Fy sjutton vikingar på riktig
Titel Paris
Regi Kelly Makin
Tittel paris
Medverkande George Blagden Lothaire Bluteau
det kan verka lite konstig att börjar att skriva bara om en avsnitt av vikings. Och jag har valt att fokusera mig på några avsnittet som visar hur pass bra är denna serie med ett samling tre episoder som för mig är bland dem mest väl gjorda i hela Tv historia och inte bara den när rangard Lobrok bestämmer sig för att angripa frankernas huvudstad paris. Som man kan lätt ses i Michael Hirst manuset det är inte en lång enlig historia men det är flera stycken episoder och till skinnade till games of Throndes i den trånga miljöer vikingar gårdar eller överbefolkade katedraler saxiska eller frankiska borgar får karaktärerna utveckla och ta ofta motsägelsefulla beslut som när det gäller Ragnar Lönnbro som spelas mycket galant av Travis Fimmel. Det är en karaktär som har haft både ett psykisk och psykotisk utvecklingen och börjar bli mer och mer intresserade i att bygga någonting. På sätt och viss kan han med hans machiavelliska listighet sin skicklighet med vapen och hans vältalig förmåga som en föregångaren till Stanly Kubrick hjälte Redmond barry i den oförglömliga ”Barry Lyndon”. Fast denna film var vackert lite stillastående som ett 1700 talet målning medan Viking och mest paris avsnitt är full av blod , tårar smuts och sätt. Ragnar skallen är rakade vi har sett att han hugg av sig håret när en av hans dubbla Athestad spelade mycket väl av den mjuka och sympatiske George Blagden dog mördade av den hedniska fanatiska Floki som väl spelade av Gustaf Skarsgård. Dem två figurer med deras mystiska och påtagliga möte med dess vilja till att se den oändliga kan ses som två figurer av samma mynt om även mycket olika den före detta kristenmunken och lärd män som är full av angel humoristisk närd törnat och den hednisk bot byggnad sprättig nästan vansinnig som verkar komma ut från en expressionistisk film med vilda danser som påminner om Tai ki rörelsen. Fast dem båda är precis även lika bland annat i deras skicklighet att slås med yxa och i deras tvivel. Athestad som tydligen gick i kloster för att kunna studera söker alltid en bild på en Gud som är avlägsne och kommer i form av ett ljust strålen och ifråga sätter honom medan Floki kan även tvivla på gudar och deras mäktighet genom att bli i chick tillstånd när hans belägrings torn fungera inte. Det som är skinnade mellan dem och Ragnar är faktum att Ragnar känner sig dragen till deras mysticism mest den kristliga eftersom han är rädd för den skrämmande Oden och ser den till ett sätt att vinna den oändliga. Ragnar är inte den fullborda krigare som vi har sett i de första säsonger den slags ny Sigrid till vilken den ytterst vackrare serien skönheten Aslung som väl spelade av Alyssa Sutherland fäller platt eftersom den påminner just om fadern men en trött men med sår och sjukdomars som fäller när han har nått hjärtan av fiendernas frankerna motstånd prinsessan Gisela spelade mycket väl av Morgane Polanski eftersom ett mer organiserade krigar makt kan stå i den defensiva mot den nordiksa raseri. Frankerna med deras armborst olja och dem högst standardiserade vapen är en om inte modern riktig armen som kan skicka många reserv och tänka startegisk. Deras ledaren är helt irriterade som den grymma sadistiska belag greven oDDo spelade mycket väl av Owen Roe tjork och till åren gången som kan försvara sig med skicklighet i svärd hantering (hans röresen är en blandning av modern sabel och scuola bolognese den italienska sent renässans fäktningen . och vi ser allt hans depraverade siadan. Om vikingar Rgnar som den först är i själva verket alla inte romatiserade och är grymma och giriga deras fiende är ännu värre. Prinsessan är snobbig rasistisk och fantaisk men karismatisk någonting som sakas till den simpla och mäkiga fadern Charles den enfaldige spelade med stor skicklighet av Lothaire Bluteau . Det är en man utan någon som helst charm och vilja att överlämna hans ansvar till andra. Dottern är mycket mera ansvarsfull och mest av allt kapabel och trots hennes dygd påminner om den saxiska drottning Kwenthrith som spelas på ett parad sätt av Amy Bailey en kat liknade skönhet som är en av dem få sympatiska saxar som är bovarna i den forma av dem är brutala och ynkliga som Aethelwuld spelade mycket bra av Moe Dunford sonen till kungen av Wexean Edbert spelade utmärka av Linus Roache som är en achiavelisk skönigslös med charmig person en roll som påminner om den av kraft spelade av Bob Robsson. Denna är männen som åtra den riktiga bjäsen lagetha en aggressiv fällt hett mycket mera starka än alla Tarantinos brudar som spelas på ett utmärk sätt av den magnifika Katheryn Winnick som är en av dem bättre figur. Klippingen för viken ansvara Aaron Marshall är magnifik med P.J. Dillon fotografier som går från total bilder till närbilder som ger oss känslan att vara inne i den. Kvinnorna är förutom Lagheta och några andra ganska kalssiska som den föga Judith en mycket bra roll av Jennie Jacques som är den saxiska prinsen till helga Flokis flickvän som är ännu mera ”skandinavisk än många skadinaviska skådespelarkår i den tolkning som ges av Maude Hirst . båda personifiera den kvinnliga och den goda som finns i Adelsat /Floki medan den kvinnan som straffas är Torvi spelade av Maude Hirst flickvän till den känsliga Björn Rganar och lagatha äldsta son spelade av Alexander Ludwig. Detta gör serien och denna episod till ypperlig men ännu bättre är med den person som jag finner ännu mera intressant Rollo eller Clive Standen . detta är til syns en bjässen men är även den moderna intelligenta människan som kan anpassa sig svika och bygga imperiet och dem bilder i vilken han betraktar Paris låter oss förstå det som kommer att komma. En liknade roll är Erlender
en slags krigisk Joffrey spelade så bra av Edvin Endre som visar hur pass bra är dem svenska skådespelaren när det spelar i utländska serier.
Robert Fogelberg Rota