Den siste riddaren
Över Livrustkammaren utställning av Axel Von Fersen och Marie Antoinette
Få muserna är lika bra i att dels hålla på att visa kultur arvet som livrustkammaren som har skapat en extremt bra utställning av en av 1700 –talet stora profilen greven Axel von Fersen den yngre. Om man tänker på honom förutom hans tragiska lynchningen ett på många sätt och vis fortfarande en ganska dunkle kapitel i den svenska historia vad som man kommer ihåg av hans liv är onekligen den passion som han hade för franska drottningen Marie Antoinette. Det var onekligen inte den enda sexuella förbindelsen som han hade men onekligen den största av hans och för allt del hennes passion. Vi får möt aden först i ett installation med video när det som är just spöket av Marie Antoinette vadra omkring i Kungenträdgården sen i Stockholm äldsta bevarade lokal tillsammans med dem kungliga vagnar ser vi han och hennes bild som med några platser introducera den tiden ”annorlunda” men ändå så nära till vårt eget tid köns roller. För Marie Antoinette vi tänker den liv i lyx överdrift men också under ett helt arbetsamat och onödigt respekt av dem olika hårda regel av etikett och arbetsamma reglerna som även vid den tid saknade allt form av betydelse medan för den unga kille ser man hur han vara dresserade i språk och teknik för att kunna vara aktiv. För mig detta är viktig eftersom tyvärr många av dessa mönster är fortfarande ingraverade och inristade i dagens samhället även i Sverige med tydliga roller och tydliga värderingar. Marie Antoinette är en dottern med olika och djup inrotade bilder en slags harpi symbol för allt det negativa som förekom innan den franska revolution och för rika människor slöseri men även för shönheten naivitet och inte minst det romantiska kärlek. I själva verket med kanske en av dem svagaste kungar i hela mänskligheten historia icke kapabel att kunna ta någon som helst ställning och beslut Ludwig XVI var hon den person som man skulle utan något tvekan ha som en symbol. Om Normand Westerod och kristen Dunst hade presenterat henne som en flickan drottningen karamell sö men även hårda och komplekta t i Diane Kruger gestalta hade vi fått en bild av en extremt nyckfull och rebellisk kvinnan. Tyvärr den film .. var adels för tråkig för att vi skulle ha kunnat fatta interesse för henne. Fast hur är det med den tid i vilken dem två verkade hur många av besökaren har klara minnet av habsburgarna österiket och deras ekvilib system och vad vet man om den klass Sverige under 1700-talet från vilken Axel von Fersen den yngre kom. Faktum att denna familj var mer eller mindre en del av den nya samhället med proto industri handel och finanserna. Jag finner även kriminellt eller åtminstone slarvig att man inte presenterade att Axel von Fersen den yngre hade med sitt familjer kommit till Sverige från Baltikum att han var ett invandrare. Den bästa delen är den av deras passion med extremt fina texter och förklaringar om bland annat deras reaktion med siffror och hur det fungera. Det finns även en scen i Sofia Coppolas mästerverk ”Marie Antoinette” som kommer i sten väggen. Vi ser och påminner historia från deras ställning dessa två karaktärer positioner och med dem två känslorna av erotik, förtvivlad och sublim passion. Även om det inte var deras samhällen miljö och att kanske dem hade inte ens ålder varför nämner man inte den unge Werther lidande förmodligen en perfektionist som Axel von Fersen den yngre som kunde finna falsk noter i Wolgfard Amadeus Mozart ”Titos mildhet” hade inte gillat den bok . Det absolut bästa delen är den när vi efter att ha läst dessa karaktärernas idéer och deras äktade föremål som den magnifik dräkt som Axel von Fersen den yngre hade på sig med ett hov svärd. Då kommer hans nästa fram mera än i porträtter denna kanske dilettant i politik med intressant komplett och välutbildade frimuraren som har påverkat utan att ha officiellt ämbete Sverige liv. det är för mig den enda problemen med utställningen att det visas och nämns så lite av hans andra bedrifter som inbladning i den nord amerikanska självständighets kriget , idéerna mot slav handel som Sverige bedrev sedan långt tid redan med Karl IX , systematiserat av Drottning Christina och som fick den bästa delen med Gustaf III. Jag vill inte moralisera med det var viktig att även tala om det. En annan viktig punkt var den av Axel Von Fersen den yngre som en del av riddare renässansen och romantiker i Sverige vi ser det tydligt med hans tourne lek rustning under vilken den vackra och välbyggde greven verkade en ideal precis som rocko prinsessan Marie Antoinette blev även en symbol. . Kanske mera än av två personer denna utställning presenterade mest den passion deras kärleks historia Vi kan enbart tänka hur det kunde ha blivit en film om dem två som hade utgår enbart för fakta. . . En utställning som många bör se och studera och är extremet välgjord.
Robert Fogelberg Rota
