Ett mycket övertygande verk
Titten la Fidele
Regi Michaël R. Roskam
Medverkande Matthias Schoenaerts , Adèle Exarchopoulos Nabil Missoumi Jean-Benoît Ugeux Fabien Magry Nathalie Van Tongelen
Svensk distribution Triart film
Betyg Mästerverk
Det finns i den europeiska kriminal film två stora traditioner den franska noir från 1960talet med sådan auteurer som Melville och den Expressionism med trilogi tillhängare Doktor Mabuse av Fritz Lang . Nu det land som står av tradition mellan Frankrike och Belgien och som under många tillfälle har varit slags fältet i Europa har lyckas att producera en verk som lyckas att ha den bästa av dessa två rörelsen fast med ett annat filmspråk som är det extremt naturalistiska och även anit spektakulära i ett verk som är på grund av den tekniska hyppelig. Dels den ibland mjuka men under andra tillfälle hårda klippningen som ansvaras av av Alain Dessauvage och den raffinerade fotografi av Nicolas Karakatsanis ger bilder om är i vissa fall dokumentärar som scenerna under vilken Bibi deltar i några racing sceneran och mjuk som under hennes och Gigi älskog eller ytterst lika Micheangelo Mendris av Caravaggios målningar. Det som är central i heal filmen till vilken i likhet med Quinty Taratino ”Pulpe fiction” den börjar med nammet av huvudrollen och det är den av en lite Gigi spelade mycket väl av Igor van Dessel som flyr från poliser och från ett hemsk fadern som vill bjussa hundar emot honom. Som vuxen Gigi spelas mycket väl av Matthias Schoenaerts som utrycker allt sårbarhet inte minst i den scen i vilken han som har precis möt hans livs kvinnan Bibi spelade av Adèle Exarchopoulos håller på att leka med några leksak bilar I hans kullan av rånaren och när han skall förhållar sig till hans vänner Den mörka Yousseh en dyster arab spelade mycket väl av Nabil Missoumi eller den som lyckas att bli Gigis mentor och hans riktiga Faust Serge Flamand spelade mycket väl av Jean-Benoît Ugeux . Om Shoenaerts är extremt nedtonade nästan icke sägande Ugeux är utflippade nästan clown likande och vi förstår att dessa likheter är även ett etnisk sådan. Det är frågan om två unga män som har tvingats av ett samhälle att bli onda skoningslösa samt enbart kapabla av våld. vad som görs av Michaël R. Roskam gör ett mycket samhälles kritisk film som visar dem svårigheter i relation mellan flamländaren som visas som ett någorlunda splitart land och även dem svårigheter i reaktionen mellan dem två etniska grupper. Det är just det som är även den form av utsatthet mot ett samhälle som styrs med järn hand av ett ekonomisk eliter. Det är inget tillfällighet att även Bibis far Freddy briljant spelade av Eric De Staercke på flamländska med Gigi. Freddy är en rak själv säkert person och dotter Bibi har mycket av göra med honom. Denna roll är spelade av Adèle Exarchopoulos den av ett stark självständigt kvinnan som visar under diverse tillfälle att hon har mord personlighet och en form av empati. Hon är ett ängel i hennes sätt att beter sig mot Gigi och ytterst kapabel i allt men hon släpper inne den som är filmens riktiga boven Eric spelade mycket väl av Fabien Magry det är en stark presntation av en boven som är i sitt sätt stark och nästan satanisk som lyckas att vara även under ett lunch i ett lyx resultant äcklig och hotfull. Det enda som är lika grym som honom är fadern bezen spelade mycket väl av Kerem Can . En film som visar mycket lite våld snarare stilisera den men har alltid n våldsamhet atmosfär och skjuter mitt i pricken. Inget mins när det gäller den lilla rollen som spelas av Nathalie Van Tongelen som verkar ett glad bimbo men är i själva verket ett inflaterade polis. En av filmens många utmärka kvalité i ett fantastisk skådespelarna fest. Ett annan kvalitet i ett riktigt mästerverk.
Robert Fogelberg Rota