Kallt och saklig om ett folk mord
Titel Ptaki spiewaja w Kigali
Regi Joanna Kos-Krauze
Medverkande Jowita Budnik Witold Wielinski
Svensk distribution Polska film institutet och kinotecka
Betyg C
Få filmer har behandlat ett känslomässig laddad ämnet så kallt som Ptaki spiewaja w Kigali
enastående som en orädd faren film om början till ett glömd krig och ett folkmord den i Rwanda. I centrum av berättelsen finns två kvinnor som bär på mörka hemligheter. Det börjar vid en mörk gatan och som i många andra polska filmer mest på senare tider det som man vill lyfta fram är ett realism som är brutal så pass nära som möjlighet verkligheten och just det som Jozefina Gocman foto vill visa lyfta fram och samma med den klippning för vilken ansvara Katarzyna Lesniak som börjar att ge en klart bild av det som är den problemer som mötes av Hanna Klere en natur förskare som är gestaltas mycket bra av Jowita Budnik . Hennes pselstill är nervös och karaktärer som vill inte visa en minsta sympati eller medkänslan för några anant och det är förvånade hur hon tar hans om en ung kvinnan som tillhör Tusi folket Claudine Mugambira som spelas på ett likaratdde sätt av Eliane Umuhire . denne är ung begåvande och borde kunna få ett plats i den nya landet men hon gör ingeting. Först avsägger hon vinskåpet och sen gör hon ingeting. Den som plötsligt blir extremt sympatisk och försöker att hjälpa dem två kvinnor är onekligen Vitek spelade av Witold Wielinski en rejäl ägare till ett fiskeri. Men Claudie vill inte och den enda som han försöker att göra är att panera en resan tillbaka till Rwanda för att söka det som har hänt med familjen. Om den delen av filmen som utspelades i Polen var ganska kallt utan någon större engagemang den delen som spelas i Rwanda är bättre med sökande av offren och undersökningen till det som skulle ha hänt och man ser tydligt på vilken sätt Claudine fadern Jean Paul spelade av Ciza Remy Muhirwa hade drabbats av den etiska hatet. Filmen mycket på grund av några speciella bilder som är dem av gamar det som Hanna studera inklippta från dokumentär filmer blir enligt mig onödig lång och inte för tätt. Ett bar försök men inte en bra film
Robert Fogelberg Rotas