Film , teatern och kvicket

 

 

Komedier som den här jag vill se fler av

Titel: Love and Friendship

Regi: Whit Stillman

Medverkande: Kate Beckinsale, Stephen Fry,Tom Bennett, Morfydd Clark, Jenn Murray,  Chloè Sevigny, Xavier Samuel, Lochlann O'Mearáin, Emma Greewell, Justin Edwards m.fl

Svensk distribution: Nonstop Entertainment

Betyg: A plus

Få filmer som jag sett på sistone har varit så underhållande som ”Love and Friendship”. Ofta har man i de oändliga Jane Austens filmatiseringar presenterat komiken vid sidan om, men här är den eleganta salongsintrigen komisk nästan farsartad.

I centrum av händelserna finns en ung kvinna vacker, stark, självsäker och spännande. Lady Susan Vernon spelas av Kate Beckinsale. Hennes koketteri, det frispråkiga sättet och inte minst det som vi skulle kunna definiera, som hennes intressanta humor gör henne skandallös. I början av filmen ser vi hur hon blir utkastad från ett gods var hon har förvridit huvud på två friare, en av dem var gift. Nu  blir hon tvungen att bo hos sina rika släktningar som bor på det medeltida slottsliknade godset, men extremt bekvämt och elegant. Handlingen utspelas sekel skiftet mellan 1700 och 1800 talet.

Vi ser att filmen är stilistisk uppbyggd liksom en hyllning till Stanley Kubricks mästerverk "Barry Lyndon" men även till andra av mästarens verk. Ackompanjerad av Beethovens musik, men friare och mer avslappnad och mest mer komisk. Det som är ett roligt stilistisk knep är att man försöker behålla bokens struktur med presentation av karaktärerna och ibland några delar av texterna, mest brev, som avslöjar olika hemligheter.

I sin egenskap av änka är hon fri från patriarkatet. Kritiken mot patriarkatet, ses i två manliga huvudpersoner. Hennes bästa väninnas make, den torftiga tyranniska nästan kung Ubu liknande mr Johnson i vars roll Stephen Fry är helt fantastisk, men även den dumma rent av enfaldiga Sir James, som spelas av Tom Bennett, med en blandning av Jerry Lewis bästa komikerstil och en Harlekin. Denna figur är ett bevis på det absurda i detta samhälle, som tillåter sådana personer styra eftersom de är killar. Någonting som en kvinna inte tillåts göra.

Här har vi leken och de intriger som lady Susan använder sig av, att montera det som intresserar henne mest, att dottern skall få det bästa partiet. Just relation mellan Susan, som är en av Kate Beckinsales fantastiska roller, och dottern Frederica är för mig mycket komplett, mångsidig och sevärd, eftersom man aldrig har skådad en så snäll och samtidigt elak mor. Hennes roller har någonting av en action vampyr, som Kate Beckinsale har spelat och gjort henne till en super stjärna en kvinna som slåss mot män på samma sätt som män gör. När hon talar med väninnan är hon alltid väl medveten om att pointera att hon är ung och hennes dotter måste få den bästa uppfostran. Dottern är exakt som modern men lite blekare och snällare, känsligare och mer tillbakadragen. Fast det som är starkt i rollen är att hon redan vet vad hon vill och kan även tänka sig att arbeta som guvernant.  Denna roll som görs av Morfydd Clark som i varje stund är teatralisk utan att vara mossig. Hon är perfekt i rollen från denna romantiska period. Vi får plötsligt veta att hon inte har kunnat trivas bra, eller fått tillräckligt näringsrik kost på den internatskola som hon gick på.

Modern är långt ifrån sympatisk mot dottern. Fast vi märker att trots all rädsla för synden, religion och misär är lady Susan riktigt orolig för dottern och tydligen vill hon bespara henne ett liv med smärta. Det är det stora kännetecknet som skiljer lady Susan från rollfigurer från samma tid och gör henne olik dessa exempelvis markisinnan de Meretuil (jag tänker mest på hur hon har porträtteras i Milos Formans underskattade filmatisering av Choderlos de Laclos "Farligt begär" med titeln "Valmont"). När lady Susan använder sig av sanningen blir det ofta en del av den. Den episod som är den mest dramatisk är den med breven, som låter oss förstå att kvinnorna kämpar mot varandra i detta fall mot lady Lucy, somär i Jenn Murray karikatyr liknande gestaltning är en stereotyp precis som Sir James (Tom Bennett).

Fotot som presenteras av Richard Van Oosterhout försöker inte enbart efterlikna den tidens måleri, men även modern tidnings estetik medan klippningen av Sophie Corra är viktig eftersom den liknar mycket den av Joseph Loselys "Don Giovanni". Man får samma men olika miljöer, gator och trädgårdar.

En roll som placerar denna klassiker närmare oss är onekligen den som gestaltas av Chloè Sevigny, Alicia Johnson en amerikanska som är mer eller mindre flyktning i England och mobbas av sin man. När det gäller männen finns det förutom de, som är mest av allt roliga även en helt meningslös form av objektifiering av männen. Denna är enbart till för att kunna betraktas, som till exempel Reginald DeCourcy roll gestaltad av Xavier Samuel, som är mycket bra i denna tama roll medan Lochlann O'Mearàin, i rollen som lord Manwaring är ännu mer begränsad. Den delen av släktingarna, som presenterar samhälle och dess värderingar, som Catherine DeCourcy Vernon (Emma Greenwell) är mycket bra i sitt förhållande till män, särskilt den intelligenta och sympatiska Vernon i vars roll Justin Edwards är mycket bra.

Det sätt på vilket Whit Stillman har regisserat är verkligen mycket god regi.

Roberto Fogelberg Rota

Share

Margot Robbie feministisk krigare

Så pass sant I strukturer att det är skrämande

MV5BMTU2OTg1NjkxNl5BMl5BanBnXkFtZTgwOTQzNTMyOTE@__UX640_CR20,140,614,460_SY230_SX307_AL_.jpg

Titeln Suicidal Squot

Regi David Ayer

Medverkande Margot Robbie Joe Leto JoelmKideman

Svensk distribution 20 century Fox

Det finns filmer som man bara börjar att älska och onekligen för mig suicidel squot är en av dem. Historia handlingen är ganska banale en grupp på super brottslingar so skall med hjälp av en tuff militär vårt egen Joel Kidman som gör en mycket bra gestaltning och vad annat skulle man kunna vänta sig av en äktade söderkis under ledningen av den machiavelliska och extrem tufa amanda waller (som kan även skjuta hennes medarbetaren Viola Davis i vars jämförelse Merlene Strepp i rollen som Margaret Thatcher var en mesig dagis fröken skall försöka under en kväll att undvika att en gammal kraft den av den mörka och mäktiga enchters skall utplåna civilisationen i ett påhittad amerikanska stad. Allt detta sker under den tid efter Batman versus superman när stålmanen är död och Batman ensam kan inte komma till hjälp. Mera än äventyrer effekter den snygga fotografi för vilken ansvaraRoman Vasyanov och en möjligen lite frö snabbt klippningen av John Gilroy vad som gör filmen intressanta är karaktärerna hur deras historia bygges. När vi ser dem i början kan vi inte låt bli tt tycka synd om den exmepel vis om death shoot trots att han är en girig serier mördaren han har dels Will smith sympatiska ansikte och vi förstår att han har kanske tvingat till den roll av hans etniktet och han är verkligen en duktig och engagerade fadern. Han är bra mycket mer sympatisk humanare än Batman i vars roll ben afelch för mig belyser bara med ett känslan av arrogans och stalpet. Dem två karaktärer som är dem mest komiska i denna roll är onekligen den extremt skickliga australiensiska capitan Bomernag (en histrionisk nästan dobald Trump liknade Jai Courtney)och krokodil männen Kill willer 8Adewale Akinnuoye-Agbaje) som är enbart muskölas bövar. Annorlunda är den kille som i början vill inte slås men kommer att ha dem alla mäktigaste krafter diablo en Jay Hernandez som är full av tattieringar inte kännade inte helt olik men hans arakande skalen en mexikanska Halloween figure. Det katärer som är mindre utfröskat är onekligen den moderna kvinnliga samuraj katana spelade mycket väl av Karen Fukuharahar några av dem flaschback som bryter filmen struktur och för mig gör filmen till bra mer kraftig intressant och full av en psykologi som ofta inte förekommer i aktion drama. Den pyskologi ses tydligen i falg.flag är en super soldat inte någon mördaren men han låter sig lura av June more aliaasEnchantress vars roll Cara Delevingne gör det som vi förväntar oss även en timid akademiker I denna fall en arkeolog men även en häxa som presntera dem mörka krakfter förhård och även en natur som vi har allt för mycket glömd och fördmjuka. Det är inget tillfälle att hon kommer från Amazonas skogar den del som vi håller på förståra mest. Fast filmen mest betagande historia är den mellan Joker och Harley Quinn . den roll som spelas av jena Leto är annorlunda än den någon lunda sympatiska rollen som var ett stor framgång med jack Nicholsson i Tim Burton första Batman som kan ses som den första moderna super hjälte filmen eller den mörkes förste av hethe ledger  gallen skoningslös men charmig. Leto spelar en psykopat som är farligare galen och nästan lik i hans absoluta ondska dem karaktär som man möter i den elisabetanska teatern i ett skådespeleri som är överdriven kompromisslös inte helt olik den av Klaus Kinski. Harley Quinn eller som hon I själva verket heter är spelade med grace skicklighet av Margot Robins som gör I denna ligist som hare n baseboll klubba som tillhugg och skjutet med ett magnum 45 som Dirty Henry en människa som har föråt först av samhället även när hon är den snygga och prydliga psykolog som försöker att bota Joker förstår vi att det finns någonting som inte stämmer. Sen när hon förvandlas till kriminell bruden lapp dansaren och denna vila personlighet förstår vi att det är inte bara honom men vilja att vara alltid bäst alltid till lag som gör så att hon beter sig på dessa vis. Karaktärer är djup tragisk i den bemärkelsen att hon drömmer om ett borgligt liv med ett broker (som har samma ansikte som American Psyko)  fast detta är bara en fasad. I en värld vad alla talar strunt och kan bara hota hon är den enda som säger sanningar. Det finns mycket av Lolita fast hon kan slås och är den enda som kan planera med någorlunda typ av strategi och kan även lyckas med det. Hon skall göra allt för att vara till lags inklusive den espresso maskin som hon frågar som present för att ha en lite bättre liv i fängslen. Förmodligen hennes öde för mig att gilla så mycket denna film.

Roberto Fogelberg Rota

Share

Bästa filmatiseringen

Onekligen året film hittils

benhur.jpg

Onekligen årets film hittills

 

Titel: Ben Hur

Regi: Timur Bekmambetov

Medverkande: Jack Huston, Tobby Kebbell, Ayelet Zurer, Sofia Black D´Elia, Nazarin Boniadi, Rodrigo Santoro m.fl.

Svensk distribution: SF

Betyg: A

 

Få filmer som jag har sett har varit så komplexa så tre dimensionella i den mening att vi känner starkt för karaktärerna. Vi kan nästan känna deras smärta och blir mer eller mindre en del av deras kamp. Romanen av Lew Wellace har filmatiseras fem gånger tidigare och alla versioner har haft stora framgångar. Jag tycker att denna nya film är den bästa eftersom den är lika mycket historien om Messala i vars roll Tobby Kebbell briljerar, och den av Judah Ben Hur i vars roll Jack Huston verkligen är mycket duktig.

Början av filmen är riktigt bra när vi ser två ynglingar i den berömda stridsvagns löpningen rida vid kullarna nära Matera, som föreställer Jerusalem. Denna fantastiska stad är med sin äldre arkitektur en skönhet, som är tidlös. Det är den rätta staden för att låta denna historia utvecklas i myriader av färger, som visar Oliver Wood yrkesskicklighet, som film fotograf. Bob Murawski lyckas visa med snabb användning av klippning ypperlig filmisk kvalitet. Timur Bekmambetov. en av dagens mästerregissörer. Hans sätt att regissera liknar mycket, det som gjordes av två riktiga tungviktaren i filmhistoria Serej Eisenstein men mest av allt Dziga Vertov som ansåg att kameran kunde skriva filmen. Timur Bekmambetov gör det samma fast med vår moderna digitala teknologi.

Under kapplöpning kommer Messala att rädda Judah Ben-Hur. Vi får lära känna hela hans familje. Alltifrån modern Naomi gestaltad av Ayelet Zureh, hon är ett mycket lämpligt val för rollen med sin aristokratiska skönhet. Beh-Hurs syster Tirzah i vars roll Sofia Black D´Elia visar sig vara ett glänsande val och Esther som har Nazarin Boniad harmoniska skönhet. Det är under ”en bakanal”, en högtid, som visar hur mycket det judiska kulturlivet varit påverkat av hellenismen. Messala, som är adopterade av Ben-Hurs familj. Vi vet inte varför han inte kan gifta sig med Tirzah men Ben-Hur kan inte gifta sig med Ester på grund av sin kungliga börd. Soldaterna bör följa familje traditionen men Ben Hur bryter mot den och Messala tar värvning i romerska armén.

Rytmen flyter mycket bra på ett snabbt sätt. Vi ser två världar den av Jerusalem som romarna styr med järnhandskar. Där Ben-Hur försöker leva med Ester och vara lycklig. Den andra världen med de tusen slagen mot germanerna, enorma afrikanska krigare och horder av persiska soldater. Under fälttågen möter Messala den som är filmen stora “bov” Pontius Pilatus spelade av Pilou Asbaek. Vi känner honom från hans roll, som Eugon Greyjoy i “Games of Throndes” även i ”Ben-Hur” kommer hans Donald Trump liknande arrogans fram. Hans skoningslösa agerande är intressant. Liksom alla romare i filmen är han alltid klädd i rustning och har nästan alltid på sig en mantel med pälskrage. Det är en metafor för karaktärens kyla och det hårda sätt på vilket Rom behandlade alla.

De scener, som för mig är rent fantastiska är dels sjöslaget, som vi ser ur gallernas perspektiv när Ben-Hur var slav där. Den andra scenen är kapplöpningen i den gigantiska arenan, som man har skapat i Jerusalem. Det är inte första gången som vi ser en sådan scen. Den är mycket lik ett gladiator spel och den känns som en kamp mellan aristokrater. Vi ser både våld och snabbhet.

De två andra stora rollerna är de av den afrikanska beduinen Ilderim i vars roll Morgan Freeman som vanligt är ett säkert kort. Han är en av Hollywoods Pater Nobilis. Jesus av Nasaret presenterar Rodrigo Santoro utan retorik och mest av allt utan att vara bombastisk samma jordnära enkla människa som en snickare kunde ha varit. Många av hans mirakler utgår helt enkelt från ett mer solidariskt samhälle. Slutet kan verkar lite för ”rosa” men denna optimism är kanske någonting som vi behöver.

 

Roberto Fogelberg Rota

 

Share

En klassiker

Vicent D’Onofrio lyfter fram välgjord action filmen

Tittle The magifical seven

Regi  Antoine Fuqua

Medverkande Denzel Washington Etle haws, Vicent D’Onorfio

Svensk distribution SF

Betyg A

 

År 1956 Akira Kurosawa lyckades med att överföra det som man skulle kunna beteckna som western mytologi i en japansk feodal miljö och senare Hollywood tog denna historia och överförde det i John Sturges”dem sjuvågade liv” med i sitt maskineri med ett mycket fint arbete i det som vi skulle kunna definiera som en av historiens bästa filmer för deras synpunkter den frö ig konstnärlig helt kass ”the magnificent 7” som kanske var den sisat stora amerikanska western filmen innan denna genre gick total i glömskan för att återfödas på nytt idag. Filmer som ”The Alamo”  ”True grift” ”The revernat” och inte minst den danska ”Deth man” har visat att egnre kan fungera fortfrande och den är like intressant för dagens publik att se den idag. Trots att det finns några problem när det gäller historia filmen är riktig bra. Handlingen är enkelt en boven i vars jämförelse Joffrey baraton i games of Throndes är den helige Franciskus Bartholomew Bogue (i vars roll Peter Sarsgaard  för enkelt spårig) hare n guld gruvan som ligger nära en liten western stad. När stads invånaren samlas i kyrkan han kommer inne i den vanärar den härliga platsen skjuter några och gör så att den som är stadens  end personen med stake Emma Cullen mmer sig frö att hyra några desperado. Just denna roll är mycket övertygande och är en nyhet i denna grund historia som har gjorts flera gånger ären nytt fläck i ett roll som har skicklighet behag och grace och dem scener som hon spelar med Denzel Washington är Haley Bennett  mycket bra. Hon är till häften western flickan i Gioacchino Puccini Opera och till häften Jean D*Arc och det känns  som det kunde ha fungerat mycket bättre om dem hade fått mera utrymmet att utvecklas. Sen den händ historia frö Chinson Denzel Washingtons roll inte känns så rolig eller väl genomfört som den roll som borde vara lite like den av Toshior Mifune Josh Faradayoll Chris Platt är även han lite för enkelt lite för enklet. Visligen är han en rolig karaktär men han är även en karaktär som aldrig får utvecklas. Man skulle tycka samma av Vazquez men i vars roll är Manuel Garcia-Rulfo betydligt mer karismatisk och betydligt mer stark någonting som saknas helt och årligt I den roll som kunde ha blivit en av filmens kvaliteter Goodnight Robicheauxhar den rätta fisisken av en före detta sydstaten Ii Ethan Hawke  han känns lite för enkelt den av en soldat som jagas av demoner. Då anser jag att dem två ”stumma” roller är mycket bättre Billy Rock en mycket duktig ningja likade mördaren i avrs roll Byung-hun Lee är som alltid sympatisk smidig och akrobatisk och den goda indianen Red Harvests roll är Martin Sensmeier mycket bra val för kraft styrkan och inte minst den perfekta utseende. Dessa två karaktärer känns mycket på grund av dem använder sig av blank vapen åtminstone delvis som att komma från en annan epok. Fast vi får aldrig veta någonting om deras liv deras historier och vi får alltid tänka om det fast problemet är frö mig den användningen av klippningen som  gör vilken är vissligen utmärk men kanske lite för snabbt. Om jag jämför denna western med Quincy Tarantino ”The hatefull 8” denna var möjlighet för dem långa tagningar. Foto i ”the magnificent seven ” frö vilken ansvara Mauro Fiore t inte minst I att fånga landskamparna och visa scener är mäktiga inte att vara för överdrivna som I till exempel den indian kyrkogården eller i slut slaget. Den är spektakulär och icke så realistisk och jag fattar inte med tanke på hans resurser den onda Bartholomew Boguee med sig av tungt artilleri och bara en kulsprutan. Filmen skulle vara ingeting mera än en mycket god aktion film i western miljö om det vore inte för en enastående och ytterst underskattad skådespelaren Vincent D’Onofrio i rolen som den avdankade trapper Jack Horne . vi ser honom mörda två white tarsh och under filmen gång han växer och presentera ett tutan i galenskap när det gäller våld religiös fanatism men även en figur som kan bli den av en hjälte. Hans slut är som den av Boromir och han höjer filmen. En film som är intressant och måste ses på bio. Visligen är det bra för alla filmer men dessa landskapet och dessa fantastiska skottlossningar kommer bättre på sitt plats på en stor duk gärna på ett biograf med Mirax

Roberto Fogelberg Rota

Share

Elisabeth Kinnear regera

En rolig bagatell

titel Ingrid

regi

visas på RAI

medverkande Elisabeth Kinnear, Neri marcore

betyg B

 

Camilleri är en känd författaren och med ett smak som är mycket italiensk han har beskrivit hur hans relation till kvinnor har varit och hur pass mycket dem kvinnor som han har mött under hans liv påminner i själva verket om teatern eller litterära figurerna. För en italiensk kvinnor kar det måste finnas en svenska som han möter när han börjar att närmar sig medelålder i Köpenhamn. Den miljöer av Danmark och Sverige känns inte så äktade men vi förstå att det

är frågan om en dröm en väl ordnade bibliotek som är full av intressanta böcker studenterna som är mycket uppmärksamma väl uppfostrade som arbetar för att finansiera studier en allmänt fredlig sätt och mest av allt Ingrid. Om .neri Marcorè. är en duktig skådespelaren som påminner mycket om den komik som presenteras av två genier ranco Franchi och mest Chicchio Ingrasia är Elisabeth Kinnear enastående som ingrid. Hon är snäll belevad och inte minst förlåtande men det finns en del och enbart ett sådan sto mångsidig och inte minst duktig eftersom hon visar en lite mörkare eller snarare mystisk sidan- för mig det är uppenbarligen att hon är en travesti på Alice i underlandet- och vi kan leka med tanke om den timida professor hade kommit i ett sådan historia. En rolig film

 

Roberto Fogelberg Rota

 

Share

Den nya filmens Greta är italienska

Den värsta brottsligheten

Tittel Subura

Regi Stefano Sollima

Medverkande Pierfrancesco favino Claudio Amedoloa mFl

svensk distribution Edge entrataimant

betyg A minus

den italeisnka ganster filmen med undatag av serien Gomora har varit mest en maffia film och det som är så specielt med Subura som i själva verket det som är den huvudproblem som vi upptäcker u Subura är hur pass mycket en brutal rå brottslighet kan kunna styra och strälla i en av Euriópas stora demokrati. Subura är en historia som flätar ihop många handlingar från den stora historia av den abbikation av påven Benedictur XV och fallet av regering Berlusconi till den som är den lilla historia av dem personlighter som vi ser i denna mörka draanm. Atmosfären är tungt kvart apokalytisk och dels i dem texter som kommer under filmen gång men även från olika influenser om är inte enbart den av maffia eller ganster film men även av zombie film och av renordalta aktion.Paolo carnera med hans fotografi hjälpet till Solima att skapa en värld i vilken det finns mycket lite jus en ständigt regn som kan spola bort blodet som kommer även att låta allt den svåra smutsen komma ute. I centrum av denna film och kanske den karaktär som är nog filmens svagare Filippo magnelli en högre politiker som kan röra sig i maktens korrdorer är duktig att kunna intrigera och har en mycket seriös uppfattaning av sig själv . han lever i ett salgs kult av övermänniskan att istället än att åka tillbaka till fru  (Lidia Vitale den perfekta överklass damen ) och barn han vill gärna tillbringa hans tid med unga prostitierade och Sabrina mycket väl spelade av Giulia Gioletti den italeisnak kvinnan som man imaginera henne tar till honom. Vi ser hur dem förbreder en orgier och hur pass dålig det slutar. Då kan Filippo inte aggera inte göra någonting stänga sig och sätta sig i händerna av sabrina som tillkallar Spadino eller dolken bra spelade av Giacomo Ferrara. han är medlem i ett band av italeisnak zienaren och dem camora under huggaren som man har sett i Gomora är väl uppfostarde elver i schweziska privat skolor och han är den som är den mest väluppfostarde i familjen Anacetti. deras villa är det som är mest kisig och vulgär som man kan tänka sig och familjen överhuvud manfredi Anacetti är ingeting mera än en rå och våldsamt bjäsen som är en titan i odskan. Ofta dessa personlighter och vi kan enbart tänka Ramsely Bolton i Games of Throndes är om inte sympatiska raffinerade och charmiga istället manfredi är bara en arbetsmat och kapig ligist som i denna film som visar även hur pass provinciella visa miljöer är håller i skärk den strakas sebastiano som är spelad av Elio germnao. Denna unga män är en mycket bra exempel på den vulgaritet och den provincialismen av den italeisnka medlekalsset han följer hippster mode fast med ett italeisnak charm och arbete av party ixar döljer faktum att han är en halik. Vi ser tydligt under hans möte ed fadern även varför han har slutat som han har slutta. Fadern är under hans fasad av ett gentleman en savg idiot som till slut lyckas enbart att ställa sitt son i problemer som kommer att förstår hans liv. Den tredje polen i filmen är den av gansterna och vi har redan talat om den grå samuraj inte helt olika en affärs mna i vars roll den italienska skådespelaren som bättre än alla presntera bilden av den tuffa rommersk grabbe Claudio amendola. Denna roll och för mig det som tillåtes ha någon form av mänsklighterna i sceneran i vilken han samtaal med modern och i slutet när han blir mördade på ett yterst brutl sätt om inte synd kan vi tycka att det känns inte så bekvämt. Den andra polen av ganster är dem av dem diaboliska älskaren den lokla ganster nummer 8 en blandning av Tony montana och en nazi skins i vars roll alessandro Borghi är nästan lik Klaus Kindski och Viola som spelas mycket väl av Greta Scrano. Denna Boticelli likande skönhet med size cut har många influnser som den onda Sue (Yosihio mishikai).. i Akira Kurosva “Ran” eller gloria i Jon casavates “Gloria” och nära till hands “Luc berson “Nikita” fast det är hon som driver hela aktioner hela hämnd kommer på grund av detta allting faller. Rollen är dramtisk och vi förstå bland annat i sex scenerna att det som dem två vill uppnå är den livet som matas inne av MTV och många av sådana spetaklar . Det är en äktade passion. Denan roll lyfter fimen upp. Tyvärr är den inte en riktig mästerverk som Solima ACAB mycket på grund att den stora historia känns fel. Jean Hughes Adagele är inte övertygande och får adels för lite utrymmet i rollen som kardinalen berchet och det finns i hanlingen några luckor. Fast det ä en tätt interessant film som är mycket bättre än många amerikanska action filmer och är full värt biljekt priset.

 

Roberto Fogelberg Rota

 

Share