Impresive on War World one one Balakan film festival



The ballad of the grandfather



Tittel Soldierlullaby

MV5BNDQ0NWUyNTMtZGY3NC00NDY1LWE2MWMtMWNjYWVmMjJjYTQ3XkEyXkFqcGdeQXVyMDI3MDQwOA@@__V1_SY1000_CR0,0,1500,1000_AL_.jpg

Director Predrag Antonijevic

Cast Marko Vasiljevic

Swedish distribution Blakan film fetsival

Rate masterpiece

First war world is one of the central point in history and it was one of the first time when human beiging realize that we were all coated. The official starting point was the murder of the hear to the Austo Hungarian empire by a Serbian Bosnian student in Sarajevo but there was so much more testion in between several country. The country that didn’t participate to the world like Sweden and the Nederlands didn’t participate for one reason for that. Now in a wonderful and super well-done movie by Predrag Antonijevic we see this period that with a light speed materialize for us. In the center of the story that is a series of flashback and show all the capacity of Natasa Drakulic  as a script writer we see in the Bering how Stevan Jakovljevic well presented by Marko Vasiljevic   come back to a battle feel in which the more numerous Austro_ Hungarian had slaughter the Serbina army. Marko Vasiljevic  is may be a bit too old for this part the one of a biology professor Stevan Jakovljevic but the portrait is really great full of charisma and never above the line prissily like the cinematographer Milos Kodemo that succeed in making several picture tjat remain both on that time 1915 photography shoot but also the baroque painter Michelangelo Medrisi da Caravaggio mostly in the fight in the church. The editing by  Filip Dedic  mostly under the Austo Hungarian Attach  on a Pontoon bridge is perfect like the best Hollywood movie but with bigger diversity that goes from very poetical and documentary like aspect of the life in the garrison to the best action sequences when the howitzer shoot in several scen. iN the beging we meet an other really sympatric character that is the colonel play by Ljubomir Bandovic but we will discover that he was really hard and in some way cruel. The tension and here Natasa Drakulic shows all her ability. In taking inspiration from some topic of the war movie is between him and another office Porucnik Aleksandar play by Vuk Jovanovic. He is a charming rather jovial young man that make war with empathizes. With this world  I indicate the fact that he always put his man the soldier the fighter near him and his humanity. The fact that is point out even in some comical figure like Jankuli really well play by Marko Gvero a rather fat man that has learn how to catch food and speak about the former enemies. The Serbian society and we see thta also in the realtionship between Stavanos and his father Rados Bajic was really tirred about war and we con also see it in two minor figure the mother of Stavanos and the Sister paly by Tara Jevrosimovic. There is even if the world is stele mostly on the country side  a great preses about civlan the normal society that are the first victim of the war. One drma in the drma and Alekader is thepistorn for all the drma is the one of the two brother Ivan oánd oberan play by Marko Pavlovski that are just playing thei falute. The hard and blody war sceen that are septacular but dirty as the poetry as a contrast. The film is a tribute to the land and to Serbian culture but doen’t show a negative view on the  enemy and there are moment of Iddil like in the end. A compelt war movie that one should only see. I have had the fotune of meeting the scrip writer  Natasa Drakulic that has answer to some of our question

Could you present a bit of your work for our reader and your relationship with the Nordic country

 

 Well I was here in 2001 as a escheated student and I can see a lot of new person. My parents wanted me to study first political science and after I start study film on the practical point of view and Journalism. I live in Belgrade but mine town in former Yugoslavia that is now in Croatia. I can go back and have a house and still feel it like my home . This war experience that is quite typical for many Serbs is typical also in my work.

How is with the situation about woman and cinema in Serbia?

Woman isn film isn’t so easy several few year we have more and more woman. In Serbia I feel a bit alon it will be change there are new platform and social connection. It will be bather fro young generation; we had in the past few money and connection . Is important to never give upp 10 years ago there were so few woman in film. In the beginning I do several kind of series I have wrote every movie I want today I can say no Slovenia Croatia and Bosnai. We have a lot of story I work from my own inspiration. The soldier Lullabayy is a guy story. I have  worked mostly on the youth TV now for 10 years. I worked than with the first Serbian criminal drama that is call “My father killer” it should have been only one season and it was five and now I will work with and other that is a series and soon we will be the frist to do a supernatural series with ghoast and medieum this is something totally new for Serbia and I guess will make a great rumor in media.

Could you tell us a bit of filming in Serbia?

Now is a good period also due to the international production that come here we are a good place for filming and has also won with town like Parague and Budapest ; we havea lot of oppurtunieties with this and some tax’s facilitation. We have film with Jonny Depps

Could  you tell uus about your next project in movies way ?

We will make a film upon Gausti thyat was a concentration camp made by Hustasha nazist for mostely serbs we can say global the local story that is the way movie is a long time consumer we will be out og day .it wasn’t easier to work what happen there it wouldn’t be the easy film we having attack from Croatia and it is a different story and it is an other pro ject about child that died there. It would be easier. The movie will come this year in apil or Octore everything is over we had 300 person with uiss. It wasn’t easier we cry every day the camera was crying. The children were great. It is the first time about this kind of the problem we could reach our history for everyone. Some of my family member went there and it is so hard to see itr .

 

I

We did the movie yesterday we spoke about it is a patriotically movie bounty its was a Balkan story and there is the same method I was born in Croatia  

What about the Nordic film in Serbia and Balkan region?

Is quite Ok the television is not so famous I know Square a watch every crime series. I hope to have a collaboration the camera work is really very good they are a lot of foreran movie . it should be open mind to internet platform. There would be great everything will be in that .

Is writing for movie more difficult that write for TV?

Movie is definitely more difficult and it is a quite hard task for everyone . One have to think a lot and succeed in making a good story and is more me more complicate that tv serier or soap opera.

Do you work with cooperation

My next movie is in fact a cooperation between Bosnian Herzegovina and Great Britain is quite hard to make but we are making a really great and difficult movie?

Where do you see the future more in movie or in series ?

In both people will always se movie but intenet platform things like that will also be important and we will see more and more actors and actresses working oin series . I hope this will be a normal trend.

Robert Fogelberg Rota

Viktig och bra feministsik film



En av dem bäst svenska filmer



Titel Breaking Surface

Regi Joachim Hedén

Medverkande Ima Jenny Hallberg

Svensk distribution Nordisk film

Betyg A

 Få svenska filmen är så välgjorda och kompletta som under the surface. Det skulle kunna lätt definieras som ett feministiskt äventyr film i centrum av berättelsens finns Ida som vi ser först som barn hon elever i Stockholm och bär ett trauma som har att göra med hennes barndom och ett svårt relikten med modern en professionell dykaren spelade mycket ra av lena hope med sina två döttrar först spelade av Ima Jenny Hallberg  som den unga Ida och av Ingrid Pettersen . just denna korta scen visar den snabba klippningen av Fredrik Morheden  som arbetar så bra med musiken av tonsättaren Patrick Kirst   som är typisk av filmen  med den utmärka regi av Joachim Hedén som är säkert och full av starlgrep inte minst på den lek av ljus och märket som ges av fotografen Anna Patarakina och den undervatten fotografo av Eric Börjeson som visar det mörka och det värsta som finns i den vackra naturen. Det är den kolla syster mörkhårig rapp i repliker Madeleine Martin som har en svår aktion scen i början som sen slås för sitt liv och blir räddad av den stor systern Ida i vars roll Moa Gammel spelar en parad roll. Det är  mycket bra dramatisk med henens svårigheter och vad hon gör är en av dem mest fysiskas svenska roller någonsin. Det är en strak roll som har många bottnar i ett fantastisk film.

Robert Fogelberg Rota

 

 



Balkan film festival åter på gång



Intervju med Jelena Milla

jelena.jpg

I tio år har tack vare skådespelerska och regissör Jelena Mila och Balkan film festival och det kommer att ske även i år. Det är en av dem bästa filmer som visar tydliga konstnärliga linjär har många spännande gester och kommer att visa extremt bra filmer. Balkan är en samling begrepp av många olika länder och skylda kulturer i en av navarna av den världscivilisation. Mera än en vanlig film festival det ör en sätt för att lkänna olika och spännande kulturer. Jag har valt att lämna till intervju karaktärerna av ett samtal med mina frågor i fet still

Skulle du kunna berätta litegrand om året festivalen?

Det är snart tio år och vi har haft den stora nöje att ha otroligt många filmer som är producerat just denna år 2019 och har haft att välja många av dem och hade inte enbart filmer från före detta Jugoslavien men även ett mycket intressant bulgarisk film som är en av dem som handlar mest av den temat som är väsentlig Lechezar Avrnov ”A picture with Yuri” som är en sentimental drma med kriminella inslag som är även med en asiatisk närvaro en form av hyllning till temat av identitet och flukt som är väldigt viktig för vårt samtida.

Jag såg att det finns även en rysk film och det är andra gången efter mitt alla favorit Bataljon?

Det är en film som behandlar en av dem senaste konflikter i Europa den i Kosovo med tunga bombningar mot civil befolkning för regi ansvara Andrey Volgon och den bär titten Balkansky Rubezh och den är en drama som visar i denna krig en ståndpunkt som är lite annorlunda den ryska. En är inte som jag vida vet inspelade i Kosovo men det förkommer många ryska och serbiska skådespelarna. Det är en krig som Europa har velat glömma och är långt ifrån läck.

Just kriget är mycket närvarande på festivalen och mest av allt det som har att göra med den festivalen med två filmer som behandlar första och en som behandlar andra välrs kriget. Hur pass mycket är denna tragedi fortfarande närvarande i folkets medvetande ?

Den är extremt närvarande och vårt moderna historia börjar med det. Den första filmen av Petar Ristovski med titel Kralj petar I är en djup  mycket stor produktion för regi av petar Ristovski som är serbisk grekisk och behandlar den österrikisk tyska invasionen av Serbien med tillbakadragande av armen och inte bara av den från Serbine via Kosovo och Albanien till Korfu var britter, fransmännen  och mest av allt dina landsmän italienaren hjälpt till dem att senare bygga en annan front . Det kommer kanske lite sent med det är samma med 1917. Kungen spelas av Lazar Ristovski som är känd från många fina produktioner bland annat ”en tåg maskinist dagbok ” som visades på vårt festival för föra året. Den andra filmen är Pretagan Antonijevic ”soldier Lullabay”. Det är stora filmer som hade ambition att ses även av människor i en annan geografisk området och även av barnbarn till dem som stred mot serber. Det har varit lite trög med det har visar att den serbiska filmen fungera mycket bra med många människor som har sett den. Den film om andra världs krig är vårt kroatisk bidrag som bär titel ”Dbevik Diane Budisavljevic av Peter Rostoviski som är ett stora fram om en sjuksköterska som räddade tusen tale serbiska, romerska och judiska barn från nazistisk förföljelsen under andra världs kriget. Det är kontroversiellt att behandla denna temat i Kroatien jag hopps mycket på denna film och vi kommer att ha manus författaren Natza Drakulic som gäst och hon kommer att hålla en workshop här på vårt lokal vid Odengatan 15 här i Stockholm. Det är en svår film. När det gäller första världs kriget vi visar mest filmer som har ett vision av film som är kanske manlig men utgår mycket från den stora massan inte för dem små händelserna

Kan du berätta om den två samtida filmer?

Den enda är ett ganska djup drama en publik framgång av Gora Markovic en viktig regissör ”Delirijum Tremens” och den andra Stickes är en bosnisk , serbisk och amerikanska produktion av Miroslav Terzic om ett smuggling av barn när dem är nyfödda vilken är djup dramatisk på alla sätt . tyvärr kunde vi inte ha några av dem medverkande här eftersom det är svårt att åka ifrån USA.

Och mina favoriter montenegrinska film?

För den har vi en drama komedi med titel ”Grudi” som är en samling av väninnor i deras bästa år och plötsligt händer det någonting mycket dramatisk i deras liv.

Kan du berätta någonting av den norr makedonska filmen?

God exxist her namn i Petrunya är en filmen av Toedora Stugar Mitevska som visar hur pass svårt det är svårt för kvinnor i den ortodoxa tradition. Det finns en seder att man kastar en trädd kors i ett sjö och en av bybor måste ta den i denna fall en kvinnan och det leder till stora konsekvenser. Det är en intressant komisk film med mycket extratanken.

Hur är det med jämställdhet på Balkan?

Man talar och kvinnor är alltid närvarande kanske inte så mycket som man kan tror men det berör även för ett faktum att vi har haft socialismen och det har medfört mindre olikhet mellan koner .

Finns det planer att film om janizarer?

Som vi påminner detta vara ett stor trauma för många av dem balkanska befolkningar att få baran kidnappade och förvandlade till slav soldater för sultaner. Som jag vidare kommer ihåg i Dracula Untold dessa spelas av polska skådespelarna men Hollywood låter dem spela även viktningar. Även i den muslimska länder den osmanska riket har lammat mycket lite men vi ser många filmer och serier från Turkeiet som ger en annan bild.

Hur är det med den svenska filmen är den närvarande på Blakan?

Det är mycket närvarade och älskade och man känner till Bergman och även Roy Andersson och Ruben Östelund som vi presterade med ”The tourist” ses mycket. Tyvärr är bilder av invånadre från balkan i svensk filmer enbart begränsade till några ganster med törftig språk någonting som vi är mycket emot. Vi kommer att göra en dokumentär film om dem som har lyckas

Det saknar albanska filmer varför?

Vi kör i huvudsakligen en lång film festival och man producera inte mycket av den. Den är mycket stark när det gäller dokumentärer och kort filmer.

Vilka är planen för festivalen?

att arbeta vidare visa vårt filmiska arv och inte minst att ha många filmer  som kommer även att turner i både Sverige och Norge

Robert Fogelberg Rota



Bra dokumentär



Resan och resultter

catwalk.jpg



Dokumentär film som övertygar

Titel catwalk

Regi Johan Skog

Medverkande dokumentär

Svensk distribution..SF

Betyg A

”Catwalk” är en felel good film om hjältar mot alla ods som visar hur pass mycket för många människor har betyd den den utmärka arebte som Pär Johanson grundaren till Galda Hutrick tetaern har gjort. Filmen börjar med ett brev av Emma Örtlund som har fanatisera hela livet att bli modell. roblemt med denna charmiga unga dam att hon har svårt epilepsi  och ett funktion hinder och det är någonting som även berör många av dem andra karaktärer i denna  teatern och vi ser med ett fantastisk kameran arbete som fånga hela den svenska naturen och den roll som den från som blir väsentlig för   Linn Marnfeldt  foto som lite i taget bygger denna resan med dem olika karaktärer strävan till att nå dess resultatet mot alla odds. Det blir en varm och rolig film som visar att vi är även duktiga på dokumentär filmer

Robert Fogelberg Rota



Good bey Kirk



En av dem stora i film historia

sp.jpg

Trots at than hade inte varit verksamt sedan.2004 med Michael Antranig Goorjian dekadenta Illusion är Kirk Douglas död en stor förlust för den internationella filmen. Jag skall inte I denna död runa förklara hela hans insats skulle vara helt fel men jag vill istället berätta lite om några av hans filmer och vad dem betyd för mig. Onekligen den verk som  Issur Danielovitch som var Kirk Douglas riktiga man presenterade först var onekligen Vikings av Richard Fleischer från 1958. Det är en äventyr film som senare skulle bli känd med ordet matiné i vilken arkeologer och moderna fäktmästaren försök att  skapa en viking tid som kanske hade aldrig funnit men det är en snygg film och en av dem i vilken Douglas som hade varit eb av dem största föregångaren till den Methods som sen skulle bli den av Brandos genombrott men kunde bara komma på grund  Douglas lyckades att spela någonting som hade även en teatern mesig typ av kraft som senaren skulle finnas ds i Pathes of glory som är Stanley Kubrick första mästerverk. Det är en gestaltad av en snäll människa mycket olik många av dem andra figurer. Mest av allt den cyniska journalist som Douglas gestaltad i Billy Whilder ”Compn Leo”. Det som är slående i detta verk är hur pass mycket den från två stycken bevis dels av krigets absurditet men även av det faktum att varje människan som hade kommit ute ifrån kriget och för vilken det skulle betyda även för dem människor som kommer att se hur pass mycket deras anspråk och drömmar krossades av verkligheten. Douglas skulle presentera nästa samma typ av roll i en av hans bästa roller som var Otto Perminger Exodus. Även denna rollen hade starka teatern inlevelsen tolkade med Douglas egna karismas sågs i hans svåraste rollen i ”saprtacus” i Stanley kunbricks  film. Det var en mycket svårt produktion som har diverse betydelse dels början för den första stora liberal epok i USAs historia men även att kunna i den Amerikanska populär kultur en övergång från den som hade varit en nästan obligatorisk identifikation med den antika rom republik och Amerika. Spartacus är den människan som enbart med hans rå fysiska styrkan utmanar ett helt kejsarrike med någonting som är helt annorlunda solidaritet och grannskap mellan olika människor. Musiken är utmärk som användning av färgen som är den bästa men inte bra nog för Kubrick av denna civilisation och emot den brittiska skådespelaren med en av dem många Laurence Olivier parad rollen  och dess skicklighet som lyckas att visa en ännu större styrka. Förutom den erotiska men även känslomässig laddade reaktion med Virgina kanske Jeanne Simmons bästa roll vad som finns i vårt minnet är den duell mellan Douglas och.. det är den första försök för Kubrick att blanda ihop en fighting scen men en ballett den är djup lik det som var den ”gladiatoriska” stridskonst och dem problemet som fanns i den tiden USA. Tyvärr den film djup kritiserade av Kubrick som avbröt hans samarbete med Douglas blev inte tillrådlige förstådd och man skulle skåda enbart en likande tolkning av den antika Rom på 2000 –talet med Ridley Scott ”Gladiator”. Jag har inte talat om andra roller men douglas har betyd mycket för alla. Farväl Kirk

Robert Fogelberg Rota



Margot Robbie är Harley Quinn




A girl is a diamnt best  friend

margot.jpg

Titel Birds of prey and the fantabulous emaciptation of one Harley Quinn

Regi Cathy Yan

Medverkade Margin Robbins , Edward Mac Gregor…

Svesbk distribution SF

Betyg A

 

Birds of prey and the fantabulous emaciptation of one Harley Quin är nog årets basat aktion film som lyckas att ge allt det som vi förväntar oss action och ”feministiska” eftertankar. Redan ifrån början med den lilla tackade serier som med lätt sarkasm och humor introducera Harle vi får veta den svåra liv som hon hade med misshandel dels från ett svår fadern , några sadistiska nunnor och hennes relation med Joker. Filmen bygger på den idéen att kvinnor skall kunna få själv bekräftelse även utanför männens uppsyn och det är det som händer mer och mer med henne och man ser det tydligt i många av scenerna av dem små äventyrar som kommer i den första delen när vi ses Ha leva bärsärkagång i Sinori the Mask natt klubb  i ett övertyg gande roll av Edward MacGregor och när hon skall rymma med ett kolesterol framkallade äggsmörgos Mattew Libatique foto och Jay Cassidy klippning är adels utmärka för att kunna presentera en värld som är mycket sjaskig obskyr och liten i vilken huvudrollers innehaverskor skönhet konstatera mycket med den elände runt omkring. Lite i taget vi ser att även hon försätter att visa tydliga aspekter av komedi och fars Ha blir mer och mer själv medvetande inte minst i relationen med den lilla ficktjuven Cassandra Cain spelade av Ella Jay Basco och i relationen med Renee Montoya en stentuffa polis kommissarier som spelas av Rosie Perez som gör hennes livs roll. Det börjar ett ganska konstig men även häpnadsväckande spel mellan den tre kvinnor i ett rolig lek. Den karaktär som kommer närmare dem och fungera lite i taget som en komplement till dem är Diana Lance / Black Canary den enda som verkar erhålla några super krafter Jurne Smollett –Bell med hennes exotiska skönhet en blandning av Tina Turner i ”mad max” och Melisai i Games of Throndes är onekligen den rätta motspelare till Quin och Montoya . Om dessa två som är en mörk och den andra blond har haft negativa erfarenheter med män som har förstrt dem i brottslighet respektive rättvisan är för Balck Canary dem negativa erfarenheter den med samhället. Det är den personifikation av staden Gotman. Sista bland dessa kvinnor i denna som är i själva verket en film mycket like en spaghetti western är den som skall utföra hämnden Helena Bertelli dottern i nerstigande ledera av en av dem stora maffia familjer som spelas med otroligt stor klass utmärk fysisks kontroll av Mary Elisabeth Winsted. Hon är utmärk liknar trots att hon är mörkhårig en av Sandro Boticellis figurer och visar en enorm kontroll på allting. Cathy Yan med ett snabbt still full regi citera både Tarantino men också mycket av andra filmaren som Francis Ford Coppola i ”Gudfadern III” i de dunkla sicilianska scener i vilken Helan blir en fighting maskiner. Skurkar är Zach den rent av psykotiska roll som spelas mycket väl av Chris Mesian och The mask ALAIs Michael Sironi. Edward MacGregor som alltid presentera en stark och betydelsefull roll som lyckas mer och mer att blir oroväckande genomsyrad ond och inte minst så full av en enkelt och genuin hat mot alla. Man ser det inte minst när hon introduceras till Clary in hans studio full av mask och har en av dem svåra scener när hon förödmjukar och misshandlar Emilia den roll spelade av super modellen Drajan Barkovic. Kanske båda karaktärer skulle kunna förtjäna en store utrymmet . en mycket bra film

 

Robert Fogelberg Rota





Joacim Landin

Aktion till högsta nivå

joachim.jpg

En äktade tysk Panzer från andra världskriget, vackra kvinnor och bjässar som boxar med varandra och skott lösningar detta är ingrediens i den som är den stora evenemang med Rubben Öslund nya film för den svenska filmen i 2020 Joacim Landin ”the rage” det är en verk som ni kan se på denna tariler som är extremt välgjord oväntade och inte minst så bra gjord som ni kan se här http://joacimlandin.com/. Jag har haft den stora nöje att mötas dessa skaparen på film huset ett kallt vinter kväll. Joacim Landin är arvinge till den som har varit en tämligen okänd släkt i den svenska filmen stunder och fighter. Det var inte helt ovanligt under den svenska stumfilm tider med sådan figurer som Victor Sjöström som klarade både svåra stuntroller i Mauritz Stiller ”Thomas Graad bästa barn” och hade an av dem bättre fäktning scen i hans egen regi i ”Kloster i Sermidorit” båda filmer är från 1919. . Även dem som är stora idag som Skarsgård familjen har presenterat mycket bra fysiska roller . I denna intervju som är mera än personlig samtala än en intervju vi kommer att diskutera över olika aspekter av arbete och dess svårigheter bland annat hur man skall kunna nå ut.

  Kan du presentera sig själv?

Jag heter Joacim Landin skådespelaren och fight stunt cordinator och jag arbetar som agent för visa strunt  man och skådespelaren. Detta kan vi säga ’är  min visit kort. Jag har nästan 20 år erfahter i denna arbete

Kan du berätta om The rage? Som jag vidare vet är den första svenska filmen sedan Ingmar Bergman  ”Tystade” som har stridsvagnar bland deras rekvisita?

Det är rolig men vi får söka vidare  I denne födes att Jag ville göra någonting som skulle vara en demo till mitt stumt team och det blev bara mer och mer påkostat och det utvecklades till någonting lite annorlunda en svenska action komedi.  . Det är även om det inte verkar så en aktion komedi som är originell. I Sverige vi tar så lång du kan vi har tagit genre på ett mycket jag skulle säga tydligt ”seriös” sätt. I svensk aktion du har Vi har haft mycket intresse i mer udda länder som Afrikanska länder arab världen och även i Indien som har en stor film men annorlunda kultur. Dem var så super intresserade i mig dem ansåg att det vara spännande med någonting som var aktion som inte vara från USA. Indier och Afrikaner och Araber tycker mycket om miljöer. Skogen och dunkar miljö är inte så vanliga i dessa länder och det var får dem någonting mycket spännande och annorlunda att se vårt verk.

Skulle du kunna berätta lite grand om miljöer och användningen av ett stridsvang?

Det är en amerikanska drag men andra drag. Vi spelade inne i Farsta och i Hässleholm där spelade i Farsta dem inom hus scener och i Igelkott studio i Kungssång i den stora industri med bildscener allt reklam är spelade det. Boxning scener är inspelade i Farsta en boxning lokal och parkeringshuset. Nattklubb är i Hässleholm någonstans där. Det är gjort med minimal budget jag själv blev min egen producent.

Förutom ett ganska prestigefull inhopp i Roy Andersson senaste verk kan du nämna andra produktioner?

Roy Andersson var en bra upplevelse eftersom han är en stor mästaren och en mycket trevlig person . Tack och lov i Sverige har vi mycket hög professionalitet ”Tearless” med regi Jonhanens Stenberg som är en aktion inspelade åtminstone mina scener som stunt koordinator i Möja i Skärgård, det var ganska påfrestande under denna höst på grund att vislogen är det vackert men det finns lite struktur vi var mycket runt stränder. Det finns fantasy inslag. Sen jag är med i post card killer en Hollywood film baserade på Liss Marklung Denis Tanvovic. Det var ganska ””hemblighetfulla”. Det är en annorlunda  sätt än den som finns i våra svenska produktioner där mins jag mycket 2Innan vi dör ” och ”Äktad människor”. Den blev mycket stor i Estland och några estniska turister frågade att ta sig ett selfie med mig det var ganska rolig.

När det gäller om Storbritannien hur man arbetar dä?

Där jag är i små indipented filmer som i Sverige skulle vara stora produktioner. Det är London Painwood studio. Den kändast är mitt först film ”the new 22”. Dem är väldigt disciplinerade vi har alltid tänk att vi arbetar så hård men där arbetar man på riktig från 6 till 20 och 21 på kvällen det vra ahelt vanligt.Där är man klart till 20 och 21 . det ’är en annan typ av disciplin det är mera hieraki och respekt. Alla har mera respekt för varandra. Det är inget tjafs. Dem sköter sina konflikter någon annan stans. Tyskar är ännu mera i tid dem är bra med produktioner de vara mest här i Sverige ofta i Vispy mycket aktion där har dem mycket kontakter vi kastar ut rök granater i en systembolaget. Dem vill ha mycket konstaster tyslarna och dem är även noga än oss svenska att hålla tiderna .det var ett rolig insaltas med dem

Kan du berätta om dina erfarenheter

Då vi gjorde var fight demo som dem skulle visa vi hade en demos för olika aktion scner exempel viss fyra med en pistol och produktion demos 14 dagar det var i Orlando. Det skiljer sig helt från Storbritannien en annan typ av disciplin det skyller sig mycket från England britter tillåter inte att man tar dem väldigt lung och find i USA det är mera fysik. Jag har varit på gång med danskar jag arbetar när i Skåne men det fanns problem inte Finland eller Norge med danskar vi hade otur vi skulle filma i Skåne och då snöade som bara det  . Jag hade även ett arbetas dag med Holländaren det var en inspelning dag. 

Du har även medverkad i en av Robert Gustafsson arbeta hur var det?

Robert Gustafsson han är bäst otroligt bra koll professionalitet och en affärs mesig syn på arbete som var häpnadsväckande mycket men verkligen mycket bra

Dina kommande projekt?

Att presentera ”The rage” till ett stor publik och arbeta ännu mera med aktion film

Robert Fogelberg Rota

Om första världs kriget



Sam Martes nästan mästerverk

fritter.jpg

Titel 1917

Regi Samuel Alexander Mendes

Medverkande Dean-Charles Chapman Richard Madder Colin Firth

Svensk distribution Nordisk film

Betyg A

Få gånger mycket med hjälp av IMAX teknologi har första världs kriget presenteras på ett så bra intressant och grym sätt. I centrum av denna händelsen som påminner en av mina favorit filmer någonsin det finns Lance Corporal Blake som är kanske en av filmers stora problemet i den gestaltning som ges av Dean-Charles Chapman och en annan Lance Corporal Schofield kallad William spelade av George MacKay som skall leverarare en ordar att undvika att lägag en bataljon i ett dödlig fällan. Read n ifrån den alla första tagning för vilken ansvara Roger Deakins med sina långa klippningar med hjälp av Lee Smiths klippning och med den av musikaliska stycket  av Thomas Newman vi kommer inne i denna värld av lera människor döda djur och underbara föremål i ett Ingelmans land smed vilken natur finns fortfarande. Med att vilja använda sig av endast en tagning ger ett tydligt känslan att vara där och nu att finna sig i den överbefolkande skyttegravar eller i den vackra och fasanfulla staden som lik en förstenad skog ses av Willaima Det är en grym och kall  landskap i vilken sidan vid sidan har vi dem förmäl av den första industriella stora krig med ett natar som är kal och ovänlig och dem två skog den av den sönderbombande stade Estoche och den i vilken människor förväntar till att mördar andar människor. Balke är små borglig rolig intellektuell och ytterst medveten av patriotism av vilja till krig och att den brittiska imperiet strider mot barbarer i själva verket som böjar dem tyska kusiner som inte en har en ideologi som nazismen medan Schofield som ser ut som en krigare verkar trött desillusionera helt övertygad till att kriget kommer enbart att ta ännu mera problemet och mera död till dem alla . Det är en general med det poetiska namnet av en anglosaxisk roman Eniogore spelade av en föråldrar Colin Firth som löser situation med hjälp av några flygbilder och vad som börjar är läsning presentation av första världs krig med hjälp av Mel Gibbson ”Apokalyko” eftersom vad som änder för William är  det samma typ av ansträngningar för att kunna komma i kapp. Det ses tydligt i dem övergivna tyska skyttegravar eller i att springa i ett före detta ale av den frnaska staden i vilken precis som när det gäller den fanatiska flygaren mycket väl spelade av Robert Maaser man möter den unge Brummer Kye Mckee som Wiliam är tvungen att döda. Det finns trots att filmen kan inskriva sig i den brittiska realistiska traditionen men det finns en vilja att ha spår av Odyssén och det ses i ett figur som är mera ovänligt än det som den märka den kapten spelade  av Mark Strong som visar hela hans styrka skicklighet och karisma. Det är en svårt roll och den måste ses även med två andra roller som är den av den indiska soldter spelade av Nabhaan Rizwan som visar att det var även en krig för många minoritet av den brittiska imperiet och den av den franska kvinnan vackert och skörd som en av stum filmer hjältinnor Lauri spelade av Claire Duburcq. Det är en episoder som påminner om en som finns i en av dem bästa Brittiska realistiska kostym filmer någonsin Stanley Kubrick ”Barry Lyndon”, fast Mendes har polerat denna möte från erotiken , ironi och äventyr känslan. Det finns förutom Odyssén med dessa två episoder en länk till den Gudomlig Komemdi med den helvetiska floden Sikkes som tar Willim till dem två  mest känslormesiga möte den med löjtnanten Joseph Blake yterst väl spelade av Richard Madden som gär en parad roll i att sepla mänslig och cool precis som när han gestaltade Rob Strak och med överste MacKenzie som är Benedict Cumberbatch. Det är en till synes grym och krigist officeraren och den stelhet som Benedict Cumberbatch har under många gånger passar bra just med dessa typer av gestaltningar och tyvärr han har helt rätt att enbart genom attacker slag kan man hoppas att vina detta krig. Det är den roll som står närmare Tom desillusionera hård  och effektiv. Det är mera än en spegla bild av Will med det är en bill om några år. Som jag har redan sagt jag har lite svårigheter med Dean-Charles Chapman som är inget dålig skådespelaren men han har ett utrållning som inte passar bra och man kunde bara drömma att se Isaac Hempstead Wright i denna roll. Det är en film som man måste enbart se

Robert Fogelberg Rota



Humanist and Europe

One evening with iatlian humanism

Europé has
an exhibition of several culture and aims to be an introduction to have some ofthe small personality the are the recognition of the man as a greta miracle that reflect the older property of Europe and the Greak culture. It is a Europe with several kind of problem. The identy sambs with many political culture an united Europe towords several kind of problems. Giovanni pico dela mirnadolo and the universal filantropy this wll not be regards. The reache is the neo latin littearute the reach of roman antiquities in scandinavai. Under the cgreat power period they have several kind of latin culture. The world humanist the idea of an indipented human beiging not limitad by religion. Humanism as the concept of democracy this is today. The earlier application was coint 200 years ago latin and Greek classical antiquities . In the early modern time thet we can also call humanist this was the person that are student in Bologna and Padova they becomed the professor of humanity. The main preoccupation were grama, history , poety and philosophy. They had to study and imitate the Antenna tít was the time to go back to the sources in Greek and Roman classic. It is to study like Erasmus the sources and fonts it guidance to reading the right literature this use apperce in many text of roman littetaur but Ccero was the model. He has the cones of “bone literature ”. It was pietas that was the duty . Aneesa had a series of duty,  and for have this beside mos mauorum the way of ancestor and the idea of the boane littere. Borzuius worked has a diplomat sword master and poetry wride. The roman had paidea education to educate child. The philanthropic wanted to be human. The first was decide to aristocracy. The best exemepl we could see in the Roman and Greek poetry . Cicero explain the universal poetry in pro Archia Poeta. It had the idea to have person at home. Petraca discovered it was the essence of the renaissance maid seats. Horace and Aristoteles should have been studie. The epic poetry with their Michaeees cappellarii describe queen Christina as Aneesa. They write in Latin also in Sweden after the reformation. Luther himself composed Latin verses. Protestant students and the pastrol poet was imitated the Bucolica of our friends Virgilus. . Jacob Burckhardt in “The civilization of the renaissance in Italy was quite negative about many composed were done in the Latin language the antigen and medieval exemple werr illustart in Latin. They reach of an international audience was in Latin. Most of the person like Thomas moore were excellent Latinist. Petracca wrote like Erasmus mostly in Latin.  Humanist wrote in different country in different time like our friends Petracca. The fixe is Poggi Bracciolini 1417 discover Lucretius “De rerum natura” from 1 century Before Christ ; he had the idea of the small partial. The invasion of the printing press was some important start point. The question of geographical border. Belgium become independent. There were many religious war the 30 year world had several epic poems wrote by no Swedish two franceman , a Dutch and a  Euvote Jollivet “Fulem in Aquilam that defeat the eagle the Hapsburg. Cervantes loved reading and couldn’t have access to his own book he tried to read. Elisabth of Hapsburg could applicate good litterture. Italy is presnat by a Greek he translated Erik Dahlbergh and Andres Spole Swedish had travel to other countries. They have been to Palermo , Neaples  and Venice. Spole was an mathematical and gastronomist he meat Cassini. This guy come fom Perinaldo. Spole “Since nature has made all equal we don’t have any slave”. He had a poor origin. He had as well the idea of humanist. They keep change . poetry was an educational tool such and instrument. Many soldier in the war world had copy of the “Iliad “ in the trances  . But what is is humanism today. The movie by shows what is the meaning of this

Robert Fogelberg Rota  



OIP.jpg

Jake Kasdan regi når inte fram



Trots Goodman och De vito adelsför mycket upprepad film

MV5BYmUzYjNmNDQtODkxYy00MDY3LTkxM2YtMGQwYmM3MWVkMGQyXkEyXkFqcGdeQXVyMTkxNjUyNQ@@__V1_SY1000_CR0,0,1498,1000_AL_.jpg

Titel J Jumanji: The Next Level,

Regi Jake Kasdan

Medverkade Karen Gilliam  , Dannu deVito Dwayne Johnson Danny Glover Jack Black Alex Wolff

Svensk distribution SDF

Betyg B

Jumangy är en ganska intressant filmisk saga Som hade varit en av dem många en mans shower av Robbie Williams och sen man hade haft ett mer koral film med några av dem bästa komedi/karaktär skådespelaren som hade spelat aviatörer av dem intressanta huvudrollsinnehavaren den timida. Nu har man gått tillbaka till 1980-talet och dess estetik även tack vare två stycken myter av denna epok Danny DeVito som spelar morfar till den timida huvudroll innehavaren som har haft ett mycket svårt liv utanför data spela Spenser spelade av Alex Wolff och har inte kunnat ha en bra förhållande med Martha seplade av Morgan Turner  och inte ens lyckas att träffas med sin flickvän.den foto som presteras av Gyula Pados  är mycket vackert precis som klippningen av Steve Edwards  Så det blir ganska logiskt att koma minen i den och denna gång är denna värld ännu mer spånade och full av faror bland annat med den som är filmens stora behållning Jungo the brutala som har den väl bekanta ansikte av Robby MCCann n alias Sandor Clegane the houd n i Games of Throndes. Det är huvudsakligen samma roll som i första  säsongen av den berömda HBO serier och den gör filmen med sin kraft pondus brutalitet och alltid närvarande skådespeleri. Det finns för mig i hans skådespelare klara spår av Laurence Olivier lektion och det är onekligen både i stridsscener mot en övermannande Dwayne Johnson som spelar som alltid bra klara vid en brinnande zapelinfg eller i scener med the bride Kellen Gilliam en kvalitet som verkar bara komma i andra två personer i film.. den kinesiska Ming Fleletfood som spelas så bra av Awkwafina  några fast adels för få av Jack Balck lazzi. Scenerna med strutsar som kommer tillbaka är visligen verkligen obehagliga men dem känns lite för data animerade och mera än en originell film det blir adels för mycket trots snö en parodi på mad max furry road.. Probleemt är att många av karaktärer frå utvecklas lite för lite och kommer inte tillräcklig fram och är lite för timida. En bar film som tyvärr har inte utvecklas som det borde för exempel Betany spelade av Madison Iseman i rollen som Betany eller Kevin Hart som lyckas bra i rollen som Franklin 'Mouse' Finbar men blir aldrig så betydelsefull

Robert Fogelberg Rota



Från Bad boys to niece guy



men Ammon rule

pola.jpg



Titel Bad boys for life

Regi Adil El ArbiBilall Fallah

Medverkande Will Smith Martin Lawrence Kate del Castillo

Svensk distribution SF

Betyg C

Bad boys for life är den tredje och kanske inte den sista kapitel i denna filmiska sagan som är en under genre av cops rap movie eller kanske det som har gjort den- Det som har varit genialisk är blandningen av komiken kraft och inte minst på grund av aktion. När det gäller aktions sekvenser och den möjlighet att skriva one liners är Bad boys for life har just många av dem men i själva verket trots den vackra foto som fångar Miami av Robrecht Heyvaert och en klippning som är professionell och snabbt av Peter McNulty den är en någorlunda misslyckad film. För det första är historia av hämnd inte så värst original och man har sett den i många ganster/cobs filmer ch det finns några haltande delar som är tyvärr dem två roll innehavaren. Will Smith är adels för upptagen att var  VWill Smith mera än mike och trots några utmärka och underbara scener när han skall mi sluet strida mot sonen eller i dem få seriösa samtal med partner Mardus Brunette spelade av Martin Lawrence. Just denna roll får aldrig utvikas till fullo och blir lite för komisk och inte helt lyckade. Det känns som Lawrence tar inte rollen seriös och blir nästan mera komisk än den riktiga komisk relive som är kapten Howard spelade ännu bättre av Joe Paldino i rollen som kapten Howard. Det är en roll som är komisk men får en plöstkligt lyft när han dödas av the bad guy Armando spelade på ett mycket övertygande sätt av Jacob Scipio. Det verkar som denen nästan stjäl hela show till Will Smith i rollen av en dubbel som får hjälp av den ytterst obehagliga och sexuella modern Isabell som spelas av Kate del Castillo. Rollen av den mordiska häxan är mycket bra och kanske jag hade även här utveckla någonting mera kansek med flera övernaturliga inslag. Dem tekniska inslag av gruppen AMMO som är den nya stjärnor i denna fiktiva Miami polis är för mig en uppfristing som den roll som spelas av en kort klipp Paola Nuñez. Det är i rollen som den glamöros rätt arm rita sim hon lyckas på ett spektakulär sätt att ge bild av en stark aktion liknade polis som får mig har mycket i gemensam i sitt distanserade skådespeleri med Ingrid Bergman. Den andra roliga medlem i denna grupp är onekligen raff spelade av asiaten Charles Melton som är till synes en nörd men har mycket av den glada och ”galanta” polisen precis som den vackra Kelly en sten tuff amazzon spelade av Vanessa Hudgens e a v dem bästa ballerinor och musikal artist vilken är ytterst spektakulär när hon skjuter  i hela USA och Don som är Alexander Ludwig annans känd för rollen som Björn i ”Viking”. Det är en bjässen som har samma stridsvilja som ett bärsärken men har visat att han vill inte utföra våld. Han är komisk och allvarlig samt nästan  komisk burlesk i alla med ett enorm karisma. Han är kanske med sitt osäkert bevis på den kris som många amerikaner med nord europeisk ursprung befinner sig i . Tyvärr hans roll precis som så många får aldrig möjligheten att ge en komplett och längre tolkning. . Visa av bild jakter borde kanske ha sparas för en DVD Netflix version och ha utveckla dem bättre. En film som kunde onekligen ha varit betydligt bättre.

Robert Fogelberg Rota



Ann- Elisabeth Bossé i parad roll



Film som vill så mycket med säger ganska lite

la afmem de.jpg

Titel Jag och min bror

Regi Monia Choki

Medverkande Ann- Elisabeth Bossé  Sasson Gabai

Svensk distribution Folkesbio

Betyg B

Den frank kanadensisk film har visat att vara myclet vackert och mycket inetresant inte minst för Xavier Donald filmer som unga människor i ett sälgs totemet och missanpassning och och vi kan börjar med att säga att trpts likhter i temat det är inte samma typ av film den som ges av Monik Choki inte minst på grund yt huvudpersonen är en kvinnan  Sophie som vill försöka att göra så mycket av sin egen liv men lyckas med så lite. Sophia gestaltad av Ann- Elisabeth Bossé  har ett bra filmisk närvaro inte minst på grund att hon ser ut som Anna Magnini men hela hennes roll är irriterade eftersom vi kan dels förstå hennes besvikelsen men vi kan inte förlåta henen. Redan ifrån början ser vi hur pass mycket hon är i centrum vill vara i centrum och dem få möjligheter till att avslappnas. Den foto som presentera av Josée Deshaises lyckas att ge en snedvriden bilen av verkligheten som spelas även med Monia Choki klippning som är sedd i Sophias perspektiv när det gäller dem komplexet mot ett bror som är psykolog Karim spelade av Patrick Hivpon . det är en roll som blir sympatisk men även för mycket för sympatisk och det verkar att han har ett Tendes att vilja för mycket. Rollen är svårt eftersom den har till skinnande från Sophia som är komisk men är även en person som blir djup tragisk och sårbart han verkar ha allting bra vilja bli älskade av alla inte minst Lucie deras modern spelade mycket bra av den vackra Michelinr Bernard en före detta 68 revolutionär som lever tillsammans med fader Hichem spelade med konicitet och patos av Sasson Gabai . Denne kommer från en icke preciserad land och hade ett stark kommunistisk övertygelsen precis som dottern hade en stark övertygelse av kulturen och dess uppgift någonting som kanske begränsade hennes personligheter och lägger henne mycket i kontast med andra kvinnliga figurare inte minst den doktor som utför abort på henne Eloise spelade av Evelyne Broch . Hon är tden exakt motsatsen till Sophia blond med ytterst reguljära drag älskar hundar och verkar den irriterade tjen från en mode magasin. Vi får inte veta så mycket om aborten och denna utforskas aldrig som Sophia akademiska livet eller nåra av henens andra reaktioner. Beskrviningen av tomheten är lite för lätt och mest av allt många scener upprepar varandra. mOtsasen äevn om fysisk är det ytterst lika till Eloise är Chaterine spelade av Joeell perè – Beaulieu en tjtj som försöker att leva  livet med dras till många konstigheter som ett missbruk av olika narkotika Det finns en scens som kunde ha utforskat och som hade kunna bli bättre är när Chaterine och Sophia går på ett afrikanska klubb och deras upplevelse bryts av Wolgfard Amadeus Mozart. Det är en bra scen men det blir ingenting av det. Kanske det är ännu mera vilja att visa att filmen är extremt lik livet som ibland verkar intressant men sen det försvinner med det blir verkligen lite för abrupt  . En bra film men lite frö svart utan att vara för dramatisk .

Robert Fogelberg Rota



Allen e i giovani d’oggi


Woddy Allen non ha niente da dire sul mondo attuale

elle-fanning-11.jpg

Titolo Un Giorno di pioggia a New York

interpreti Timothée Chalamet Elle Fanning Jude Law



distribuzione circuito Aristin

voto quattro

le persone anziane hanno molto da dire e ci insegano molto ma alcune volte persono coem nel caso dell’ultimo e non spero ultimo di una grande carrooera che ci ha regalato suvvcessi perché si tratta di un film cupo senza essere interessante piatto e per giunta mancante di ogni qual tipo di mordente interesse o anche spunto artistico a parte che pe ri due giovani protagonisti. Il dialogo è piatto pieno di battutaccie é estremante irritante anche perché non presenta né il mondo attuale esistono i telefonini scusate I phone tanto per e non sono sfruttati in situazioni che potrebbero anche diventare di tipo comico e il mondo é solo un mondo WASP. In questa situazione abbaimo al centro uno studente sfaccendati e chialtorne in una facoltà umanista Gatsby Welles rappresentato sempre con classe e maestria da Timothée Chalamet che fa il nipote che Woddy Allen vorebbe avere brillante ma insicuro pieno di vizi che si metetrá con un irritante Selena Gomez  che é in realtà la versione in tiro di Greta Thulberg. Solo che piena di un irritante spirito da ragzzina viziata di classe alta. Un ruolo fuori parte senza nessuna Questo da fattoo che il giovane gatsby é vanesio raffinato e sopratutto molto nonotante la cultura o non cultura fuori dal comune straordinariamente superficiale. Lo si vede coem gioca a interetare clicke di un cinema noir che non é mai essitito o visto e non si capisce come possa lasciare Ashleigh Enright intepretata da un incantevole di una belezza boticelliana Elle Fanning questa é sicuramnete una tra le miglior giovani attrici in circolazione e il ruole dell’ingenua o meglio finta ingenua sarebbe perfetto e ci sono dei momenti di grande commedia quando la rampolla dell’Arizona à in compagnia del divo latino Frascisco Vega interpretato da Diego Luna . La scenetta é gustosa ma Diego Luna si sforza solo di imitare in maniera ridicola i grandi latin lover del cienma non ultimo Antonio banderas (non pe rniente apapre con un costuume da Zorro)e secondo me c’é una certa invidia di Allen nei loro confronti. Qui in questa storia cerca Allen di ripetere l’espereinza delle Notte di cabiria e di Lo Sceicco Bianco e potrebbe anche riuscirsi se si sforzaze di più. Invece la relazione tra Ashleigh Enright e il registone Ronald Polack in questo caso Liev Schreiber che é un bravisismo attore ma può fare molto poco. Lo stesso si dica di un altra persona estreammente fuori ruolo jude Law nei panni dello sceneggiatore Ted Davidoff che ha una relazione con connie una donna molto agressiva interpretata da Rebecca hall anche lei iper mega fuori ruolo. Qii per me quando l'incapacità+a della montatrice di far risaltare i giochi di Chiaro scuri che sono la forza di Federico Storaro. Alisa lapster é come la curatirice di un museo che mette un qaudro del Caravaggio in una cnatina umida. Anche la realzione tra Galstby e la madre diviene finta perché Cherry Jones ha l’et´per essere la nonna di Timothée Chalamet e molte persone avrebebro fatto questo ruolo in maniera più incisiva Sharon Stone , Michelel pefeiffer in Primis ma secondo me anche Garce Jones o naomi Cambell . Lo so che ppuò apprrie strano vedere la Jones come madre per il ruolo della madre di Timothée Chalamet ma i dialogi e le situazioni sono così fuori dal mondo coem gli apaprtmenti da film noir che non sarebbe stato così ecessivo. Il problema come sempre in Allen é la mancanza di umilitá e di comprensione del mondo contemporaneo . La recitazioen le battute e le abilità nel intendersi con gli atori che lo seguono molto bene sia Timothée Chalamet ma sopratutto Elle Fanning che però non può nella misoginia di alen decolorare. La Faning é un’attrice sopraffina naturale sofisticata ma manca un certo divertimento anche nel suo ruolo. Lo si vede sopratutto nel ruolo di Annaleigh Ashford coem squillo che però poteva essere la professoressa di Gatsby. Non dico che il film non abbia dei meriti ma questi meriti dovevano essere presentati da interpreti più azzeccati vedi lan hardey la meravigliosa cerci che potrebbe aver fatto scene molto più convincenti con Elle Fanning. Poteva forse anche essere la madre adatta per Timothée Chalamet ma penso che Alen non sappia neanche chi sia. Si tratta di un film debole con un elemento quello dei giovani che alen non conosce. Penso che ambienatto in un ‘altra epoca anche gli anni Ottanta avrebbe sicuramente dato di più a tutti

Robert Fogelberg Rota

Scorsese conferma il suo posto nella Storia del cinema

Opera omnia

Jimmy Hoffa.jpg

titolo The ireshman

regia Martin Scorresse

Intepreti Robert De Niro, Al pacino, Joe Pesci

distribuzione Cinene Club i Capppucini voto capolavoro

The iresman é in ordine di tempo l’ultima fatica di martin scoresse é spero di cuore che la naytura e l'ispirazione ci regalerà almeno 10 film come questi. Sembra che un filo ininterrotto ha percorso l’opera di Martin Scorresse la perfezione tecnica che é anche data dal montaggio delle meravigliosa Thelma Schoonmaker sia pe il visivo che per il sonoro la fotografia bellissima per il lavoro ottimo di Rodrigo Prieto e più elegante della realtà e la filosofia nel descrivere i peccati capitali e inoltre la malvagità umana in questo caso anche con una punta di banalità. Frank the Iresamn ripecorer titta la sua vita a ritroso partendo dall’omicidio di uno dei suoi migliori maici. Il ruolo di Robert De Niro é perfetto più vecchio ma sembra esserci un filo conduttore tra il ruolo di Frank Sheadn é sopratutto quello di Noedes dell’indimeticabile “C’era una volta in America “ di Sergio leone anche se viene riletto alla luce di uno dei migliori ruoli di Leonardo Di Caprio shuttel isalnd. Questo si vede in una scena quando parlando in un italiano quasi improbabile con Ruffs Frank racconta di un esecuzione di alcuni prigionieri nazisti. Frank non é un criminale ma solo un reduce che continua a eseguire ordini. Lo fa in maniera effettiva e terribile proprio come Michel Coreloene ma con meno platina galmour in un uomo che resta sopratutto un membro delle proletariato urbano americano. È un caminista che vede la storia passare tramite la televisione ha un rapporto complicatissimo con la bella moglie mary interpretata con grazia e carisma da Aleksa Palladino ma sopratutto con la figlia Peggy che è prima interpretata da Lucy Gallina e poi da Anna Paquin che fa un ruolo molto forte difficile spigoloso e quasi ambletico. Non aprezza e non può perdonare quello che fa il padre e diviene quasi un ruolo ambletico che porta non pochi spiazzamenti per lo spetatore. Il ruolo principale dopo quello di De Niro é quello di Joe Peschi . Non é il solito diabolico gangster ma un personaggio moderato borghese volte altruista e addirittura raffinato. Ruff Bufalino é un ganster spietato e intelligente non molto dissimile anche se abbiamo una platina hollywoodiana dal ruolo interpretato da Toni Servillo in “Gommora” di Matteo Garonne. Un ruolo che fa riflettere perché é molto vario a parti comiche é assurde quando ha la possibilitá di inscenare alcune scenette con la moglie carrie interpretata da Kathrine Narducc che sarebbe l’unico personaggio auto referenziale di Martin Scorse perché ricorda sia Micheell Pfeiffer in “L’età dell’innocenza “ ma anche é sopratutto le diabolico e buzzure moglie die boss in che “Bravi ragazzi”. Un bel ruolo come anche quello tra il pittoresco é l'orrifico di Bobby Canavavle come Skinny razor il primo vero gangster che Frank conosce . I gangster o meglio gli imprenditori sono completati dal personaggio che ragiona dalla coscienza di un ‘etica perversa che é pur sempre un etica da fat boy mosse che é Domenick Lombardozzi un attore che dá un peso non indifferente. I nemici dei gangster non sono tanto gli uomini di legge ma in ganster che non rispetano le regole come l’odioso tepista da qauttro soldi magistralmente intepretatato da Sebastian Maniscalco Joe Crazy gallo che viene trucidato in un agguato che é complementare a quello del primo padrino oppure il ganster che puó fare quello che vuole che é Tony Provenzano intepretato möto bene da Stephen Graham  sembra che tutta la sua carriera si sia concentrata per intepretare questo mostro che ottiene tutto quello che vuole. Da notare che anche nella societá mafiosa la fortuna troppe volte é inspiegabile come mai Tony vince e Joe viene debellato oppure perché Fat Tony muore nel suo letto mentre un altro personaggio stupendamente interpretato come da bravissimo Paul Herman  viene depennato senza molti problemi. Anche i ruoli piccoli o molto statici sono interpretati da attori di peso come il boss dei boss dove Harvey Keitel riesce finalmente ha vere un ruolo serio nel satanico Briuno Angelo. Ma la vera sorpresa o conferma di ”The irisman” che lo fa un ’opera omnia é un altro italao americano Al pacino nel ruolo del magnate del sindacato dei camionisti Jimmy Hoffa. É un ruolo sopra le righe ma mai eccessivo di un individuo vulcanico pieno di forza ma anche di classe che é il vero Faust di questa storia. I duetti tra De niro e Al Pacino con la maschera della naturalezza due ”perdigiorno ” mascherano uno studio e un autodisciplina. Scorsese ha il merito di riuscire a capirli aspettare con amore il momento dove la recitazione raggiunge vette sublimi . Un film che é ricco di pathos di momenti forti che ci fa pensare anche sulla nostra società e la nostra idea di morale sopratutto nel parte final dove Frank non può morire in pace o forse non può morire affatto ance se il modo intorno a lui è diversissimo

Robert Fogelberg Rota

Pinocchio chi altri

Il film più bello per natale

fata.jpg

Tittolo Pinocchio

Inteppreti cecacrini Roberto begnini

distribuzione Cineplax

voto capolavoro

Pinocchio anche per una ragione lavorativa da insegnate d’italiano é uno dei mieie testi preferiti e quello che Matteo Garrone ci ha regalato é un film che é talemnte bello e talmente ricco anche se alcune parti vengono tagliate in maniera molto brutale perché troppo ricche d”azione” e decide sopratutto di utilizzare per leggere il capolavoro di Carlo Collodi con il suo stile e lo si vede sopratiutto per come utilizza il montaggio di Marco Spoletini che ci fa spaziare per borghi coline e campagne di un Italia antica e contadina dove un pover uomo che sta cercando di trovare quello che resta in una crosta di formaggio Geppetto interpretato da Roberto Begnini. La fotografia con una serie di colori forti che sono rivisti con uan forma di seppia da Nicolai Brüel la cui fotografia é stupenda. Il ruolo di Gepepetto ha due caratteristiche la pazzia che lo porta a farsi un bambino é il bisogno d’amore. Il personaggio veramente magico e chi fornisce il pezzo di legno niente poco di meno che mastro chiglie aliaz Paolo Graziosi uno dei migliori attori italaini di sempre. Il Pinocchio é quello classico con l'elegante vestito di rosso e vediamo come oltre a recitare il giovane Federico Ielapi sia Pinocchio curioso birichino e di buon cuore ma molto troppo impulsivo sopratutto all’inizio e nel rapportarsi con il grillo parlante interpretato da Davide marotta- la favola procede come sempre in Garrone con un ‘attenzione per ogni particolare che non é mai minimo e con i personaggi a volte comici e benevoli come la lumaca Maria Pia Timo oppure duri e cattivo come l’insegnate interpretato da maschera di commedia dell’arte da Enzo Vetrano forse contro le . Oltre a questo abbiamo i personaggi magici dall’allucinato mangiafuoco un ruolo bellisismo quasi shaspelariano ma anche di cuore di Gigi Proieti e la fatina magica prima l’amica intepretata con naturalezza da Alida Baldari Calabria per poi avere un ruolo di un eleganza e di un allegoria stupenda da parte di Marine Vacth  uan suer modella francese. Si vede coem più che da madre li fa da nutrice introducendo l’arte e la bellezza nelal vita di Pinocchio che viene quando c’é la famosa metamorfosi é da asino viene portato a esibirsi in un circo. Più ancora che tutte le problematiche del chiucchino Pinocchio solo l'interpretazione di Massimiliano Gallo é stupenda nella sua durezza. Il vero cattivo é senza dubbio l’omino del butto interpretato da Nicola Scardia un veterano che presenta la banalità del male. La scena del carro con i monelli tra i quali Lucciniolo un misurato Alessio Di Domenicantonio é quasi spettrale. Purtroppo Rocco pappaleo e troppo incolore unica nota storta in un gatto troppo comico e offuscato dalla provadel gatto Massimo Checcarini si tratat diu un ruolo unico bellissimo stupendo e alla fine abbiamo ua scena madre. Un vero capolavoro

Robert Fogelberg Rota

Storslagen kostym film

En Barry Lyndon för HTBQ rörelses

valeria.jpg

Titel Porträtt av en kvinnan i barnd

Regi Cécile Sciamma

Medverkande Noèmi Marienat Adéle Haenel Valeria Golino

Betyg mästerverk

Få filmer jut med undantag av Stanley Kubrick ”berry Lyndon ”har man skpat en film som har haft sådan kraft och har varit så precis i att återskapar 1700 talet och bland dem finns onekligen den nya mästerverk av Cécile Sciamma som lyckas att presentera två kvinnor problem och dem svåra förhållande i ett kvinnlig värld. Med undantag av en scen med några stycken sjömännen och i slute scenerna när Marianne har sitt salong det är mest frågan om en tätt relation mellan olika kvinnliga gestalter . I centrum av historia finne an målarinnan Marianne mycket bra spelade ab Noèmi Marienat som visar tydliga tecken för att inte kunna komma bra i den tiden mäns dominerade samhället att vara otroligt rebellisk och målmedvetande som i Bretagne skall måla dem Héloise spelade av Adéle Haenel en vild skönhet som kommer från en kloster och har redan gett många problem till andra målaren. Det är kvinnan mor den milanesiska grevinnan spelade av Valeria Golino en mycket duktig och raffinerade italiensk skådespelerska som vi få dottern gift i Milano. Marianne skall försöka att vara till mötes gående med henne och inte minst vara öppet sympatisk och komma närmare Heloise. Den foto som presenteras av Calire mathom visar tydligt en bild av 1700 talet som är blöt mörk ganska primitiv och hemligt och man märker hur den samarbete med den klippningen av Julien Lacheray som visar bilder som ibland scener som är fulla av händelserna och kontemplativa tagningar när den romantiska historia mellan Héloise och Marianne träder fram med hjälp av den vilda naturen den icke tämda Atlanten kusen vid Bretagne och i den relation med den ursprung folket dem olika backanaler av kvinnor som presteras av Sophie den till synes tama tjänsteflickan som spelas av Luana Bajrami. Det är en roll som öppnar för en annan tolkning av ett film som verkar mera på ett spännande fast lugn sätt visa en bild av 1700-talet som är inte den som vi har som den mest vanliga men snarare en bild av det som finns bakom dem pampiga salonger i dolda kammaren. Det finns några höjdpunkter som dem nacka scener och den av måleri som gör den film till en av dem mest sevärda 1700-talet filmer någonsin.

Robert Fogelberg Rota



Den ultimata Jul filmen

En film som visar hur pass duktig är Emilia Clark med den komiska

emilia.png

Titel last Chrismans

Regi Paul Feig

Medverkande Emilia Clark Emma thomson

Svensk distribution SF

Betyg A

Få skådespelerskor är idag lika uppskakade med allt rätt som Emilia Clark vars död har vart en av dem tyngsta i hela Games of  Throndes. I ”Last Chrisman” visar hon ett stor Carisma medvetenhet i en av dem bästa julfilmer någonsin. det är en minnesvärd roll den som hon gör av Kate som vi möter när hon i början är en liten flicka som sjunger i ett serbisk ortodox kyrkan men snart kommer hela filmen att flyttas i en av dem staden som ger oss bättre känslan av jul i vårt europeiska självmedveten London i vilken dem olika euroepiska traditioner möts med den amerikanska. Den fotografi som presenteras av John Schwartzman… visar det mest utsöka som dagens foto kan ge oss och med vackert ljussättning i den a mörka värld vem vi har den bästa och mest framgång rika klippningen av Brent White. Katerina eller Kate som älskar George Michael är en super begåvad och intelligent tjej som tyvärr kan inte lyckas att få den upprättelsen som hon borde ha fått på grund en serie av komplext  som drabbar även hennes syster som är lesbisk Marta  spelade mycket  bra av Lydia Leonardoch visar inte det. Modern Petra och emma Thompson visar hela hennes komiska talang är extremt sympatisk men kvävande precis som den andra modern kinesiska hon kallade sansa som har en affär som säljer jul prylar. Det är just aktion tigrinnan Michelle Yeoh från många Hollywood och Hong Kong /Kinesiska filmer som ger som alltid en varmt vacker och rolig roll och Kate lyckas även att spela Cupido med den tyske. Michelle Yeoh  gör en kommedi roll emd grace och behag …. Vad som börjar bli  att mer och mer rolig i filmen och att lyfta den är den relation med Tomi vars gestalt Henry Golding gör hans livs roll  en ung excentrisk mön som skulle kunna verkar sonen till Santa. Han är i den svåra och under några stunder även dramatiska livet av Kate och få henne att bli mer och mer medvetande. Visligen kommer aKte aldrig att ge upp hennes drömmar att bli en sångerska att kunna arbeta i denna fällt med att hjälpa uteliggaren att få lite värme och att återta den svåra realtion som hon hade med dem andra kvinnor i familjen modern och syster. Det är en kärlek film med eftertanke gjord på et utmärk konstnärlig sätt som till slut visar även ett inlägg i dagens samhällena debatt med att säga att det som är den absolut viktigaste är att gå emot dem främlings fientliga  tendenser visade i Brexit som ses tydligt när en ung dum kille i en av dem få scener skriker mot andra kroater/bosnier. En vackert och fin känslig film som man bör se.

 

Robert Fogelberg Rota

Jag tackar SF för den underbara filmen

En suverän film

contadini.jpg

Titel Hidden life

Regi  Terrence Malick

Medverkande Bruno Graz, Michal Nyquist  August Diehl Valerie Pachner Tobias Moretti

Svensk distribution SF

Betyg Mästerverk

I själva verket man borde inte recensera en Terrence Malick film men bar njuta av den. Forto är päreket och landskap den rytmen som förkommer i naturen och dess vackra sätt har sällan presenteras på ett  sådan bra och utmärk sätt får vårt minnet till dem andra verk av regissören även om det förkommer andra bilder som är dramatiska kanske lika välgjorda men som blir förskräckliga för oss dem Leni Riefenstahl ”Viljan triumf ” som var ett ytterst välgjord hyllning till parti dagar i Numenberg , som ville uppskatta den agrar ideologi av nazismen. Det är början på den men det blir allt värre allt kraftigare och allt brutal som den historia som utvecklas i de vackra alperna men en passion som kommer att bli mycket lik den av Jesus. Det är historia om den österrikiska bonde  en vanlig människa en väl ansedd och trevlig medlem i hans samhället gift med ett vackert  kvinnan som precis som honom är en människan med smutsiga händer av den enkelt anledningen att hon arbetar hård med jorden. Det är en värld den i vilken huvudpersonen bonde Franz Jägerstätter spelade i hans livs stor roll av August Diehl som är nästan pastoral idyllisk och det finns ingenting som verkar ge ett slags klimat av problem för honom och för den unga fru Franziska spelade mycket bra med ett stark inlevelsen av Valerie Pachner förutom modernitet. Franz hade tydligt avsats sig modernitet när han sålde en motorcykel och modernitet är nazismen med sitt hat sin våldsbenägna ideologi som verkar slå mot allt som Franz har om käraste. Det är en av stora förtjänster i filmen är hur nazisterna är presenterade visligen enfaldiga och populistiska människor men inte helt onda som borgmästaren Karl Markovics i den fotografi Jörg Widmer lyckas att vara både modern och lik den som har varit höjdpunkten i den tyska film historia expressionismen. den klippningen som presenteras av Rehman Nizar Ali visar serier av långa tagningar som tillhöter oss att kunna se olika detaljer inte minst i den komplicerade relation som finns mellan Franz och den katolska kyrkan. Om by präst Tobias Moretti försöker att hjälpa Franz och Franziska (det ses mycket tydligt i den scen i vilken han medlar mellan dem andra barnet by och Jägerstätter familjen) det finns trots den mäktiga barocka  arkitektur en känsla av utsatthet mot nazismen som ses tydligt i den roll Bishop Joseph Fliessen som spelas av Michael Nyqvist. Det är en stark roll karismatisk men den säger mycket lite eftersom den kan säga bara lite grand och det känslan som den medger är en av uppgivenhet som konstatera med den av nazisterna och deras kalla borgar. I att början med och Malick som är huvudsakligen en av dem regissörer som arbetar mest med drömmer och symbolik ger den realistiska och vardagliga version av Werner Herzog ”Wojciech” med Frans militär dressyr och den sällskap som han har med en annan av dem personer som nazister vill inte beblandas med den enfaldig och nästan clown artig Valdian spelade av Franz Rogowski. Det är en roll som kontrastera inte bara med nazisterna men även med den av antinazistaren som mjölnaren gestaltad av  Johannes Krisch som käns upphestad Franz men hjälper inte honom till fullo. Det är mycket ti filmen som ör osatt efetrsom dels Franz är en bygg människan men även en människan med ett stark känslan för heder och samvete samt ett stark ärlighet. Detta vra för nazisterna kvalitet som endast bönder fortfarande besikta i den Tyska riket som vra en av dem modernaste länder i världen. Det som är slående är hur alla dem olika auktoreter försöker att övertala och lyckas rent logisk och dialektisk Franz från den psykologen som kommer till borgen Herder mycket väl spelade av Matthias Schoenaerts av som demolera rent logisk till domaren i militär domstol (det verkar osannolike med Franz kommer att tas enda upp till Berlin Luben spelade mycket väl tyvärr i hans sista roll av Bruno Gannz. Det är en lektion i skådespeleri som verkar komma från Dreyers ”Jean D’Arc” men Franz som tittar inte på honom till advokaten Frederich Felman spelade på ett briljant nästan komedi törning av Alexander Fehling mera känd för hans briljanta roller som ger  ett viktigt argument den av överlevande. Filmen har många starka intensiva stunder och bilder som är viktiga . Förutom djur naturen även föremål spelar en roll den oroväxande tåg som gjorde förintelsen möjlighet till militär bilar och inte minst den kanon som finns i fästning som är ett rysk pansarvärn pjäs. Många bra regissörer skulle inte hålla samma uppmärksamhet mot en enstaka föremål och det materialisera hur pass lika diktaturerna är. Det finns ytligare någonting annat och det är den studier om dressering och straff som tar plats i ett ”vanlig” fängelse med ett sadistisk fångvaktaren spelade av Benno Steinegger vilken skulle tyvärr passa bra även i våra demokrati , och i slut verkar vara den enda som är berörd en adels fantastisk film som man måste bara se

Robert Fogelberg Rota

Film Music Live Festival 2019 - Filmfestivalen som verkligen sticker ut



 

På filmfestivalen Film Music Live Festival hyllas filmmusiken, men också kortfilmen.

pubblik.jpg

Festivalen som helhet 8/10

 

HUR DET HELA BÖRJADE

För andra året i rad presenterar företaget The Prod (passande namn) festivalen som kompositören och läraren Daniel Engström tog till Sverige efter att ha sett något liknande under studierna i Los Angeles. Tillsammans med sin kollega och vän Daniel Bergström (Musiker utan gränser mm) och skådespelaren Urban Bergsten genomfördes första festivalen 2018. De lyckades få med sig Filmkören, ledd av Annalena Engström och en orkester med förstklassiga musiker som normalt spelar i några av Sveriges största orkestrar. Men ingen festival utan filmer så 2018 tog filmansvarige Urban Bergsten in filmer som var helt nya men också flera som redan var gjorda. Regissörerna, som flera är up and coming, parades ihop med filmkompositörer som skrev musik som alltså under festivalen framfördes live.

FESTIVALEN 2018

Den framstående filmkompositören och filmproducenten Simon Kölle skänkte tyngd till festivalen genom att dels vara ordförande för juryn, bestående av tunga namn från branschen, och leda hela kvällen som konferencier.

2018 ägde festivalen rum på Kulturama i Stockholm och det inför en fullsatt salong (300 personer). Festivalen blev lite av en snackis men helt tog det inte fart. Men många var de som visade intresse för att utveckla konceptet vidare. Även en sådan gammal Filmkompositörsräv som Thomas Lindahl, som varit med första året i juryn (och hjälpt till med produktionen), ville 2019 vara med och skriva musik. Men inte bara han skiftade en juryroll till att vara med i festivalen då skådespelaren och regissören Marina Nyström (som regissör) fick lusten att göra en film som klarade Bechdeltestet och dessutom få jobba med kompositören Anton Berlin. Dirigenten från 2018, Jonas Dominque, klev även han in i festivalen som kompositör 2019.

Vinnare 2018 var:

Bästa Musik Sofia Hallgren för ”We are Family” med regissör Jannike Grut
Bästa Film Josua Enblom för ”Steps of Loss” med kompositör Maria Lithell Flyg
Vinnare av Juryns Specialpris Michael Andersson för ”Wake up Call” med regissör Andreas Grant

 

FESTIVALEN TAR FORM

Efter det framgångsrika första året satsade The Prod och den produktionsgrupp man skapat helt klart på en större och bättre tillställning.

STIM ville vara inblandade och en bunt etablerade filmkompositörer anslöt sig till festivalen 2019. Den ideella organisationen MusiF (Musik i Film) fortsatte sitt engagemang som de inlett 2018 och så även många fler. Inte minst den nya samarbetspartnern Kungliga Musikhögskolan (KMH).

Simon Kölle samlade en ny jury med endast två personer som var med 2018 och han axlade återigen rollen som konferencier. Detta gjorde Simon alldeles lysande. Det blir en extra trovärdighet med en sådan frontman som håller ihop det hela proffsigt. Faktum är att jag höjer betyget på festivalen lite extra på grund av Simon och även orkesterns skicklighet. För den som inte känner till Simon så är han en av nordens mest etablerade filmkompositörer men han är också filmproducent med flera långfilmer på sitt CV.

Kungasalen på KMH tog in en publik på 500 personer och någon berättade för mig att redan efter några dagar var alla biljetterna slut. Det hela var gratis då KMH har sådan policy, men det råder ingen tvekan om att det här konceptet är något jag och garanterat många andra skulle betala för.

JURYN

Juryn nu i år bestod av juryordförande (Simon Kölle).

Film och serieregissören Richard Jarnhed (Svartsjön, First Responders, Re: volt) som var med för andra året.

Professorn Joakim Tillman som har de populära filmmusikkurserna på Stockholms Universitet. Han var med för andra året i rad.

Filmproducenten Filip Hammarström (Jordskott, Dröm).

Fil. Doktor Tove Thorslund som jobbar på SFI och driver Nordic Women in Film.

Lektor David Thyrén som jobbar på KMH.

Producent och programansvarig Ditte Feuk som jobbar på SVT.

 

RECENSION AV FILMERNA OCH FESTIVALEN 2019

Det dröjde lite innan det hela drog igång, men det strömmande in förväntansfulla åskådare och stämningen var på topp. Nu skulle en, för Sverige, unik upplevelse äga rum. Det kände nog de flesta.

Efter en lite lång men charmig inledning av dirigenten Per Engström och att Simon Kölle presenterat och tackat sponsorer och samarbetspartners så drog festivalen igång på riktigt. KMH:s Kungasalen är en lokal med väldigt bra akustik. I årets startfält fanns som sagt flera etablerade namn men också nykomlingar. Stämningen fortsatt på topp. Duken filmerna visades på var väldigt bra och stor men ljudet från vissa filmer (främst dialog) lät lite ihåligt på sina ställen, men ljudet från orkestern lät bra.

Precis som förra året tävlades det om tre priser och Juryn, lovade Simon, skulle presenteras senare under kvällen.

Att vara en Tant

Först ut var en film av en regissör vid namn Kim Nehzaty och kompositör Oscar Collin. Ingen av dessa killar kände jag till på förhand och jag hade svårt att hitta speciellt mycket information om dem. Inte ens festivalens hemsida skrev något om de två. Filmen hette ”Att vara en Tant”. Det hela visade sig vara en ganska märklig komedi där det var väldigt mycket musik som inte var orkester. Hur en sådan film ens kan kvalificera sig till festivalen med tanke på det vet jag inte. Det fanns en del småroliga element i filmen och det lät inte som att Collin är på något sätt obegåvad men filmen och musiken limmade inte alls ihop och det blev platt fall. Jag vill nog gå så långt som att säga att den här filmen aldrig borde varit med då den inte alls passade festivalen.

Snärjd

Festivalen skyndade vidare till film nummer 2 som hette ”Snärjd”. Regissören Björn Engström känner jag till sedan tidigare då han är en duktig klippare och har jobbat länge. Hans film Tangent Room har jag också hört talas om. Kompositör för filmens musik var Stellan Sagvik som är teatermusiker, multiinstrumentalist och tonsättare. Han har komponerat för olika sceniska sammanhang såsom musikdrama, opera, film samt kammar- och orkestermusik. Han har en bakgrund inom Världsmusik.

Filmen ”Snärjd” kändes lovande i sin enkelhet och höll ihop rätt bra som film. Det här var lite mer som jag förväntade mig och påminde mer om filmerna 2018. Det var tyvärr inget som riktigt stack ut med filmen och musiken men den kändes intelligent och genomtänkt. Proffsig. Dessutom var det bra skådespelare med i filmen även om det i början kändes lite som styltig dialog. Att göra musik till filmen var nog ingen lätt uppgift då den påminde lite om något existentiellt drama, men då det är i kortfilmsformat får man som publik aldrig riktigt möjlighet att landa. Historien behövde nästan ett längre format för den här filmen och därför blir betyget på filmen ganska svalt.

Solen är 5500 grader

”Solen är 5500 Grader” hette film nummer 3 och nu hade publiken mer att jämföra med. Det var en film om utanförskap sett ur en 8-årings ögon. 8-åringen var en duktig skådespelare och dessutom spelade hon större delen av filmen mot den skicklige skådespelaren David Nzinga som vi sett i många filmer och TV-serier de senaste åren. Bland annat gjorde David en bra insats i ”Svartsjön” och ”Måste Gitt”.

Regissören Engeli Broberg är en regissör som tydligen har en bakgrund inom dans och dokumentärfilm framförallt. Hon hyllas som ett hett namn bland unga kvinnliga regissörer och har fått stöd av Women Make Movies av SFI och Sundance. Engeli jobbade med en film som satt ihop och där hon ömsint regisserat skådespelarna till trovärdiga insatser. Hennes samspel med kompositören Jakob Lindhagen, som pluggar på Mastersprogrammet i Filmkomposition på KMH och STDH, var bra. Det skulle visa sig senare att filmen tilldelades Juryns specialpris just för samarbetet. Jag frågade juryn om motivationen och den var lite luddig, vilket Simon Kölle förklarade hade att göra med att tiden rann ut (något de gärna får förbättra till nästa år), men det jag fick fram var just samarbetet och det finstilta. Jag tyckte filmen var den bästa av de tre dittills. Jag blev sugen på ett längre format av dessa två. Lovande.

Efter film 3 så presenterade Simon Kölles  juryn och det var verkligen en högklassig sådan. Roligt att de ställer upp och skänker trovärdighet till sammanhanget. Hatten av.

Avsked

Film 4 hette ”Avsked” och regissören Jakob Mohlin hittade jag absolut ingen information om.

Kompositören Helena Martinsson Tillberg kommer från konstmusiken och har varit verksam sedan 1994. Det här var första gången hon skrev musik till film. Filmen, en sorts drama, med övernaturliga inslag handlade inte helt förvånande om ett sorts avsked. Helena beskrev innan hur hon hade skrivit musiken och det rådde ingen tvekan om att ambitionen var hög. Jag tyckte musiken fungerade betydligt bättre än filmen som var lite märklig. Musiken var kanske lite okänslig ibland hur den kom in och lämnade en scen men för att vara första gången Helena skriver för film så tycker jag hon gjorde ett stabilt jobb.

Greetings

Film nr 5 bar namnet ”Greetings” och det här var en märklig men charmig historia. Det var nämligen den erkände regissören Mikadelica Gustafsson som gjort den i samband med en musikvideoinspelning för 18 år sedan! Filmen uppskattades av många, trots sin kassa kvalité, och jag måste nog också instämma med att det här fanns en del riktigt kul inslag. Bäst var den Alien som var med. En absurd historia där vi såg skådisar och även regissörer som senare skulle bli några av våra största. Men skådespeleriet var ändå rätt stelt och tyvärr höll inte filmen och musiken helt ihop. Men kompositören Javad Safari, som för mig var okänd, gjorde ett bra jobb tycker jag och fångade absurdismen i lagom hög grad. Han hade kunnat släppa tyglarna mer tycker jag och verkligen vågat löpa linan ut men det här var ett bra försök.

Vår

Den sjätte filmen och nästsista innan paus hette ”Vår” och regisserades av Matilda Savér och musiken komponerades av Magnus Jarlbro som var en av festivalens tyngre namn.

Matilda är en ung, blott 20 år, regissör och manusförfattare som här gjort en fin film om en dotter och en far. Både pappan och dottern var trovärdiga och riktigt bra! Tyvärr var filmen lite för dialogtung för sitt eget bästa men annars fungerade den väl.

Jag tycker musiken var väldigt vacker, kom in snyggt och jobbade både subtilt men också som ett förstärkande av narrativet. Magnus Jarlbro är en mästare och här jobbade han både tematiskt och ömsint. Magnus kan jag tycka borde fått Juryns specialpris eller bästa musik, men han fick helt klart konkurrens senare under kvällen.  Han har gjort musik till mer än 40 film/Tv-projekt. Bland annat ”Svinalängorna”, ”En Soap” och ”Hundhotellet”. Han har en bakgrund inom rock och jazz. Jag minns hans musik på förra årets festival och där kom han inte riktigt till sin rätt även om musiken även då var av hög klass.

Heading North

Den sista filmen innan paus, festivalens sjunde, var en film jag verkligen sett fram emot att se. Det var en del ur en dokumentärfilm vid namn ”Heading North” om en man som åker hundsläde från Östersund till Treriksröset. Filmens regissör Niklas Allestig som kunde inte närvara på festivalen. Det är en stark regi som passar bra med .musik på ett utmärk sätt.

Oscar Fogelström har en bakgrund som musikproducent där han gjort musik till bland annat Melodifestivalen, men han har i två decennier samarbetat med både svenska och utländska regissörer. Bland annat har en gjort musiken till Lasse Hallströms film Hypnotisören och Aurora. Han har även gjort massvis med reklamfilm. Oscar var nog troligen lite av en favorittippad kompositör inför festivalen men här hade han uppenbarligen uppförsbacke. Jag har många gånger lyssnat på hans fantastiska score till filmen Aurora och uppskattat hans känsla för klanger. I den här lite intetsägande dokumentären så försökte Oscar lite för mycket att lyfta filmen till höjder den inte besatt. Han verkligen ville göra den till en Hollywood-dokumentär och det skar sig tyvärr mot det vi såg. Dessutom var ljudet från filmen alldeles hemskt vilket inte gjorde Oscars vackra och pampiga musik rättvisa. Ingen tvekan om att Oscars musik var bra, men filmmusik innebär ju samspel och i viss mån underkastelse inför själva filmen. Oscar körde sitt eget race och det blev för mycket av det goda. Åh vad jag hoppas Oscar återkommer nästa år på festivalen och att han då paras ihop med en regissör som är närvarande.

Efter en paus fortsatte festivalen som nu hade börjat bli varm i kläderna. Allting löpte på fint och både orkestern och kören hade visat klass. Kören var ibland lite ojämn på sina ställen och stod och gjorde något med telefoner men ibland glimmade de till och skänkte något vackert över filmerna. Kören framförde faktiskt också egna stycken och de andades charm och sångglädje.

Irrbloss

Film 8 flög nog absolut lite under radarn senare då alla andra övriga filmer var några av festivalens starkare.

Regissören John Persson hade skapat en film vid namn ”Irrbloss” och musiken stod Adam Bejstam för.

Adam verkar inte vara en speciellt erfaren filmkompositör men med musiken till filmen lyckades han alldeles utmärkt! Det fanns en stringens och en känsla för klang som imponerade. Samspelet fanns också där även om John Perssons film inte riktigt nådde upp till Adams musik.

John nämns inte ens bland regissörer på festivalens hemsida och föreföll närmast som mystisk då jag inte fann något om honom. Festivalen har lite att jobba på när det kommer till sin hemsida och information. Jag hittade exempelvis inget program, fick inget pressutskick med information om alla detaljer och det där är verkligen något att ta tag i. Men det är en detalj i det stora hela för festivalen vilar på en härlig kärleksförklaring till musiken och filmen. Adam gjorde vad han kunde och jag hade faktiskt inte blivit förvånad om han vunnit ett pris. I alla fall vid det laget för som sagt efter denna film kom de starkaste på hela festivalen.

Vägen

Film nr 9 hette ”Vägen” och regisserade av den något enigmatiske regissören och teknikuthyraren Ove Valeskog.

Ove är mannen bakom 2019 års märkligaste biofilm ”Mareld”. Mareld var gjord med stor kärlek och hade en närmast Blair Witch Project-form men det räckte inte utan det skulle också vara en film som var meta och blanda mockumentär med skräckfilm. Det var minst ett element för mycket med ”Mareld” men samtidigt kunde jag inte låta bli att tänka att det finns talang där och att det med lite mer tyglar på Ove skulle kunna bli något riktigt bra! I Mareld gjorde Ove själv en skådespelarinsats och gjorde även musiken, producerade, skrev manus, klippte (ihop med Bernhard Lebourne) och regisserade.

I filmen ”Vägen” gjorde Ove inte musiken men i övrigt var det väldigt mycket Ove. Han skådespelade även i ”Vägen” men grejen är den att han faktiskt inte alls är en dålig skådespelare, ja han är en motsägelsernas man och så även hans filmer.

Musiken till ”Vägen” skrevs av Katarina Leyman som kommer från den klassiska musikvärlden och spelas över hela världen i olika konserthus. En minst sagt spännande kombination och ett stort steg i rätt riktning. Katarina hade det dock inte helt enkelt då berättandet hade en del luckor.

Skådespelaren Victor von Schirach gjorde en bejublad insats och han stack verkligen ut. De andra skådespelarna var inte alls dåliga men de var så stereotypa att det blev lite märkligt och man fokuserar därmed mer på klyschor och logiska luckor än det som faktiskt var bra.

Filmen hade några av festivalens absolut roligaste scener, som när handbromsen glöms bort och en bil rullar iväg. Det fanns en genuin tajming i det, men sen slarvades det bort filmiskt då en kista skulle åkt ut ur bilen och in i en sjö. Eller hela bilen kanske åkte i vattnet? Oklart.

Rollerna Janne och Olle, som skulle begrava sin far, hade blivit av med sin bil och kistan lyckades de rädda. De råkade på ett hippiekollektiv i skogen och den sexige och stereotypt frigjorde Mervi (spelad av Hanna Oldenburg) tände till på Janne (Victor von Schirach). Det som sen hände var minst sagt lite märkligt och Ove Valeskogs egna hippieroll Terno tog upp en gura och lirade musik på en sorts hippiefest. Märkligt men på något sätt charmigt. Jag vet att filmens dramaturgi var ojämn (trots sin enkelhet) och att det fanns några banala missar samt stereotypa karaktärer men trots det så gillade jag filmen!

Musiken var helt klart i samma klass som Magnus Jarlbro och Adam Bejstams, men jag tvivlade verkligen på att den här filmen skulle kunna vinna något pris. Kreativ var i alla fall filmen och Katarina är en minst sagt talangfull kompositör. Jag skulle vilja se henne ta sig an en film i ett längre format där hon får breda ut sig lite mer.

Hårga

Film 10 var filmen som skulle visa sig vinna priset för bästa film. ”Hårga” hette filmen och den var skapad av det unge stjärnskottet André Löwenbrååt.

André är väldigt van vid kortfilmsformatet efter att ha gjort ett flertal till festivaler och han har hundratusentals visningar på Youtube. Enligt informationen på festivalens hemsida har han gjort över hundra produktioner. Detta i en ung ålder.

Kompositören Jonas Dominque var Dirigent på festivalen 2018 och hans bakgrund är primärt inom den klassiska världen. Han är son till Monica Dominique och som dirigent har han jobbat med alla Sveriges största orkestrar.

Filmen ”Hårga” handlade om en relation mellan två kvinnor men också en relation till tro och till Jehovas Vittnen. Hårga är ju dessutom namnet på en socken i Bollnäs kommun i södra Hälsingland där den så kallade ”Hårgalåten” gjort platsen världskänd. Hårgalåten är en sägen om hur ungdomar dansade till döds en midsommarafton då självaste Hin Håle spelade musiken i skepnad av en speleman med bockfot. Sägnen har lett till en mängd andra myter och filmen ”Midsommar”, en skräckfilm som blev väldigt uppmärksammad när den kom i somras.


Jonas samspel med Adam och hur de båda på ett vackert sätt hela tiden satte filmen i centrum var helt klart ett vinnande koncept. Jag håller med juryn om att det här var den film som fungerade allra bäst på festivalen och i det här formatet. Det sades att Jonas varit med under inspelningen och om det stämmer så kan det varit en av nycklarna till framgången. Jag tycker filmen också kunde vunnit för bästa musik, den gjorde väldigt mycket för filmen och de kompletterade varandra utmärkt. Dessutom var den filmmusik som vann för bästa musik riktigt medryckande och extremt passande även den så det var ingen skandal alls att Hårga ”bara” vann bästa film.

 Jonas jobbade med tematik, hans musik var följsam, berättade inte för mycket och var dessutom väldigt vacker. Det här var ett ambitiöst verk och det skulle även film 11 visa sig vara.

Hjärterummet

Film 11 var ”Hjärterummet” och det här var regissören Marina  Nyströms film gjord med Bechdeltestet i bakhuvudet.

Filmen handlar om en kvinna som är olycklig på självaste nyårsafton och sitter själv med dåliga tankar. Hon fångas dock av en bild på sin mormor eller farmor som börjar tala till henne. Hon far sedan in i fantasins värld, tillbaka genom historien och träffar (på samma gång) alla sin släkts kvinnor som med olika epokers kostymer på sig uppmanar henne att leva ut och stärker henne. Den väldigt stjärnspäckade casten av starka kvinnor är bara i sig imponerande. Marinas väldiga känslighet i hur hon jobbar som regissör (och skådespelare när hon är det) imponerar. Jag tror Marina kan vara vår nästa stjärnregissör. Hennes debutfilm ”Kungen av Atlantis” må ha haft sina problem i redigeringen och var relativt låg budget men även där fanns det något ömsint och vackert i det finstilta i regin. Det som kallas personregi är något Marina onekligen jobbat på.

Kompositören Anton Berlin vann priset för bästa musik för sin musik till Hjärterummet och det är också ett pris jag tycker ska gå till Marina. Det är helt enkelt deras samarbete som fungerade. Anton lyckades fånga publiken rejält med sin musik. Det fanns mycket i musiken som man kände igen från Hollywoodkompositörer men det gjorde ingenting att det rörde sig om hälsningar till mästare som Danny Elfman.

Anton och Marina lyckades med filmen. Den fick många att få gåshud (i alla fall mig) i publiken och det fanns något hemskt befriande med filmen. Hatten av för filmen och inte minst musiken.

Hopp

Sista filmen för kvällen var filmen ”Hopp” av Sofia Brattvall. Årets lite diffusa tema för festivalen var ”hopp” och den här filmen lyckades verkligen ringa in det ämnet (mer än bara namnet).

På hemsidan beskrev Sofia att över 20 personer varit med och skapat bidraget. Hon menar också att årets tema och temat på hennes film ligger väldigt rätt i tiden. Det går inte att förneka.

Filmens kompositör Thomas Lindahl är en av kvällens mest välkända och välrenommerade. Han har hållit på med musik till scenen, TV och film sedan 1970-talet. Bland annat har han gjort musik till flera kända Tv-produktioner och julkalendrar. Thomas lyckas väl med musiken och han är verkligen ett proffs ut i fingerspetsarna. Det är glädjande att han och några av de andra erfarna kompositörerna på festivalen skänker sin tid och energi till dessa kortfilmer. Jag har svårt att se det i många andra länder utanför norden.

”Hopp” inger faktiskt hopp och den här filmen blir nästan som ett sorts kommentar till ”Hjärterummet”, men då den sistnämnda ger en sådan energikick blir ”Hopp” lite tung. Frågan är om inte ”Hjärterummet” är en film som är väldigt svårt att följa efter?

VINNARE

Vinnarna 2019 var:

Bästa Musik Anton Berlin för Hjärterummet med regissör Marina  Nyström

Bästa Film André Löwenbrååt för Hårga med kompositör Jonas Dominque

Juryns Specialpris till Solen är 5500 grader av regissör och Engeli Broberg och kompositör Jakob Lindhagen (de delar på priset)

 

HATTEN AV

Hatten av för festivalen och initiativet. Jag hoppas det hela fortsätter och utvecklas. Det är en jättefin festival som verkligen har den orkestrala musiken och kortfilmen i centrum.

Robert Fogelberg Rota

 

 

Great film

Title Beanpole

Beanpole.jpg

Director Kantermir Balakov

Cast Viktoria Miroshnichenko. Andrey Bykov Igor Shirokov

Swedish distribution Stockholm film festival

Rate A

Far too few Russian movie as been scene on the Swedish scene and this really great to see a work like Kantermir Balakov one that have had also a prize. It show to us the life in the town in that time Leningrad but as I prefer to say Petersburg in the year 1945 and develop the topic of the war veteran and here we have some girl Ilya play by Viktoria Miroshnichenko. She remain m with here pure grace but also the chock of explosion (she was in the crew of and tank destroyer battery) that will destroy all her life of Ivan i Andrej Tarkovskij “Ivan childhood ” ; she is a nurse that train to cure young man that has come back from war. In the hospital she gains the attention even if she is real frigid and afraid of sexual Intercourse of a medical officer Nikolay Ivanovich that show the really charm of the Russian actor (it isn’t a mare case that two of the great theatre theoretic Kostantin Stanislavskij and to show how with a masque of naturalism one can disguise a really had a deep study of the character Ilya is a lone wolf that wants to keep only for her self and for the young child Peshka play by Timofey Glazko. Kantermir Balakov show uus that in using this child actor Timofey Glazko the teaching of Francois Truffauld that one “shoot” child because one love them, and film most beautiful and refined scene . The main problem in this dram shoot mainly in old over crowdest appartamnt that remains a lot of the one in Zar Russian is that Peeka is not Illy’s boy but the on Masha stage by Vasilisa Perelygina , that is a speedy actress that show to be full of life and rather speeding . It is rather genial that the photography of Kseniya Seredais modern and full of similarity to “Games of Throndes and how the ending of Igor Litoninskiy gives the possibility of see the really drama also of Maskas boy frind the young Vladimir Putin Igor Shirokov.His kind of style is really good and the great studied i show this drma that doesn’t use flask back for show the war is soo deepl influnce by Anton Checkov. This show from Sacha’s partens mostely the mother Saha- Ludova stage Ksenia Kutepova . She lives in a 18th century manso and have to dogs. One of the most difficult sceen that gives so much problem is to see how the former snipper Stephan pla and the drama of the wife play by the great ctress Alena Kuchkova her capacity and intesity remain about Anna Magnani ‘s role that she play i Roberto Rossellini’ s ”Rom open city”. It is less heroically but so intense and will go to film history.

Robert Fogelberg Rota