i känner våra patenhiemer
Titel safari
Regi Ulrich Seidl
Medverkande dokumentör Gerald Eichinger, Eva Hoffman, Manuel Eichinger, Tina Hoffman
Svensk distribution Tri Art film
betyg A
Få filmer har varit så provokativa som safari vilken ärför mig enfilm som säger otroligt myket av oss och det är vi själva som är Ptaheimaren. Jag använder mig av denna ord eftersom i en av filmens scener det finns i den elganta huset som någonstans i Afrika vi får aldrig veta var två stycken rustningar av dessa tunga kavalerister mot vilka svenskar slogs i 30 åriga kriget. I några episka slag. Sfari har ingenting av epik och vad vi möter i denna dokumentöär film är tämlig harmlösa österrikare och tyskar som någonstans i afrika några djur . själva skjutade är gansak tråkig både för dem som utför det eftersom djur är uppenbarligen tama och det som är det svåraste är att placera dem på rätt sätt för snygga foto som kommer att publicera på sociala medier och folk kommer att ge till dessa jägare massor med hat. Rasismen är någonting som finns fast på ett smyg sätt eftersom turister säger att invånarna inte rå att vara svarta och det finns en känslan av rätt övergivenhet. Vi skulle som åskådaren kunna säga att v dem som vi ser är typiska exempel av ett europeisk medelklass som kan ingenting som har ingenting mera att säga och det stämmer men vi är själva ansvariga för det. filmen är 91 minuter har inget klippning och en till synes plat foto och vi kan lätt bli irriterade på att den danska , den nederländska och den österrikiska film instituet har betalat på den och att den afrikansk landskap kommer inte med fast foto är intelligent eftersom kameran är alltid kylig plisserat frö oss eftersom det är just den film som vi vill se. Det är en film som vänder sig mot människor och djur älskaren när ägaren av denna farm säger sanningen naturen finns inte och det är bara i vissa platser och man skulle bö bättre utan människor en film som man måste bara se
Robert Fogelberg Rota
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨