Så bra gjort

En film om spel

iris.jpg

Jessica Chastain, Iris Elbe och Kevin Conster är magnifika

Titel Molly’s game

Regi Aaron Sorkin

Medverkande Jessica Chastain, Iris Elbe och Kevin Conster Michael Cera

Svensk distribution Scanbox

Betyg A

Få filmer har kunnat visa så bra både affärsverksamheter samt dem patriarkaliska strukturer som Aaron Sorkin säkra regi av ”Mollys game”. Historia är ganska enkelt uppgången och fall av en före detta idrottsstjärnan som kommer från en medelklass familjer stark intellektualiserade från Colorado just Molly Bloom som gör någonting som i själva verket hon skulle aldrig velat ha gjort. Jessica Chastain är den skådespelerska dels rätt fysisk men hennes kort som är både atletiskt och körd kallt och även otroligt varmt och passionerade som gör ett sådan stor roll. Den sekvens i vilken hon vid toppen av hennes karriär men även i den moraliska nedgången i vilken hon stirra på ett fönster ser sig själv sen hon stirrar tillbaka och drar när gardinen. Mollys historia är mycket tragisk och i ett bländande fotografi som påminner om det bästa som finns i många mode magasinera för vilken ansvara danska Charlotte Bruus Christensen och en egendomlig klippning med tre klipparen Alan Baumgarten, Elliot Graham och Josh Schaeffer för att få en film som är så mångsidig som karaktär rörlig men många spännande och snedvrida kameran vinklar som för oss lite i taget mer och mer i Mollys fall. Molly är en paradroll eftersom har så många olika schatteringar och Jessica Chastain är lika duktig som hon är vackert och hon är axel runt vilken hela filmen rör sig med olika problem en stark och framgångsrik kvinnan. Vi ser hur hon börjar att arrangera några pokerspel för en enkelt små skurk Dean Keithtt slags värsting charm av Dean Keithsom börjar att diskutera mot henne. Visligen är han utan någon tvekan en dålig person som vill tvinga henne att förbli hennes assistent utan någon som helst ersättning men han är även en man som på ett förskräcklig sätt älskar henne. Det är samma medspelaren  X en iskallt skådespelaren som gestaltas av Michael Cera som är både charmig och av oskuldsfull naiv. Dessa två kommer att förstöra tillsammans med den dåliga pokerspelare Bard fanatiskt spelade av v och den goda som spårar ut Harlan Eustice spelade med hög kalls av Bill Camp hela Mollys verksamhet i LA och tvingar henne till New York. Det är en kallt New York som kanske skulle påminna den och en jul film i vilken istället Molly fäller nere och möter hemska och åter hemska människor från den kvinnliga Courier Wilson som spelas av före detta modellen Natalie Krill till andra modeller som hjälper att locka dem guld kök som Mollys mjölkar som den extremt sofistikerade Jess spelade mycket väl av Stephanie Herfield eller Shelly som har den arroganta med iskalla skönheten av Madison McKinley  . Trots att Molly är högt stilade är hon fortfarande en arg och ung tonårstjej som försöker att vara cool . Det finns en relation som för mig är mycket intressant den mellan Molly och en konstig spelaren Douglas spelade mycket väl av Christoffer "Chris" O'Dowd vilken är en babblande men försöker att hjälpa Molly på bästa sättet även om han lyckas att göra någon form av björntjänst till hennes livskärlek. Molly är inte så mycket som hon själv säger den typiska antihustru men snarare den syster den tröstande väninnan. Trots hennes förtagande trots den kalla fasaden hon är en otroligt bra och varm människan och det är det som Charlie Jaffeyid av idris Elba förstå om Molly. Under första rättegången blir det nästan slapstick liknade situation men efter det deras relation blir mycket djup. Det är inte ett känslor mesig relation men mera om ett relation mellan två vuxna personer som finner varandra och börjar att uppskatta varandra mycket på grund av Stella (mycket väl spelade av Whitney Peak) som är advokatens dotter som lyckas att se bakom Mollys fasaden. Mollys lekfullhet tillbea när hon kan åka skridskos och att leva ett lite roligare liv. Möte med fadern Lerry är en antologi av v och Jessica Chastains roll som visar hur pass skickliga dem är. En bra film som man måste bara se

Robert Fogelberg Rota