En av dem bättre filmer i hela historia
Titel Luther
Regi Eric Till
Medverkanden Joseph Fiennes Sir Pater Ustinov Jaroslav Novotny Michael Traynor
Svensk distribution Atlantic film
Betyg en av dem bättre film i filmens historia
Luther är åtminstone för mig bland den första tio filmen i hela film historia och det borde vara obligatorisk att se den. Det är en gedigen och trogen berättelsen hur reformationer började mycket på grund av en människan samvetskraven och sitt adels svårt förhalade med gud. Joseph Fiennes tolkar Luther som den skulle vara en mer handlingskraftig Hamlet och filmen tack vare den vackra foto av Robert Fraisse den är ett tröst för ögat. Varje klippning och varje enskild bild varje person kommer ifrån den tidiga 1500-talet tyska måleri med Albert Durer men mest av allt med den målaren Lucka Carmback den äldre som finns även spelade av Jaroslav Novotny som får ett duett med Sir Pter Ustinov vilken gör som alltid ett bra roll full av ironi distans men även en del inlevelsen. Klippningen av Clive Barrett är underbart i allt mest i den scen som utspelas i Italien när påver Leo X av medici jagar en vildsvin med ett musikalisk stycket av Richard Harvey som lyckas att ge episk dimension. Det finns inte i början i vilken vi ser en av Luthers många monologer i vilken han vrider och vänder sig först det är under ett åskan med gud och sen blir dem ofta med djärvlen. Det är en personlig kris som sen lite i taget kommer att drabba hela Europa. Krisen börjar med ett svårt förhållande till en far hans som spelas av Michael Traynor. Till är mycket duktig och originell eftersom han antyder det men utvecklar inte historia och snarare visar att fadern kommer mera att uppskatta och oroar sig för sonen som kommer att ta den första debatten. Denna möte med den troende katolik som är Luthers fiende den italienska först humanisten och sen kardinalen AG irolamo Alendro spelade av Jonathan Firth är i sig mycket viktig. Lite äldre än lLuther denne är i Jonathan Firth gestaltning ett visligen sträng rent av strikt och konformist människan men även en person som är väl övertygade av det som han vill och verkar vara djup troende. Det är en svårt gestalt och precis som luther han har en svårt relaktion med *en fadern i denna fall kardinalen Ctajan mycket väl spelade av Matheo Carriére. Det är en bra skådespelaren som har redan presenterad ett likande typ av gestalt i Giuliano Montaldo ”Giordano brino” men i Luther han öveträffar sig. Det som är intressant ’r det två roller som vi skulle kunna betäcka som dem magiska roller den av den goda fadern till Luther först den som är hans direkt överordnade Agostini munken
Johann von Staupitz spelade som alltid med klass , karisma och extremt skicklighet i sitt naturlig sätt av Brunao Ganz inte minst i scenen i vilken han tar upp bin och det som låter så att att kunna ta hans stund Frederik den Vise spelade av Sir Peter Ustinov. Det är en roll av ett först som blir mer och mer intressant hur han lyckas att ta reformationer dit han vill. Vi ser hans uppriktiga besvikelsen i filmen början när den svåra och löjliga John Tetzel spelade av Alfred Molina kommer. Det är en karaktär som visar två bilder av sig själv den av skyklig affärs män som kan sälja dessa bullar och det som är den av fackiriska när han bränner sig själv. Medan Luther redan ifrån början hjälper till dem svåra pinade som fadern Otto spelade som alltid av Anatole Taubman. Terzel vänder sig till dem sista som är exempel viss Hanna den fattiga kvinnan spelade av Maria Simon. Även Luther är nära henne och det är en roll som personifiera folket men en komplicerade folk som man ser tydligt i många nivåer som den idealistiska holländska munken Ulrik
Marco Hofschneider till den stora real politiker och Luthers dubbel Spalatin sekreterare till Frederik den visade spelade av Benjamin Sadler. Denna real politiker visligen en sofistikerade och hövlig byråkrat blir trots hans likhet med Faust ett slags Mefistofeles för den svåra val som görs av Luther vilken är hur man skall förhålla sig till bonde upprör som tillkommer enbart tack var luther åtminstone för smeden spelade av Herb Andress. En mycket liten men extremt vacker scen. Det som är lik Claudius i denna situation är onekligen påven Leo X spelade av Uwe Ochsenknecht en visligen pompös och ond karaktär men även ett magnifik förste. Vi ser honom enbart från Luther perspektiv men på ett ganska objektiv sätt precis som förstår Dem två personer som blir allt viktigare är den före detta nunnan Katerina von Bota spelade mycket väl av den sexuella Claire Cox som förvaldas från ett flyttning till en vackert och levande prinsessan till det som är rebell med stor R mycket lik Gent som vi såg i August Strindberg Cförst professor Kasterling sen broder Andreas spelade av Jochen Horst . det är en våldsamt men även rättvis gestalt av en människan som vill inte ha någon nåd söker inget nåd och är först begränsade av hans plats och sen vill nå allt den stora och svåra makten av ordet som blir mer och mer våldsamt. Ytligare en exempel av ett adels utmärk och intressant roll i en film som med rytm av ett modern thriller ser skapande av någonting annorlunda en stor faktura. Visligen man ser mycket lite om kejsaren karl V väl spelade av Torben Liebrecht och av Melchinor en mycket bra Lars Rudolph men filmen lyckas att återge en tid som har varit avgörande inte minst frö den svenska historia och som vi måste kunna se om igen.
Robert Fogelberg Rota