En extremt tråkig nyhet
Med den svåra översvämning som har drabbat Ravenna och Romagna är jag mycket näre och igår under en inspelning mellan en tagning fick jag vet att Ray Stevenson ni den vackra Italien som han älskade så mycket var död. Jag hade en dröm att var med i två stucken Tv serier Rome och Viking och den rollen som hade varit mig närmare hade varit Othar den kanske mytomanis karaktär othar. Denne bjässen extremt kapabel i den krigiska är kristen eller är han hednisk är han för en fredlig samlevande med den amerikanska infödingar befolkning eller som vill kriga med dem. Rollen är väl spelad charmig och karismatisk precis som många av hans roller med ett slags lurig framtoning och en fysisk framtonade skådespeleri. Det är även om karaktären var annorlunda både i utseende och även när dt gäller situationer av Pullo. Karaktären Pullo var om inte det första genombrott den roll som lät Ray Stevenson blir känd bland den stora allmänhet. Det var en rolig sympatisk person, handlingskraftig och även våldsamhet fast med ett vist distans och är en karaktär som resonera mera än den stela militäriska och ärofulla … som han möter i en av dem mest realistiska strids scener någonsin i slaget mot kelterna. där den atletiska legionären bryter formation och slaktar själv diverse fiende men blir slagen. Trots den hårda straffet vi ser hur dem två män kommer att utveckla en slags vänskap som se ses i den scen i vilken Pullo blir ”tvungen” att ha en relation med Cleopatra som är för mig en av dem mest intelligenta rolltolkningar och sen har denna historiska /mytiska figur har visat mycket intressanta sidor som den extremt grymma men även en mycket bra reaktion till sonen Cesariosn den unge . rollen är mångsidig och Ray Stevenson har varit så intelligent att kunna spela även en parodi på den den före detta SAS soldaten som slås mot Steve Collag och framför allt mark Walberg och inte minst Will Ferrel i den vackra och uppfriskande ”The Other Guy”. Vi är i en aktion komedi en film som tillåter åskådarna att hålla hjärna fritt från alla tankar men han lyckas i den mycket bättre än många andra sådana verk inte minst tack vare Ray Stevenson som håller sig seriös och distanserade. Ett egenskap som har visat som den ”nordiska” hjälte Volgren i Marvell färgspäckade karusell. Tyvärr hans roll hamnar lite i skymundan någonting som gör inte en annan stor roll som är den av Dorget i en tämligen osedd och extremt underskattade film ”King Arthurs” av Antoine Fuguerea. I denna roll är han perfekt full av ett slags enkelhet men kraft av ett krigs maskiner som döljer trauma och scener trots en aning plastig foto när han bryter isen med ett krigs yxan är underbart full av kraft skicklighet och inte minst av ett atletisk skådespeleri av en fullbordade skådespelaren som behärskade hela hans kropp som vi har sett i exempel viss i den som han föräldrar den utmärka serien ”Black sale”. Balck bear en roll som är även konstig att tänka för en ljushårig person är gjord på en underbart sätt full av kraft skicklighet statisk inte minst i den scener för mig spektakulär när han räddar men så skicklig i dem små rörelsens som en äktade hemiast. Rollen är den som har den riktiga kraft för att kunna var den som kan innan slutet utmanar den brittiska imperiet. För mig är rollen en av dem bättre i den bemärkelsen att den är en av dem mest lyckade i allt. Samma kan sägas om två roller som jag tror var ganska nära hans kapacitet och även hans personlighet James av Skoltland i den sentimentala historiska återspelen The spanish princes full av intressanta aspekter med kraft skicklighet och inte minst med en inte stereotypisk bild av en godhjärtad despot och sen i medici som Ferdinando av Aragonen som ger en rolig och sympatisk bild av en v dem stora kungar någonsin i den europeiska renässansen som har hamnat lite i skymundan. För mig en tragedi men jag tröts lite av hans rolltolkningar som finns kvart.
Robert Fogelberg Rota
