Så svart och rolig
Alice Lowe är en av de mest begåvande komiker, som den brittiska humor har producerat och utan större svårighet lyckas hon göra ett verk som är minst sagt fantastiskt. ”Prevenge” som är en av de bästa när det gäller den humor som man brukar gilla djupt ironisk, rolig och skruvad på rätt sätt aldrig överspelad och välgjord.
Alice Lowe är Ruth en kvinna som väntar på en liten dotter och har dialoger med fostret. Ruth har en svår sorg, Döden av hennes make som hon bestämmer sig för att hämnas på. Maken har dött under en bergsklättring. Filmens struktur är den av en grym parodi med fars inslag, som är berättade med många grepp som har sitt ursprung i den genre som är ”skräck splatter film”. Morden vilka alla är kopior på de, som Chatrine Deneuve utförde i Roman Polanskis film ”Repulsion”. Vad som är intressant är det extremt dokumentär sättet på vilket några gator i Cardiff undersöks och även dementeras. Hela filmen pendlar mellan den dokumentära hyper realismen med musik, som får oss gå ut ifrån den och lyckas visa både det naturliga och det som är så djup stiliserat och främmande görande.
På det bästa rummet i hotell Kungs trädgården tillsammans med den ytterst gulliga och sympatiska lilla dottern Kathryn har Alice utan att försöka sticka ner mig (ett skämt kära läsare) svarat på mina frågor som jag hoppas kan få er skriva till någon film distributör för att kunna få detta mästerverk distribuerat i Sverige.
Skulle du kunna berätta för mig hur du fick idén till filmen och kan man se den som en politisk film?
Jag var gravid fick lite tid över och i 15 veckor började jag skriva en historia och tänkte på hur jag skulle kunna skriva någonting som hade att göra med mödrar. Det är så att i många Tv serier så fort som man ser en person som blir mor förlorar denna alla andra attribut. Det är så att Ruth, den kvinna, som jag spelar är mest av allt en människa, som vi upptäcker lite i taget. Jag har full förståelse för att man kan se henne som en osympatisk person. En person som man även kan tycka illa om. Fast man kommer att upptäcka att hon dels har detta trauma och dels även dessa projektioner. I mycket av vår populära kultur har saker och ting ändrats på grund av Tv serier som ”Games of Thorndes” om en tjej inte ens ler åt en manlig karaktär i en Tv serie är hon ytterst otrevlig och konstig. Vi tycker inte om henne. Så jag bestämde mig för att skapa en kvinnlig karaktär som var svår och gjorde hemska saker. Jag hade idén att hon skulle vara furier och under mina vistelser i arkiv fick jag tillfälle att se en äldre film av Ben Hecht ”Crime without punishment” och de fanns och kunde förkroppsliga de furier, som finns i den klassiska myten födda ur aska och blod.
När det gäller den karaktär som jag spelar tog jag inspiration av Robert De Niro i en av hans parad roller Nick Travis i ”Taxi driver” vi kan förstå vad och hur han känner. När det gäller det politiska finns det i undertexten. Många är trevliga sympatiska med Ruth även den absurda som Lee mycket välspelad av Gemma Whelan, som försöker vara sympatisk även under en fight. För övrigt under dessa scener när jag är tvungen att krypa ut genom en liten katt lucka, som man brukar använda sig av när det gällde fighter av en stunt stand by, som fick ha en fejkad baby mage. När det gäller den sociala miljön är vi i medelklassen. En medelklass, som ofta i Storbritannien är vit och välmående men även full av kyla och konstiga beteenden.
Det är så black humor som det kan bli någonting mycket brittisk och det tar mig till den andra frågan var och hur har ni spelat in filmen och med vilken teknik?
Många har ställt samma fråga i andra länder från USA till Spanien och för mig är det svårt att svara kanske bara faktum att vi britter aldrig är entydigt positiva. Det är sällan vi bara kan se den ljusa delen i någonting. Det kan vara både bra och dåligt men det är så vi är. Jag ville mest av allt inte fokusera mig så mycket på själva dödande. Det var naturligtvis viktigt, men mer i processen att kunna se vad det innebär och från det gå till själva aktionen. När det gäller inspelnings platser finns det bara en scen i en lägenhet, som är inspelad i London medan resten av filmen är inspelad i Cardiff. Jag ville bort från London på grund det brittiska och vi måste påpeka att den internationella publiken är van med denna stad. Vi ser den ofta och vi ser vad det spelas där. Istället faktum att kunna spela in på en plats som är både ganska lik och ganska främmande. Det är mycket min filmfotograf Ryan Eddleston förtjänst, som kunde hitta dessa platser, som var ödsliga. När det gäller det tekniska hade vi en Sony Camera och en monitor. Jag kontrollerade varje scen av filmen. Jag ville inte få mer ljus än det som jag behövde för mig var det ytterst viktigt att behålla detta ljus och känslan som Ruth har att befinna sig i nya okända områden några områden, som hon inte känner i en för henne okänd stad, en stad som är helt främmande liksom det som hon gör, vilket är mer en typ av beteende som påminner om furiernas
Ett ansikte som var långt ifrån främmade för mig och publiken var Kate Dickie i rollen som Elle kanske det enda mord som vi såg positivt. Hon är verkligen mycket bra på att spela osympatisk och irriterad precis som Lynna Arryn i ”Games of Thorndes” hon är lite grand en stjärna hur kunde du engagera henne?
Vi har samma agent och hon var en av de få som inte gjorde audition. Hon kom och fick vara med oss en enda kväll. Man brukar säga att det finns inga små roller men endast små skådespelaren eller kanske som jag brukar säga det finns stora skådespelare som gör små roller. Hon var perfekt. Vi hade mycket kul tillsammans. För mig är denna roll otroligt viktig eftersom jag ville med den bevisa att alla har sin vikt i berättelse.
Skulle du kunna säga mig någonting som berör den kille som är DJ? Du hade en form av smink som påminde stark om det som Frida hade när hon var stjärna med ABBA?
Många har sagt att det finns flera egenskaper, som inte stämmer att hans hus verkligen inte passade för en miserabel person, som arbetar som DJ och det fanns för få personer på hans framträdanden. Jag ville att klubben skulle vara så full som möjlig av folk. Denna likhet med Frida i ABBA är för mig mer än smickrande men vi tänkte aldrig på ABBA vi hade Saturday night fever och några andra goda bitar, som ligger mycket nära 70 talets period.
En karaktär som är för mig är mycket intressant och lyckas vara mycket komisk men får mig också att tänka på instruktören i klättring hur skulle du vilja beteckna honom?
För mig var han rolig i den bemärkelse att han lyckades presentera utan något som helst problem vad som är en av problematik som finns bland många människor som klär sig som super hjältar och även vill vara sådan som dras till extrema sporter men i själva verket är mycket osäkra är mer barn än riktiga barn.
Skulle du kunna berätta till mig lite grand om musiken? Jag tycker att den påminner om den som finns i ”Gorki Park” en film inspelad här i Stockholm?
När det gäller musiken tonsatt vi den efter filmen och vi hade stor påverkan av John Carpenter. Den påminner otroligt mycket om hans musik men till skillnad från denna är den mer dramatisk och okänd. Det är ytterligare ett sätt för att kunna ge känslan av att vara helt borttappad i berättelsen, att känna sig helt utanför.
Hur pass mycket kommer Brexit att påverka den brittiska filmen och hur kommer ni att kunna agera framöver kommer ni att flytta mer och mer till republiken Irland?
Jag vet inte tills nu har jag arbetat som super oberoende. Det finns denna risk men vi måste vänta och se. Jag hoppas att kunna arbeta i Sverige eller i ditt land Italien någon gång
Roberto Fogelberg Rota