När Annaud återskapade medeltide

För mig en av de bästa filmer någonsin

Titel Rosens namn

Regi Jean-Jacques Annaud

Medverkande William Hickey

Sven distribution SVY play

Betyd till filmhistoria alla måste se den.

Få filmer har betyd så mycket som Jean-Jacques Annaud filmatisering av ”Rosens namn” som bearbetar och överför roman till filmmedia. Det finns några skinnade och det var en ständigt  Många av dem kvalitet ses i återspelen av en tid som har vart grundläggande för formation av Europa när kristendomen slogs ihop med den klassiska kulturerna med hellenistisk prägel i ett miljö den av kloster som under denna tid 1300 talet började att förlora mycket av sitt makt och gradvis ersätts av andra arenor. Fotografi är både dunkel och ljust med dessa baser föreger som är brun svart vit och även den känslan av is av en vår som vill inte komma . för vilken ansvara Tonino Delli Colli som samarbetar mycket bra med den klippningen av Jane Seitz och den musikaliska scoren av James Horner som ses i en av dem mest betydelsefulla scener när Adso möter för första gången Salvatore. Den första är onekligen den bästa rollen som har någonsin spelats av Christian Slater.. på grund av sitt naivitet sitt intensitet och gestaltade av den eviga strävande till att växa blir äldre och mognade med sitt djuriska dubbel som är Salvatore en puckelryggige och före detta kättare revolutionär som har tagit sig till denna kloster för att försöka att ly undra inkvisitionen. Rollen av Adso har även en annan spegel bild som den av mystiker Filosofiska Ubertino da Casale spelade så väl av William Hickey som spelar en känd mystiker som kritiserade stark det som var kyrkan officiella makt strukturerna som vill vara över alla andra på grund av makten på grund av sitt kultur och även för sitt mission.  Den medeltida kritiken av kyrkan finns i både Ecos text men inte minst i Jean-Jacques Annaud och hur han presentera med hjälp av skådespelarnas alla dess ansikte utryck dem atmosfärer som är typiska i Ecos roman och det ses bland annat i den roll av kvinnor. Ecos roman har som bekant många filosofiska och teologiska diskussioner som tas av Jean-Jacques Annaud till det som är den ytterst den av kvinnan. Vad innebär det rollen av kvinnan det är en positiv roll som fanns gott om under medeltiden med den stora modellen av jungfrun den som placera högt men även den som är lågt utan någon välfärd utan någon rätt som lever enbart på soppor som är flickan spelade av den chilenska skådespelerska Valentina Vargas. Hon är smutsig som dem andra bönder med otroligt vackert lik i den sätt på vilken hon presenteras en av dem gotiska minniaturer r. Hon dras till Adso inte på grund av hans makt hans börd men bara eftersom han är ung vackert och utsatt precis som honom. En utsatthet som berör allt i deras liv för henne vi har två trängs på ett liknade Ramigo da Vargine den giriga liguriska för detta kättaren spelade sav Helmut Qualtinger som är fantastisk i hans roll så full av kraft av ett slags råhet som låter honom vara den enda som kan stå emot Berando Gui. Det kan verkar konstig att jag skall analysera denna personlighet galant spelade av F. Murray Abraham som är en av antagonisterna. Bernardo Gui var en av dem grundare till Inkvisitorer och många konservativa katoliker har påpekat att han var i själva verket inte så intresserade i att bränna häxor men mera kättare och hela gestaltningen är den av en helt demonisk karaktär villig att även framställas och vara ett slags ynklig figur och är ständigt förknippade med sina militärer. Det är slående dem enorm kvalitet och skinnade i dem två militär styrkor som är dels dem som följer biskopar som skall förklara sig mot franciskanen vilka är klädda efter ett nord tysk eller kanske till och med skandinavisk mönster och dem av Gui som ser mindre eleganta klumpiga och mera brutala inte helt olika trots att återspels av dem franska trupper  många styrkor som används av en insatt styrkan diktatur. Dessa gestaltning är så bra och dem blir en del och jag anser att det var en stor misstaga med tanke med F. Murray Abraham fäktnings förmåga att inte sätta en duell mellan honom och William of Baskervillesom är i övrigt med The man that would be king den bästa rollen någonsin av Sir Sean Connery. Hans William är kraftig sympatisk karismatisk men inte helt fläckfri dels för hans förflutna och ett slags lättsinnighet att första den enda möjliga lösningen till dessa mordgåtor. Det är en roll som vi finner strak för och den har ett komplement i den enda sanna franciskanen som är inte Ubertino men Michelle da Cesena spelade så bra av karaktär skådespelaren Leopoldo da Trieste.- Triste var känd för komiska roller och det finns komiska inslag av denna sympatiska munken eller frate som har sitt ställning på riktig och står emot kapitalisterna som är den kardinaler exempel vis den magnifika men helt osympatiskajenna d’anneux som är Peter Berling mera av en ekonom än en prelat Om man skulle kontextualisera dessa till den verklighet i vilken Eco verkade dessa skulle vara de borgliga krafterna med franciskanerna skulle vara en blandning av intellektuella bland annat den väldigt duktiga Andrew Birkin i rollen som Cuthbert of Winchester duktiga  som posera och en på riktig intellektuell från verkligheten. Samma skulle sägas med ändringen som händer med flickan men jag är själv inte så 100 på denna tolkning fast det finns en speglig av samtiden och Ex´cos liv i den riktiga antagonister Jorge spelade avFeodor Chaliapin Jr.… med ett kraft en röst som påminner nästan om vissa lyriska tyranner och bibliotekarier Malchia. Det finns mycket som tyder att Eco skulle angripa Jorge Borges (i övrigt det är osannolik att dem inte tog Nobel priset dem båda herrar) som hatade den italienska litteratur men för mig det finns en annan tolkning även på grund av Jorge en så imponerade Feodor Chaliapin Jr. och Malachia Volker Prechtel utseende som är grotesk fördriven och gör dem till lika fält präster för saga om Ringen orken.  Deras kärlek till böcker dem svårtillgängliga och vackra bibliotek är i själva verket en känsla för att bevara kulturen att museigörande en. Problemet är att även om dessa två är dem mest handling kraftiga allt i kloster berör Det är en stängt manlig värld av munkar som inte enbart struntar att hålla sexuell avhållsamhet men också att ha en vanligt kristen hyfs. Det går från den svarta massan men även till dem som är lite mera sympatiska som den så mycket i skvaller belåten Elya Baskin på den en roll som liknar den av Stanisklavskijn.  eller i den grekiska översättare som spelades av den schweiziska nigerianska skådepelaren Urs Althaus en grekisk överstaten venazious  som gjorde en perfekt roll till andra som blundar med ena ögon och sen stirra med den andra kvinnan bröst. Samma munkar som hatar Bergengario en strak roll spelade av Michael Habeck jag kommer ihåg att som tonårig jag fann denna roll en karikatyr men för mig han är en stark kraftig och sympatisk roll av en person som tvingar till att agera stigmatiseras av andra och stigmatisera sig själv För mig det är en fantastisk roll. Precis som den av abboten vilken ör den bästa rollen av Michael Lonsdale som är den enda som verkar inte ens tro på vad det sägs i liturgin.. gör en fantastisk roll och vi kan ha ett liv inte olik den av Adso som en äldre män av Dwight Weist och tillsammans med i dem närbilder bygger han magi att få oss att åka tillbaka till medeltiden i en film som blir som en Barolo vin bättre och bättre under alla dessa år

Robert  Fogelberg Rota