Maffia som vi har aldrig sätt

Filmen staden moralen

Letizia-Battaglia1.jpg


Titel Shooting the maffia

Medverkande Letizia Battaglia Giovanni Falcone. Salvatore Riiena Silvana Mangano Vittorio Gasamman dokumentär

Svensk distribution Stockholm filmfestivalen NonStop Entraimiant

Betyg B


Kanske bara av ren tillfällighet jag har sett två stycken extremt intressanta dokumentär filmer under den 30 upplaga av Stockholm festivalen. Efter det ytterst intressanta verk av Sergej Lobinska nya kommer vi till en annan verk som visar på ett tydligt och intressant sätt hur man använder sig av historia genom att göra den ständigt närvarande som i i Kim Longhiottos ”Shooting maffia” som är en verk som lyckas på ett intressant och kraftig sätt att visa genom ett människor öde den av den röd hårige fotograf Letzia Battglia hur man kan genom enkla foto försöka att åstadkomma en samhälles omvandling. Det är en svårt film och jag undrar lite grand varför den film som man har velat presentera är en irländsk verk som tillägnar den sicilianska maffia även om Irland har ett liknad stor tradition . Filmen bygger på mycket förförståelsen och förkunskaper av den sicilianska maffia och av samhället. Letzia har varit ett enorm kvinnan en drivande och djärv personlighet som började lite snett när hon först under 1940 talet som lite flickan utsatt till en blottaren vilken medför att hennes fadern började att kontrollera henne på ett tvångsmässig sätt detta i sitt tur gjorde så att hon gifte sig enbart som 16 årig men ett ålderdomlig och brutala män. Fast den vanliga svenska besökaren som kanske inte talar italienska förstör inte att hon kom från ett hög borglig miljö och var nästan lika frånvarande till dem slum området som hon fotografera och som även i många fall ses i någon irländsk eller amerikanska film. Det privata arkivet av Letzia smälls ihop även med det som är bilder från den tiden 1940 och 1950 med material från filmen och det skapar en tänkande process att under denna första tiden Letzia har inte huvudrollen i sitt liv men har enbart ett roll av betraktare som står ut och kan se genom biografen som kommer inte ut men snarare ses utanför som vi ser den på bio . Det är endast när hon börjar få hennes sexuella frigörelse få hennes frihet och att kunna följa hennes drömmar som är det att arbeta och hon börjar att dokumentär. Det är hårda rå bilder och filmen som hade lite för mycket karaktär om en dokumentär film i början blir hårdare mer avgörande och vi är indragen i den. Det är för mig ett vackert och meningsfull period i vilken den personliga liv av Letizia vilken vi har redan upptäck ha varit intresserade i det som är politiken på vänsterkanten blir avgörande. Hennes kärleks liv ny rik och faktum att hennes skönhet försvinner gradvis blir avgörande när man ser det som händer. Man har för mig även om ljudet och klippningen är mycket bra foto blir allt svagare vi ser det som var effekter av den blodiga krig mellan två maffias familjer den av den äldre maffia och den nya som kommer ifrån Corleone med sådan grymma namn som har sådana stora namn som Ligio den typiska teatern skurken utseende med hans oförglömliga cigarrer till Salvaotre ”Totò ” Riina med hans mjuka sätt och anspråk lösa utseende toll Edardo Provnzano arresterade år 2006 en riktig ondskan geniet men även en människan i vars banalitet påminde mycket av hur Eckman och andra nazistiska förbrytare brukade visa. I denna del av filmen möter sådana vardagliga hjältar som Govanni Falcone och Sergio Borsellino som fick samma öde som Falcone. Detta del av filmen är den mest en del av verket i vilken vi möter en form av verklighet som är medierat från television men även av det som kanske inte visas i Italien när till sluten sicilianska folket blev ytterst förbannade bland annat med presidenten Eugenio Scalfaro ett ytterst konservativ och kontroversiell som nästan lynchades vid Boresellinos begravningar. Trots att filmen vill visas sig vara mycket frigjord det handlar mycket lite om Letizia relation till döttrar och det sägs mycket lite förutom vilka dem var av hennes älskaren och i slutet filmen blir ett slags öppning till många historier och man tysltar om hur maffia arbetar idag och av den relation mellan den andra politiker. Bland annat Silvio Berlusconi. En bra film som kunde ha gjort mera

Robert Fogelberg Rota