En film om en gången tid
Tittel Popioly
Regi Andrej Wajda
Medverkande Daniel Olbrychski Józef Duriasz
Svensk distribution Polska institutet
Betyga absolut mästerverk
Det finns duktiga filmskaparen och mästerliga filmskaparen och det finns filmskaparen som har kommit så bra i historia och att ha inte sett deras filmer är ett helt brott mot mänskligheten och det är så med Andrej Wajda som tyvärr allt för tidiga lämnade oss och producerade mycket bra filmer inom i det sista och en av dem ör onekligen Popioly en lång bearbetning av en av dem bästa polska romanen genom tiderna. Historia ör enkelt och det utspelas under den period i vilken det fanns inget polen men det håll de på att växa en polsk kultur från just den som hade varit sitt slut den aristokratin. Det är en klass som Wajda porträttera på ett humoristisk, trovärdig och mångsidig sätt med värme och sympati men även med ett öga på samtiden i vilken film var gjord 1960 talet när den kommunistiska partiet oligarki hade ersatt dem. Filmen börjar i ett porträtt likande Italien (i själva verket Bulgarien eftersom i de imponerade slagsscener han hade använt sig av den bulgariska armen) vi ser med hans fantastiska karossen som kontrastera med dem polska soldater bära fötter t Jan Gintult en av dem första personer som introducerade frimureriet i Polen som möter utanför Mantua den polska armen., denne dandy spelade av är en blandning av sofistikerade maner, desillusion, svek som han får och utför och grymhet. Han är definitiv inte den romantiska hjälte som den mer folklig Rafal Olbromski vilken är genombrott till den stora polska skådespelaren Daniel Olbrychski en fantastisk roll av en pikaresk hjälte som vi ser först i en vild karneval tåg med luxuösa karosser vid en is sjön i ´´på väg till en herrgård den av hans far som verkar ett betydligt mer vild och backanalisk version av Ekeby i Selma Lagerlöf ”Gösta Berglings sgan”. Det finns i den helt sevärda fotografi av Jerzy Lipman mycket av det som vi såg i den svenska gulldålder fast bättre tydligare och modernare genom att komma inne i målningar som kan vara slags svenk även en mycket stark episod i Kariboerna när polska frivilliga mördade mnga och i olika baler. Det andra fantastsika del i denna svart vita epopé är den klippningen med ett rytm ibland lugnt oich frenetisk som ges av Halina Nawrocka klippningen som är för mig länken mellan Sergje Eistein och dem sovjetiska mästaren och dagens Hollywood. Den är mycket fint vackert stark ibland annar dueller scenen mellan Gintult och Rafel brodern Pitor som spelas av Józef Duriasz karaktärerna som presentera den första generation som försöker att slås mot delningen av Polen. En delning av Polen som inte verkar störa för mycket aristokrater i vilken pattrotism är enbart ett ge ett slag gator bråk med några preussiska gardister i ett Warszawa eller i många salonger vad vi ser baldn annt briljer en guld pojke Jan Gintult Rafale kusin spelade på ett minnesvärd sätt av Piotr Wysocki. Det är en barnslig bortskämd individ som för att inte förstora hans dyra kläddels men sen vi ser hur han växer till ett förståndig och intelligent människan. Det ses tydligt i hans relation till en kvinna prinssessan Elisabeth spelade mycket välk av Beata Tyszkiewicz vilken är i själva verket än blandning dels fysisk och karaktär mesig mellan Andrey Happun och Anita Ekberg i deras roll i King Vidor ”krigs och fred”. Ingenting illa med denna film med det känns både amatörmässig och mycket äldre samt mindre intelligent eftersom man saknar total den studier i den onda. Polen hade både på sin befolkning men även på tusen tales personer som nazisterna tvångsförflyttade experimenterat den och en bra exempel på den är det som förstör den naiva och vackra Helan de With spelade av Pola Raksa hennes make den löjliga general de With spelade av Jan Koecher . denna preussiska är en förfäder till den nazistiska byråkrater som skulle orsaka så store förseelsen. Samma tendenser ses till den synes sympatiske Rafael fadern Wladyslaw Hancza som är en av dem värsta hustyranner. Fast även dem misshandlade polska bönder kan visas sig grymma och det är så inte minst i den berättelsen av Milick spelade mycket bra av v som materialisera i målerisk format med ett svek mot den haitiska gerilla soldater och i scenerna av anfallen mot staden Zaragoza när dem skymfar kloster våldtar nunnor och avrättar krigsfångar. Naturligtvis även spanjorer var blodtörstiga och alla från svenskar till ryssar , österrikaren och preussaren hade behandlat Polen på samma vis men människan i krig blir enbart ett odjur oavsett dess nationalitet . Detta gör denna vackra film till fortfarande så vackert och helt sevärd. SVT borde köpa rättigheterna och visa den till det svenska folket.
Robert Fogelberg Rota
i