han börjar genom att mörda visligen en spion men en karaktär som kunde ha blivit sympatisk den kapten spelade av Philip Hill-Pearsonoch senare spottar framför kungen som kunde kanske ha benådat honom och skickat honom till den amerikanska kolonier hela hans hat både för honom och för skottar skyldiga att ha kommit till England. Det är en tidlös karaktär som skulle kunna vara till överallt i varje krig inbördeskrig och dylika konflikter. Han lever för att mörda att spränga och har lämnat allt annat över hans namn som han insistera med att låta sig kalla för John Johnsson helt opersonligt. Det är för mig en bra roll inte helt olik den av en annan ”katolsk” konspiratör James Cobour i ”Dick your suclkers”. Den stora motpolen till dem är oneklige Andrew Garand jesuit generalen en män av kultur förfinade och värdslig spelade av Peter Mullan. Fläckfri och brilliant han dör precis som i ett Beau Gestst och det finns en klart estetisk parallell med en av dem många brittiska ”katolska” filmer dem av Alfred Hitchcock. Visligen har många andra brittiska intellektuella varit katoliker men för Hitchcock den dunkla konceptet av synden och dess problematik har varit mera än centrala i hans filmer mest i ”Vertigo” och ”I confess” det ses tydligt med bekännelsen som det göros  ogör och hur han lyckas att ge eb av hans underordnade den någorlunda fanatiska. Det är en kamp mellan han och dem riktiga makthavaren som är Cercil sepalde så bra i denna minister av Mark Gatissdistanserade elegant med den klassiska brittiska stilen never complain och never regnet kapabel att hitta informationer av spelar med andra känslor som på ett skärbrädan. Just faktum att han är puckelryggige  get av en lutande nacken gö honom till icke vardaglig utom framträdande från massan precis som när det gäller den utlänska accenter av spanjoren…a Det är en kraftfull roll av en reell politiker som vill ordentlig visa att allt de tsom händer berör på grund av ekonomiska intresse nödvändighet till engelskämnet att kunna handla med Spanien med även för spanjorer att handla med dem som den mäktige Kokansel spelade av Pedro Casablanc. Det är mycket rolig välgjorda och kraftiga scener precis som när hertigen av L  Lord Northumberland spelade av Eric Bremer  förlorar hans makt på en ynklig scen. Men den störta makthavaren extremt väl spelade av Dere Riddell. är James II ,. Den skotska accenten verkar ännu mer eteriserade och vi ser en frivol män ständigt med hans älskaren som bry sig inte om den docksöta danska drottningen men kapabel att sätta forten att inte manipuleras en cyniker. Den enda positiva rollen är den av den rika och välmående matron lyckande .. Anne Vaux spelade av Liv Tyler. Jag anser  agt hon visa hela henens förmåga är även sympatisk i den bemärkelsen att hon är lätt att kunna vara god men lite för ensidig. Det är den enda problemet som finns i manuset att hon borde ha utvecklats mera. Ramen av konspiratör, bödlar dem återskapade gator full av leran och den slutliga slaget med ett rolig skottlossning gör serien som så bra så autentisk och så full av en skicklighet. Jag kan bara varmt rekommendera den

Robert Fogelberg Rota

Purtroppo Giuliano Montaldo non farà più film

Incontrerai Fritz Lang , Hitchock ma anche Fortunato , Signiorini e il Dottor Spenser

La morte di Giuliano Montaldo mi adolorá tantisismo

.Purtroppo tra la pandemia che ha portato via mio papà e la guerra che porta via in continuazione amici ucriani e parenti di amici russi la morte é molto comune, ma non ci si abituerá mai quando una persona che pensavi se non di famiglia per lo meno del tuo vicinato

 ti addolorá. Poi se questo personaggio era importante

per le tue passioni e tuttosommato per il tuo lavoro la cosa ti colpisce ancora di più .

Giuliano Montaldo era genovese anche se non lavorò tantissimo a Genova

come regista ma era legatissimo alla città nella quale io non sono nato

ma ho vissuto da e adoravo molti dei suoi lavori. Ci divideva la passione clacistica blucerchiato io

 io dal nome della Sampdoria la squadra nata dall’unione della società calcistica Andrea Doria

e la Sampiardarenese squadra di un quartiere operaioe lui genoano . Non é in linea di massima né una divisione per etá o ceto sociale e neanche etnica ma solo per simpatia in due modi

    all’inglese per i genoani  ma in realtá molto difensivista veramente italiana dei rossoblu, che furono fino a cent’anni fa la compagine con piú trofei del calcio italiano e la Sampdoria

che divenne la compsgine champagne  una grande squadra vincente  a partire da Paolo Mantovani .

I tifosi della Samp e del Genoa hanno spesso la stessa fede politica quasi sempre di “sinistra” intesa

come movimento di ribelione alle autorità costituitesono eleganti attacati a alcuni aspetti formali come le buone maniere e goderecci e hanno molti amici all’estero. Il cinema di Montaldo era così impegnato a  “sinistra” elegnate pieno di gioia anche nel dramma e voleva sempre considerare l’aspetto della grammatica classica del cinema anche con l’apporto di molti attori strainieri  . Uno di quegli che adoravo di più era senza ombra di dubbio uno degli ultimi “i demoni di san Pietroburgo” del 2008. Con la bellissima fotografua di Arnaldo Catinari in questo film Montaldo partendo dal testo di testo di Fyodor Dostoevsky e dalla vita del controverso scrittore pietroburghese grazie all’aporto di un bravissimo attore straniero o comunque non italiano dotato di uan grossa padronaza dell’arte della recitazione riusciva a dare l’idea sia di quello che succedeva nella vicenda poliziesca dove aveva un bellissimo duello con il gelido ispettore della polizia politica Pavoriv una bravissimo e sotto le righe Roberto Herlitzka ma anche nella vicenda umana e sopratutto psicologica del giovane Dostoevsky intepretato da un Giordano De Plano quasi mai così incisivo coem nella scena del salvataggio di gazi Iemilio de marchi. Un piccolo saggio questa scena in un tetaro di prosa , ambientata su un lago gelatpo dove il montaggio di Consuelo Catucci e le immortali musiche di ennio Moriccone servivano a costruire un’atmoisfera come nelle scen d’amore tra Dostoevsky é una vecchia amante natalya Ivanova una bravissima Sandra Ceccarelli. Un amore passato mentre c’era un amore ben presente quello con Anna che é la bravissima Carolina Crescentini. Da ricordare queto nome anche nell’opera seguente ilbel ritratto di una certa italia in “L’industriale”. Ma tornado ai “demoni di San Åietroburgo” nonostante la ricreazione storica quasi maniacale quello che lo rendeva così bello pieno di vita era la presenza di molti traumi vissuti dallo stesso regista coem il terrorismo rosso che spacco la sinistra italiana con i rivoluzionari dall contessina forse figlia del protagonista Alexandra uan giovane Anita Caprioli al capo di questi senza il minomo dubbio Guslev un intrasigente Filippo Timi in uno dei suoi esordi da notare che in questo film un bravo regista italiano di nascità ma americano d’adozzione Stefano Milla era uno dei terroristi.Bidsogna a questo prpposito anche ricordare come aprecchie volte Montaldo lavoraesse anche da attore sia nel primissimo tra cuitraoco ritornerò coem “Acthiung banditi” a “Il caimano” dove fece in questo ifilm secondo me non proprio riucsito di nanni moretti u Crozzan antileteram fare la parodia di se stesso fatta da se steoo  Il regista montaldo usava spesso altri registi in ruoli come in quello che fu il suo film più prezzolato “Gli intocabili” da non confondere con l’opera di De Plama con John Casavetes e Peter Falk e alla fictoion ma forse ancora sceneggiato “Marco Polo” passando alle opere magne sui perseguitati da una societá represiva e bigotta come “Sacco e Vanzetti” e soprattutto “Giordano Bruno” dove il sodalizio con Ggian mria Volontè diede risultati notevoli. Il primo é un film panfelt dove gli anarchici italiani anzi meridionali sono messi a nudo attacati dalla brutale sovceità americana con il cnato di dolore. Qui abbiamo un film quasi brechtiano con i diversi  cattivi quasi caricaturali mentre “Giordano Bruno” cojn Gian maria Volonté. Per me mentre Saccoe  vanzetti ha qualità sopratutto liriche “giordano bruno con la foto caravagesca ma non solo di Vittorio Storaro e una musica molto  sperimentale di Ennio moricone é un ‘opera dove il cinema, il tetaro ma anche la letteratura s’incontrano benissimo in un periodo quello controriformista geta le basi per molta dei difetti anche del presente inteso coem 2023 anche se letto attraverso i primi anni settanta. Dico non solo caravagesco perche c’é nella luce nelle composizioni come la scena del corteo con le armi dei turchi prese a Lepanto tantisismo dela pittura Veneta da Bellini a Giorgione Bruno personaggio sopra le righe a disagio con i nobili e i potemti , ma capace di controbattere con i vari accusatori e a suo agio con il popolo é enorme sopra le righe ma risalta intorno a vari altri personaggio come il traditore moncerigo un po’ individuo spregevole ma anche unico con seri scrupoli religiosi all’appartetemente bonaccione patriarca al doge rapresenatto più ch intepretatio a Fosca che ha il volto e la belezza nervoso é sofferta di Charlotte Ramping. Per via dell’inevitabile dopiaggio presentata come se fosse la über marionetr di Craig la Ramping non é mai stata così brava come in questa produzione. Il peso della storia e del presnte si vede anche nei nemici di Bruno il pomposo e populista Sartori e il compassato Bellarmino e la scena dei re dove incontra enrico di Francia , elisabetta d’äInghileterra . l’imperatore Alchemico Rodolfo ma sopratutto il timido e indeciso papa é l’esempio di arte cinematografica åura al servizio della filosofia. Molto più terra  terra ma vivo e got mitt Uns un  film inteso come testo é Gott Mitt Uns che secondo me é l’intepretazione piú sofferta do Burt Spenser e narra un dramma dove negli altrsi civili paesi bassi con le truppe d’ovccupazione canadese deu soldati tedeschi ricevono la condanna a morte da parte delle autorità tedesce ormai sconfitte. Questo tema come la stupenda opera prima “Tiro al piccione” nararno da parte di un uomo molto vicino alla resistenza le (di)avventure di persone che si trovano a fare la seconda guerra mondiale dalla parte sbagliata. Anche se non stretamente un film di guerra l’opera che dovrebbe essere iscirita a questo filone é “L’industriale” Si tratta di un film su una delle tante crisi endemiche del turbo capitaismonpardon economia di libero mercato. È simile anche se diverssisima nel suo stile all’opera “la calsse operai va in paradiso – L’industriale vecchio stampo che ha ereditato la fabbrica e visto coem un figlio dagli operai é in realtá il vero stakanovista ls vittima mai acectato dallä’artistocrazia lontano dalla moglie e soppinatto anche dagli ultimi emigrati l’emigrato dell’europa del Est. Favino dà un ‘itpretazioen magistrale una delle tante anche se secondo me dopo aver partecipato alla realizzazione di questo filn. Confesso un po’ per il bianco e nero simile a uno spot della Lavazza e per la carica di pessimismo.  Un film duro ma anche molto bello che congeda uno dei migliori registi italiani tra i più scomodi e talentuosi che prese il film di Hollywood e lo monto di nuovo per le sue e anche le nostre esigenze

Robert Fogelberg Rota

Consuelo Catucci