En film om den stora kärleken
Titel Adrift
Regi Baltasar Kormákur
Medverkande Sam Cardif
Svensk distribution SF bio
Betyg B
Adrift bygger på en sant historia som hände under början på 1980 talet den unga amerikanska Tami Oldham här spelade av Shailene Woodley vilken med hennes pojkvän Richard Sharp spelade mycket väl av Sam Claflin lyckades trots ett mycket hård orkan i stilla Havet att komma från mitten av ingenting till Hawaii i mycket hårda klimat. Baltasar Kormákur islänning lyckas att gör med hjälp av fotografen Robert Richardsson och klipparen John Gilbert en mycket bra film som är absolut inte över spektakulär aldrig tråkig full av starka scen som när Tami försöker att stoppa en oljefartyg när hon har följt eller livet på ett vrak. Det är en realism som går i ett annat dimension och påminner om en annan båt film L’Atlant” av Jean Viggo även om ”Adrift” saknar dem konstnärliga kvaliteter av den och har mera realism eller brutal naturalism i dröm sekvenser. Vi kan se dem särskild i början när lite i taget Tami och MR Sharp blir ihop tack vare deras gemensam passion för havet. Havet är synonim av friheten av äventyr men även av ett slags fångenskap eftersom precis som i Wolgard Petersen ”das Bot” är havet den stora antagonisten. Den karaibiska naturen är drä vackert och förförisk ett slags dröm för tami som i början spelas på ett ganska tam sätt av Shailene Woodleyj som växer. Sharp är alltid bra och Sam Caldif visar sig utmärk fantastisk som den unge älskaren som lyder mot alla odds. Vi ser och upptäcker lite i taget hans svaga ofta känsliga sidor och är otroligt belåtna av hans sätt. Tami kommer att få en allt starkare roll och Shailene Woodley visar ett intensivt som är nästan expressionistisk. Det blir helt enkelt ett annat roll när hon får möta faror och växa faror som drabbar dem i likhet med Richard enbart på grund av yttre omständigheterna. Vi ser även dem i ett framtid som gestaltas mycket bra i rollen som Peter som spels av Jeffrey Thomas och hans fru Christine spelade av Elizabeth Hawthorne frågar till Tmi och mest av allt Richard i fall dem skulle kunna ta deras lyx åt över stilla havet. Det är en neklet och vackert scen. Tyvärr filmen förlitar sig adels för mycket på ett berättande tradition som till slut blir nästan irriterade och kanske även gör den till adels för svag och när inte riktig fram . fast det är en intressant och extremt rolig produkt som når fram men inte tillräcklig för att komma till film historia
Robert Fogelberg Rota