Kallt film om ett folkmord

Kallt och saklig om ett folk mord

Titel Ptaki spiewaja w Kigali

Regi Joanna Kos-Krauze

Medverkande Jowita Budnik  Witold Wielinski

Svensk distribution Polska film institutet och kinotecka 

Betyg C

Få filmer har behandlat ett känslomässig laddad ämnet så kallt som Ptaki spiewaja w Kigali

enastående som en orädd faren film om början till ett glömd krig och ett folkmord den i Rwanda. I centrum av berättelsen finns två kvinnor som bär på mörka hemligheter. Det börjar vid en mörk gatan och som i många andra polska filmer mest på senare tider det som man vill lyfta fram är ett realism som är brutal så pass nära som möjlighet verkligheten och just det som Jozefina Gocman foto vill visa lyfta fram och samma med den klippning för vilken ansvara Katarzyna Lesniak som börjar att ge en klart bild av det som är den problemer som mötes av Hanna Klere en natur förskare som är gestaltas mycket bra av Jowita Budnik . Hennes pselstill är nervös och karaktärer som vill inte visa en minsta sympati eller medkänslan för några anant och det är förvånade hur hon tar hans om en ung kvinnan som tillhör Tusi folket Claudine Mugambira som spelas på ett likaratdde sätt av Eliane Umuhire . denne är ung begåvande och borde kunna få ett plats i den nya landet men hon gör ingeting. Först avsägger hon vinskåpet och  sen gör hon ingeting. Den som plötsligt blir extremt sympatisk och försöker att hjälpa dem två kvinnor är onekligen Vitek spelade av Witold Wielinski  en rejäl ägare till ett fiskeri. Men Claudie vill inte och den enda som han försöker att göra är att panera en resan tillbaka till Rwanda för att söka det som har hänt med familjen. Om den delen av filmen som utspelades i Polen var ganska kallt utan någon större engagemang den delen som spelas i Rwanda är bättre med sökande av offren och undersökningen till det som skulle ha hänt och man ser tydligt på vilken sätt Claudine fadern Jean Paul spelade av Ciza Remy Muhirwa hade drabbats av den etiska hatet. Filmen mycket på grund av några speciella bilder som är dem av gamar det som Hanna studera inklippta från dokumentär filmer blir enligt mig onödig lång och inte för tätt. Ett bar försök men inte en bra film

Robert Fogelberg Rotas   

Bra film på Stockholm film festivalen borde visas på SVT

En av dem skrämande filmer någonsin

Tittel The mountain

Regi Rick Alverson

Medverkande Tye Sheridan udo Klien Hannah Gross Denis Lavant

Svensk distruibution Stockholm filmfestivalen

Få filmer som jag har sett har varit så grymma som RThe moutain. Det är en film i vilken regissör tar en missöde som drabbade många människor fram till 1980 lobotmering. Historian är berättad på ett stram och kallt sätt och den fotografi som presteras av Lorenzo Hagerman   vilken blandar ihop två aspekter ett vist elegans av den tiden men även ett klalt skymande ljuset som likar den av många målaren från denna tiden. I centrum av berättelse finns Andy spelade av Tye Sheridan en ung kille som är yterst pasitiv långsamt och tillbakadragen. Han har ett ytterst autoritär fadern Frederick  som är en geni när det gäller kontsåkning och spelas mycket bra av Udo Kier nget tillfällighet att man har valt honom eftersom han är hård utryckfull och karismatisk. Vi får lite i taget under den som är filmens prolog veta att han hade låtit andys modern intereneras. Det är genom ett sorger event som Andy möter den som är kanske hans egentliga fadern vän och mentor som är Dr. Wallace Fiennes som spelas av Jeff Goldblum vars yrke är att kurera i den mål som det gäller genom att utföra hemagjorda lobotiseringar. Det är rätt hemska scener som är presenterade på ett sparsamt  och klinisk sätt och det är för mig den stora kvalitet hur Rick Alverson med hjälp av Michael Taylor utvecklar klippningen tablåer i långa tagningar som presentera dels utrymmet med långa tömma koridorer och opersonliga hotell rum i vilken det som är den enda modernitet är eletriska prylar. Vi ser Welace klumpliga och irriterade  försök till att förföra kvinnor och den lilla timida förhållande mellan Andy och en mental labil tjej Susan spelade av Hannah Gross som är bara utagerade och av denna anledning hon straffas extra hård av ett samhället som har givna rollen. Den krusigaste delen är den med demoniska clown Jack som spelas av fransmännen Denis Lavant . Det är en stark och bra roll som visar en person som är på alla sätt och vis negativ konstig irriterade och påminner om en annan Jack den berömda rollen som Jack Nicholson gestaltade i Stanley Kubrick ”The Shining”. Det är samma typ av roll en fadern som är drabbade av naturen som har förlorat allt och alla former av civiliserade beteende. En yterst sevärd och stark roll.

Robert Fogelberg Rota

Mycket bra kommedi som visar ett splitrat land

Grå vargar och Brexit

Tittle King of thieves

Regi James Marshal

Medverkande Michael Caine  Jim Broadbent  Ray Winstone

Svensk distribution SF

Betyg A

Få filmer för mig har varit så bra i genre den av den lätta kriminalaren att lyfta fram vilka är dem tendenser och problemer som finns i ett vist samhälle i det här fallet Storbritannien efter Brexit . början är ganska lik många av dem senaste brittiska filmer med ett vackert och stram fotografi för vilken ansvara Danny Cohen (efter prologen i ett historiskt arkiv material som kommer från   en historisk fotgae från BBC) till dagens London vad en äldre par har ett romantisk dejt. Hon är Lynn spelade med klass och charm av Francesca Annis en sympatisk och raffinerade äldre dam och han är Brian Reader som har den bekanta ansikte av Michael Caine. Det är en typisk Michael Caine roll mångsidig verklig intensiv och insvep av charm men även full av ett slags råhet elakhet som kommer bara  att komma fram och bli påtaglig i resten av filmen. Eftersom Brian Reader är inte enbart en mästertjuv men även en hårdkocka ganseter som under den fasad är en bararisk och hård typ som är fortfarande kapabel för våld gör det mera än gärna och torts mycket ångrade han tar i tur med det som Barsil en mycket bra Charlie Cox  föreslå till honom att hålla på med ett svårt rån uppdrag i ett diamant depån i vilken kriminella lämnar deras ägodelar. Så under lynnes begravning man bygger på nytt ett gäng i vilken det finns den tuffa Teddy Perkins spelade mycket bra av Jim Broadbent  vilken han med gör en super roll. Det är en hetsig äldre man som lever i ett slags nostalgi från den äldre goda tiden eftersom han har enbart inkomster vid ett gatukök och har två ansikten den av en mycket trevlig farfar men även denna vålds sida inte helt olik dem av dem unga brottsliga i ”Clockwork Orange”. Det är en typ av våld som är annorlunda från den av Brian mera direkt mera oberäkning och mera fysisk. Han har en lille bror i Danny Jones som spelas och det görs mycket väl av Ray Winstone . det finns ingen skådespelare som har lyckas så bra på senaste tid att presentera en figur den av den brittiska huligan men en blandning av kraft, charm och kriminell råhet. Han är komisk nästan burlesk men inte för det mindre farlig och visligen han är super professionell men precis som Terry är även Danny enbart begränsade till ett rå styrkan . det är en rå styrkan som är mest av allt psykologisk. Den riktiga onda personen i gänget förutom Brian är den som verkar den mest sjukliga men är även den mest osympatiska i detta gäng John Kenny Colos spelade av Tom Courtenay en bra roll i vilken han blir den mindre jago i denna sammankomst. När dem har lyckas utan Brian som återkommer i bilden poliserna med hög teknologi försöker att spana efter dem som har lyckas ytligare en gång med ett äktade ”Italian Jobbs” och huvud detektiven är i själva verket en afro brittisk skönhet Ann Akim. Det är även någonting symbolisk och rytmen blir mer och mer frenetisk. Det är en sätt att känna sig levande att begå brott av några fantastiska skådespelaren som prestera som alltid lika bra ha rolig på film inspelning plats och ge njutning till publiken

Robert Fogelberg Rota 

Jag är inte den minsta imponerade

Lasse Hallströms värsta fiasko

Titel Nötklapapren

Regi Lasse Hallström

Medverkande Helen Mirren , Keira Knightley , morgan Freama

Svensk distribution Sonny Diseny

Betyg Ö

Få filmskaparen har varit för mig så ojämna som Lase Halsltröm och vad jag har kunnat skåda i Nötklapparen är en helt misslyckat film som tyvärr når aldrig åtminstone för mig något intresse. Det är ett verk som åtminstone för mig är adels för spretig och kylsig och dessutom den har ingen som helst klass. Det är hårt att skriva det och vanligt viss prestera Linus Sandgren som är en bra och professionell kameraman som misslyckas förutom med delen I början att göra en film som skall kunna bli sagolik och raffinerade. Det finns för mycket av mycket och den som är hjältinnan i denna saga dvs Clara som spelas av Mackenzie Foy är adels för tam icke sägande och får aldrig mig att bli engagerade hon har visligen ett svårt familjen situation med ett modern som har dött och ett far som hon inte förstår mr Blaumaer spelade av Matthew Macfadyen men det finns inte den minsta som antyder att vi skall kunna se någon konflikt något stor intresse och samma ses i den scenerna när Clara möter hennes adoptiva morbror Drosselmeyer som spelas av Morgan Freeman och dessa scener är I absolut dem bästa precis som när Clara kommer inne I den sagovärld I vilken leksaker har blivit verkliga. och i vilken råttor  gör ett enorm troll tas  . I denna väld bör även nötklparen spelade av Jayden Fowora-Knight en bra skådespelare men som tyvärr når inte fram på grund av ett icke intressant manus. Det är en ganska vackert scener och råttorna och deras enorma rått kung som skapas i skogen är ganska den intressantaste eftersom det påminner stark om det som vi har skådat i ”Snowwhite and the husmand” fast allting och då har vi kanske problem med Stuart Levy klippningen det går adels för snabbt och känns ryckig  Det är en sagolandet som vi möter förutom nötknäpparen som spelas av  dem starka scener med islandet, blommor handla och den som är Claras storas motspelaren Sugar Blump som spelas som Marie Antoinette kopia av Keira Knightley . Om även en stor skådespelerska som Helen Mirrer r med otroligt stor karisma är ganska tam och icke sägande just i denna roll man kan inte säga samma om den yngre kollega som gör åtminstone efter det som jag har sett den första riktiga onda roll och prestera verkligen mycket bra det bra. Sugar blump är hycklare en lönkaren av rang någorlunda promiskuös av en elakhet som under visa stunder man ser bara i barn och har mycket fast med bättre och roliga repliker lik många av häxorna i sagor från dem som man möter i ”Trollkarlen av Oz” men även i andra verk som till exempel ”games of Throndes ” i rollen som Cerci av den lite äldre Lena hardey. Fast i denna roll Keira Knightley visar även en annan dimensions är det komiska ironiska och lekfulla som är central i ETA Hoffmans ursprungliga berättelse. Jag tycker att resten av skådespelaren och regissörerna har missförstått verkar inte lita så mycket eller  på filmens medel jag anser att Misty Copeland är mycket duktig men hon tillför ingenting I filmen. Till sist  det finns en sist ljust punkt en av dem komiska soldater som spelas av den libanesiska karaktär skådespelaren Omid Djalili . Åtminstone han litar på sig själv. Lyssna eller på musik än att se den

Robert Fogelberg Rota

English man behaves likes fool

Lannister don’t behave like fools

Charles Dance presterà utmärk som vanligt

Titel Happy New Year, Colin Burstead. (2018)

Regi Ben Wheatley

Medverkade Charles Dance Peter Ferdinando Sam Riley Vincent Ebrahim  mdf

Betyg B

Tyvärr verkar det som om många av årets film festivalen misslyckas på grund av det sätt på vilken dem är fortat ’ven den som kunde ha varit ett mycket bra verk visar enorma problem för mig brister  på grund av ett foto arbete som är inte den minsta tillfredställande och som snarare kasta när själva filmen. Det är ett drama eller drama komedi mycket like lars Borén eller Eudgen O’Neil men eftersom den är brittisk den är tolkat som Monty pyton skulle h gjort det med humor en serie ab groteskeri och absurditeter fast på ett naturalistiskt sätt . vad innebär det att kanske med vad som Ruben Österlund skulle lyrisk definiera med hjälp av ”Youbute” som visar hur människor tappar ansikte. Problemet med . Ben Wheatley . att han och hans filmfotograf Laurie Rose gör ingeting för att skapa intressanta bilder eller vackra kompositioner någonting som görs av definitiv av ruben Östelund eller av rumänska filmskaparen som behandlar samma temar  Jag är själv lite misstänksamt mot denna tern men må väl i centrum av historia finns en löjlighet byråkratisk hustyrann Colin spelade av Neil Maskell som har fått för sig att kunna samla alla hans familjer medlemmar syster kusiner för att fyra nyåret. Den skall fyras i ett slott vid havet som skulle ägas i själva verket arrenderas av avdankade lord som har Richard Glover ansikte en roll som växer i sympatier  medan Colin vill ständigt bestämma dirigera och låta alla dansa till sitt pipa är lorden inställsamt sympatisk och försöker att nå alla välgång någonting som Colin struntar blank i. Colin och här har vi några likheter med den rumänska nya vågen är djup disharmonisk tomt och vi ser den i filmen första sekvens när han lyckas inte på musik med på ljud vid en sängen och låter hans fru spelade av Richard Glover blir mycket svårt . Det är byggd för flera problem med dem två familjer medlemmar är Colins bro den charmiga och sofistikerad David spelade av Sam Riley  som har många kvinnor affärer och som kommer inte bjuden av Colin. Det finns även djupa ekonomiska splitringar i familjens eftersom Colin far spelade med klass och distans av veteraner Bill Paterson har blivit indragen i ett helt fel affär, David ex fru finns med och David har tagit med sig hans nya tyska flickvän spelade av Alexandra Maria Lara vilken är verken ett positiv eller negativ karaktär men en personlighet som skapar problem som har ett sarkastisk destruktiv syn på verkligheten. Samma kan sägas av Colins och David mor Sandry som spelas av Doon Mackichan . David verkar står om inte nära åtminstone ganska neutra till lille syster spelade av Hayley Squires en artist och skådespelerska som är rebellisk och är gift med ett sympatisk och även borglig karaktär Warren spelade av afro britten Mark Monero som är den enda som verkar ha förstått att denna familjer är djup dysfunktionell. Visligen det är inte en problem att han är mörkhyade med det är inte eller något tillfällighet att han får nöja sig med ett sova tillsammans med Gini i ett vind. Den av etniska motsättningar är ett stor problem inte minst för de andra britter med ett icke europeisk bakgrund den indiska familjen som består av Sudha Bhuchar modern en arkitrav och elegant kvinnan fadern den hårda och framgångsrika Vincent Ebrahim och deras överviktiga sonen Sham spelade av Asim Chaudhry . det är en roll som presentera mången osäkerhet mycket problem och är även själv destruktiv och självfördmjukande när han slås för servering persona spelades av Sarah Baxendale . det änder ett serier av missförstå av små griniga ställning inte minst tack vare Jimmy spelade av Peter Fernando en fördetta huligan som står för brexit . Filmen skulle vara knep men den har farbror Beattie en excentriker med kvinnor sko vassa tunga som har den berömda ansikte av Charles Dance. Naturligtvis vi känner honom till minst för den bästa karaktär i hela ”games of Throndes” den machiavelliska ka onda men ändå kapabel av sympati och vänlighet Twin Lannister med hans familjer värden Här betie till vilken Twin skulle säga ”Lannister don’t bahave likes fools” är den enda som tror på familjen och dess roll på hur den är fortfarande viktig och betyder någonting. En roll som är komisk men även sorlig och så välgjord. En bra film i vilken det finns ett intressant klippningen av samma regissör Ben Wheatley  men som får mig når inte fram på grund av fotografi

Robert Fogelberg Rota

En av den bättre film jag har sett

Mest imponerade familjens drama i maffia miljö sedan Guldfadern

Tittle Birds of pasage

Regi Cristina Gallego

Medverkande Carmiña Martínez

Svensk distribution Stockholm filmfestivalen

Betyg Absolut mästerverk

få filmer som jag har sett har varit som enastående perfekta i alla dess minsta detaljer som Bird of Pasage” som visar att Cristina Gallego och den latin amerikanska filmen är mycket sevärd. Det är en saga mäktig och ytterst väl spelade av en clan av nativ befolkningen av Columbia i någon ödslig natur området som är både den av öken och skog eller rättare sagt djungel. Det är genom en äldre rit den av en bröllop mellan en ung kvinnan Zaida et väl av Natalia Reyes som har ett mycket auktoritär modern Ursula spelade av Carmiña Martínez vilken med sitt konservativa sätt kommer att utgår den stora motor i ett tragedi som kanske kunde kanske ha undvikis. Historia är i sig enkelt att för att kunna gifta sig med Zaida den män som är kanske inte ett ren blodig indian Rapayet mycket väl spelade av José Acosta måste själv ge ett stark hemgift och då tillsammans med Shafs kopia Mocho hans kusin går mot kusten vad dem möter några av childern of Gods amerikanska högre hippies som försökte att övertyga invånare att inte följa kommunismen men kapitalismen och frågade efter gräs. Då tas Rapayet till berget och köper från en kusin spelade av Jhon Narváez jar med ett djärv bild språk i vilken David Gallego fotografi gör alla möjliga för att ta ram med mjuka åkningar att ge idéen av naturen som tränger sig inne i människornas världen en natur som är inte precis som Ursulas en välmående och positiv modern men en negativ sådan som kräver allt och som skapar människorna frenesi och har som när Mocho för en neklet missförstånd mördare några amerikaner eller hur dem olika karaktärer växer. Rapayet är lika nedtonade som Mic Corleone in Al Pacino berömda gestalt i ”Gudfaderna” fast det finns ett viktig undatag att Rapayet låter drabbats adels för hård av dem olika händelserna som han visar drattas av inte minst dem personer som den unge syster son Marco spelade av Greider Meza onda hår enorma bravader. Filmen blir allt tataren mera instängd  och vi märker att den lyx med  vilken clan får kommer bara elände problem och hat det som blir extremt påtaglig är den musik som  presenteras av Leonardo Heiblum  slag verk som flyer utrymmet och blir allt påträngande . Villan kan vara väl designat och elegant men den är i mitten av ingeting och kriget har ingen positiv inställning till den värld och alla är förlorande förutom ett utomstående pablo escobard. En film som är våldsamt djärv och extremt fullbordade

Robert Fogelberg Rota   

Film om svårt sexuellet val

en komplicerade film om själv förödmjukelsen

Titten Girl

Regi Lukas Dhont

Medverkande  Victor Polster Oliver Bodart  Magali Elali

Svensk distribution Njuta film och Stockholms filmfestivalen.

Betyg B

Tyvärr måste jag börja med att kasta mitt förtvivlande på det foto som presenteras av Frank van den Eeden den är så fel och så full att en fyllo kunde ha gjort det bättre med ett mobil telefon. Jag förstår att ännu mera än för den franska filmen Robert Besson idéen att man skall ha bara dem bilder som skall föra fram historia men här har man gått adels för lång med en dålig komposition som vem helst skulle efter alkohol påverkade kunnat ha gjort med ett mobil telefon. Det är inte så bra eller med den del som är klippningen av Alain Dessauvage vilken är extremt osynlig och väldigt grundläggande . I centrum av filmen står en vackert tjtje som har trots att hon är lite för långt och lite för gammal kommit inne i den bästa danasskolan i Belgien. Hon heter Lara men en gång den söta busiga och ytterst livlig lille brorsan milo som presenteras mera än spelas av Oliver Bodart och han gör det eftersom syster är i själva verket en kille Victor Polster spelar insats är beundransvärd han dels lyckas att vara ett tjej och utsätter sig själv till många plågor och det finn ytterst svåra scener när vi ser hur dansen påverkar hans /henens fötter och i att tejpa sitt könsorgan. Vuxen världen försöker att vara så tillmötesgående som möjlighet mot Lara inte minst fadern Mattias som spelas av Arieh Worthalter vilken tar hans om sina söner och behandlar Lara som hon skall behandlas. Samma kan sägas om pojkvännen Lewis som spelas av Tijmen Govaerts och för allt del även av skolan. Minnet med dans scener förs även om det som har varit en viktig film om dans temat ”The balc swan” bara att här befinner vi oss i den reella dokumentär värd och det är genom ett perspektiv som vi ser filmen den av nyckelhålet och det är i den som vi ser Laras drama dem disperata försök att vina sitt biologiska kön. Det är en detta som är för Lara r den stora problem kampen mot sig själv sitt eget rädsla som ses tydligt i många scener i vilken hon stänger sig inom i hennes rum i vilken hon försöker att blir ännu mer anpassade. Det är en svår karaktär eftersom vi kan tycka att hon har ett helvete men hon är även ett svårt snobbig , kallt och under många stunder irriterade människan eftersom hon ständigt skvalar och så. Filmen hemska scenen är den i vilken Lara utsätter av otrevliga blickar och frågor från skol kamraters inte minst en tjetjen som skulle ha kunnat vara en väninnan till Lara  Christine som spelas av ett arabisk flamsks skådespelerska Magali Elali . med undantag av Victor hon gör en kanon insats av en fascinerade men ond människan som likar Lara Hardey i rollen som Cerci Lannister i dem första avsnittet av ”Games of Throndes”. Fast det är en mera ynklig typ av elakhet som ofta tas av barn En film som är enkelt i formen men svårt i den tematik som den behandlar som kunde ha varit bättre men är även sevärd

Robert Fogelberg Rota

László Nemes full träff

En film om en glömd händelsen  i den ungerska historia

Titel Sunsed

Regi László Nemes

Medverkande Urs Rechn

Svensk distribution Stockholm filmfestivalen

”Sunset” är ett mycket viktig verk för regissören . László Nemes . som van Oscar priset med ”son of Saul” och i ett annat dramatisk händelsen använder han sig ytligare en gång till 1913 Budaspest i ett gangster historia som har även etniska  undertorner  I centrum av handlingen finns en ung kvinnan som kommer från ett barn hem och går tillbaka till hennes föräldrar hem. Hon är Írisz Leiter spelade av .Cara Devigne kopia Juli Jakab . som följes ständigt i varje bild i ett subjektiv sätt ab kameran i parker sjaskiga kvarter och lagom tumma interöre. Den fotografi som presnteras av Mátyás Erdély presentera ett extremt och brutal naturalism i bråk i den pogrom i gatubilder och gör ab Juli jakab är en landskap i vilken många känslor mäts sexualitet som ses tydligt i ett dans sekvens med den strama österrikaren Björn Freiberg eller i den svårt reaktion med den som har förstört hennes familjer Ismael spelade av Urs Rechn och inte minst den österrikiska prisen som vi ser i ett grotesk situation spelade av János Kulka . det finns en känsla av den judiska brottslighet som jag inte hade skådat sedan Sergio leones ”Onece upon the time in America” fast där var gangstern antihjältar inte enbart brutala redskap som där va dessa  s slutsekvens i vilken irisz befinner sig i ett skyttergrav under brinnande världs krig och kollar inne i kameran ett ytterst mäktig scen i ett mäktig film.

Robert Fogelberg Rota

En film om vårt ungdom

Mera idioter än kriminella

titel Lord of Chaos

regi Jonnas Åkerlund

Medverkande Emory Cohen  Rory Culkin

Svensk distribution Stockholm film festivalen

Jonas Åkerlund har gjort en film om några idioter som jag råkade känna under mitt ungdom. När jag var ung på 1990-talet mitt största interesse var heavy metal och svensk balck metal. Jag hade alltid tycke att den norska scener med mayem var mycket dålig och att dem vra tömta. Om jag hade umgås med dem eller om dem hade varit som i Jonas Åkerlund vackra filmatisering med ett utmärk drääöm likade fotografi av Pär M. Ekberg och med ett ännu bättre klippning mestunder halluciantioner av Rickard Krantz och samma Jonas Åkerlund jag hade varit ännu mera övertygade av mina fördomamr. I själva verket det som Euronymous av Rory Culkin g sätt han sökte ett plats i tillvaro att ha kul och ville det som jag ville då ha rolig. Det är av dena antihjälte en bra porträtt av ett ung män som drabbats av olika saker hans passioner hans skit snack och går aldrig till den som han tände. Det finns en frenetisk rytm och man ser hans passioner förutom musiken och hans bild till någonting ganska ytlig. Han är uppenbarligen inte den lidande och galen konstnärerna som den trasiga svenska sångaren Dead spelade av Jack Kilmery som är hans dubbel. Det ör den skrämande dela precis som den av mobbningen som han utför mot Christian senare kallade Varg som är spelade av Emory Cohen likna inte den riktiga graven- Första möte mellan den två i ett gatukök när Euronymous förebrå vavarg at han n Scorpion tecken på hans jeans jackan kunde ha varit i mitt ungdom men jag hade noga batt Euronymous att fuck off fast han skapar en Frankenstein med Vrag. Det finns otroligt mycket som man känner igen i sitt ungdom bland annat groupie Ann Marit so, spelades av Sky Ferreira . en trevlig och rolig tjejer so, längtade till att klippa någons hår. Vi hade längre hår och mindre piercing och vi hade en politisk naivitet som kommer inte så bra i filmen. När Vrag blir huvudpersoner vi ser lite av varje men mest av allt en samhället som kan inte försvara sig själv mordet är en av dem läskigaste  som man har skådat . En super bra film som alla i min ålder borde se

Robert Fogelberg Rota

En stor konstnär tolkat av en annan

Margareta ger sin bild av Ingmar

Titel serching for Ingmar Bergman

Medverkade dokumentär Liv Ullman Daniel Bergman Ruben Östlund Stig Björkman jan Holmberg

Svensk distribution Stockholm filmfestivalen

Betyg A

Margerete von Trotta ör en mycket duktig och erfaren filmskaparen och för henne har Ingmar Bergman filmer betyd otroligt mycket och hon gjord en film ”Två systar som hade mycket att göra med Ingmar Bergman och som Bergman gillade otroligt mycket. Detta är med faktum att i år skulle Bergman ha fyllt 100 år varit ett riktig bra anledning till att göra en film om honom. Som dokumentärfilm är Margareta von Trottas verk dålig den säger lite och den vänder sig till ett mycket small publik av filmdårar och personer som har den ålder för att ha direkt minnet av Bergman men som presentation av Bergman hans filmskapare och influenser är den mycket bra. Det är en stund viss mycket vackert fotoalbum eller rättare sagt film uppsats av en stark politisk filmskaparen och ett stark mänsklig filmskaparen. Jag hade under mina två vistelse på Dramaten den störa nöje att möta Ingmar Bergman och fick ett positiv bild av en äldre väl uppfostrade herr som hade arbete så bra med film och gjorde ingenting för att verka högfärdig eller skrytsamt. Hans filmer mest dem första har betytt mycket för mig som jan Holmbergs lektioner och även mitt dialog med Stig Björkman och mina minnet är komplementära till den av margarta von Trotta eftersom mitt vision av Bergman slutar med dem verk som var början på fru von Trottas dokumentär ”den sjunde Inseglet”. Före eller senare kommer jag att skriva någonting fast på italienska om Ingmar Bergman och jag anser att ”Sjunde Inseglet”, ”jungfrun källaren” och ”Så som i ett spegel” bygger en trilogi i vilken med hjälp av den svenska landskapet Bergman presentera och tolkar den avgrund som är människans själ och dem inre demoner med ett filmspråk som han lärde sig och experimenterade i ett miljö den av ”Filmstaden”. Von Trotta referera ständigt till Victor Sjöström till vilken jag kommer att komma i slutet av denna artikel men lika viktiga för Bergman var andra film skaparen som Rune Clarén  och Olof Molander. Det är en del som är föga känd och som Margaretta von Trotta vill inte undersöka. Det som är den intersantaste delen för mig är hur Joan Holmeberg ordförande till Ingemar Bergman stiftelse talar eller samtalar om filmen ”Ormägg”  fast man nämner aldrig att det var en Dino De Laurentis produktion och det var den enda gången som Bergman arbetade med ett stor utomnordisk skådespelaren. David Carradine och fadern figur. Uppenbarligen bergman sökde en men kanske det är även för motaarebta hans trauma med Hitler först och inte minst med den svesnka välfräden som behandalde honom så dålig med den berömda skatte affären  . den delen som för mig är mest intressanta är den som tillägnas den tyska Bergman med två stora intervjuer den med Rita Russek som var granne och skådespelerska i hans filmer och med Gaby Dohm . det som är även rolig är dem tolkningar som är komplementärar som ges av Stig Björkman över Baergman tolkning av ett HTBQ karaktär och Carlo Saura. . jag gillar men inte håller 100 % med Jean-Claude Carrière tolkningar och tror inte att Daniel Bergman bild av fadern stämmer. Den som verkar är Ruben Östlund som berättar hur pass lite Bergman i själva verk betydde för hans verk men för mig är mera närvarande än Bo Widerberg och Roy Anderssoon och intervju fru Margetertta. En mycket bra film med ett behaglig fotografi av Börres Weiffenbach och klippningen av Bettina Böhler defnitiv sevärd.

Robert Fogelberg Rota

Steve Carell är enastående i djup dramma

När droger är problem

Titel beuatiful boy

Regi Felix van Groeningen

Medverkande  Steve Carell Timothée Chalamet Maura Tierney

Svensk distribution Scanbox och Stockholm festivaler

Betyg A

Jag hoppas att Steve Carell kkommer att få ett välförtjänad Oscar pris för hans roll i en snyftare ingenting illa menade med denna term för en av dem svåraste och mest kompletta filmer som jag har skådat och som jag hoppas få även ett pris i den alla favoriter av mina festivaler Stockholm filmfestival. Det är en film som behandlar ett svårt ämnet den av drogmissbruk mest av metanolen. Det görs på ett utmärk sätt med hjälp av fotografen Ruben Impens  arbete som lyfter fram den magiska som finns i det kaliforniska landskapet och ett snabbt nästan aktions liknade klippning för vilken ansvara Nico Leunen som lite i taget bygger denna historia i vars centrum står en frånskild amerikansk rock journalist David Sheffi vars roll Steve Carell minst sagt briljera. det är en bestämd komplett män en exemplarisk fadern som försöker inom den sista att försvara sitt familjer närmre sagt den svaga länken som är sonen Nic spelade av Timothée Chalamet. Denne unge fransk amerikansk skådespelaren är perfekt i rollen som Nic  en till synes begåvad vackert och populär ung män som i själva verket lider av enorma personlighetsstörningar. Nic är osäkert saknar allt form av gemenskap och har stora problem när det gäller faderns vaöd av ett nytt hustru som är konstnärinnan Karen spelade av Maura Tierney  som han kanske ser som ett hot istället än hans biologiska och icke kommunikativa  modern Vicky  som spelas av Amy Ryan . hon till skinnade från David förstår inte innebörd av sonen missbruk. Det är inte enbart ett sätt att roar sig av texta sina gränser i ett icke konstruktiv idéen av konstnärlig utforskning men även att föra fram den alla värsta av sig som man tydligt ser när David hittar Nic dagbok. den är full av konstiga nästan pornografiska ritningar och hur och vad han gör till dem mindre syskon som liknar honom. Felix van Groeninge gör det extremt svårt för oss eftersom han visar Nic bra stunder med dem men även hans vilja att dras till en avgrund inte minst med Julia hans en aning blecka flickvän som gestaltas av Stefanie Scott . det finns några scener som är så pinnsmalt som när nic och Julia försöker med ett inbrott eller i dem två överdoser ett riktig mästerfilm som man måste bara se

Robert Fogelberg Rota

Olga Boladz är minnesvärd i rollen som Goria

Ett sådan fantastisk dystopi

Titel the man with the magic box

Regi Bodo Kox

Medverkande Olga Boladz Sebastian Stankiewicz Piotr Polak

svensk distribution Polska film festivalen Kinoitecha

betyg A

den polska film industri har alltid ett kännetecken att presentera dem mest oväntade filmer som den antika epos som utspelas under den antika Egypten Jerzy Kawalerowicz ”Faraon” från 1966 och den gör samma nu med ett mycket vackert sice fiction som har ingenting sämre än sådant stora verk som Blade Runner eller Brazil. Den värld som presenteras är ännu mörkare smutsig och luft förenade som vi ser med hjälp av ett underbar fotografi av Dominik Danilczyk och en minnesvärd klippningen av Milenia Fiedler och ett mäktig musikalisk ackompanjemang av Sandro di Stefano vi följer Adam spelade av Piotr Polak  om kommer från andra sidan av Visla floden till en Warszawa vad dem enda bra bostäder är dem som är skapade på 1950-taet. Det är en samhället som är även inte olik den som kanske v hittar idag med ett religiös konformism och ett fanatisk tron på kapitalismen. Adam arbetar som städaren vid ett företag och där blir han vän med ett konstig att han får som enda vän en robot . Adams livs får en vändning när han möter Goria som spelas av den helt fantastiska Olga Boladz som arbetar med ett viktig befattning Hon är mörk vackert rör sig graciös men är även ytterst slampig och lättsinnig, det är den pseudo asiatiska stilen som man har kunnat iakttar i olika filmer bland annat ”clous atlants” . Adam upptäcker en radio från 1950 talet och med hjälp av en konstig och bisarr äldre Ursula mycket väl spelade av Helena Norowicz  som har ett hippie look dam kommer han tillbaka till 1952 i dem alla hårdaste år av stalinismen. Det är en tid i vilken allt är så lik hans eget men när männen hade en betydligt tydligare köns roll med stora utmaningar och kunde stå för sig själva. Det är inte ett nostalgi med ett faktum att under den ovannämnda tiden fanns ett tror på utvekligen personifiera  av schlager sångarna men även av professor som uppfann TV. Den teknologi som vi ser i Goria Adam och androiden Sebastian  så väl spelade av Sebastian Stankiewicz  .. värld är inte underlettande men svårare och så lik vårt eget och för den  inte mindre skrämande eller mer skrämande för oss all och mer oroväckande. Lite i taget det är Goria som blir huvudrollen tar på sig även hon ett 1950-talet kostym och börjar att förstå situation att bli den drivande hjälte. Det är en mörkare del av filmen som senare går mot ett mycket hård och mörk slut som drabbar alla även om det finns ett vist pytte lite hop i slutet en adels fantastisk verk som jag hoppas kommer att få den rätta erkännande.

Robert Fogelberg Rota

En vision av en krig som dem felsta känner inte till

I kriget vardag

Titel Donbass

Regi Sergey Loznitsa

Medverkande Thorsten Merten

Svensk distribution Stockholm filmfestival

Betyg A

Sergey Loznitsa är en mycket bra ukrainsk filmregissör som har skapat ett bra verk om ett storkrig nära oss som gör inget som helst nyhet den ryska ukrainska gränskonflikten i Donbass provinsen i östra Ukraina mellan upproriska separatister och den ukrainska regeringen. ofta den använder sig av frivilliga från nynazistiska sympatisörer som Sergey Kolesov som spelar en av dem som kosackerna kedjar fast vid ett pål i en busstation och som misshandlas till döds. Detta scener är betydelsefull för hela filmen med ett fotografi av Oleg Mutu som går för att ge maximal av verkligheten och dem långa rytmiska tagningar av Danielius Kokanauskis som flyter tillsammans olika historier. Det är en klippning som är mycket långt ifrån den av Zihar Vertov i hans berömda och för allt del spelade i Ukraina ”männen med filmkamera” men precis som i detta verk man sätter tillsammans olika människor öde som vi bara antar och får aldrig känna som ses genom kriget groteskeri. Precis som Callon vilken under 30åriga kriget presenterade vad den svensk armen hade åstadkommit i västra Tyskland det är en groteskeri som utgår från situationer när till exempel en vigseln tysk journalist gestaltad av Thorsten Merten skall försöka att intervjua chefen för en förband skall intervjua som är den höst parodiska Vadim Dubovsky som kör en propaganda som verka helt parodisk. Det är nästan om det inte vore för fanor vilka påminner om det som svenskarna erövrade underslaget i Narva och pälsmössan känna igen vem är vem. Många försöker att sälja den krig som inget är intresserade av som den rollen som spelas av Georgiy Deliev som går mellan den ena till den andra sidan av fronten eller den kvinnan som skall försöka att prostituera sig Irina Plesnyayeva och att få tillbaka modern. Det finns snö spö straff som skulle kunna verka bra i ett 1700 talet fil med gatlopp och den enda moderna och skrämmande är vapen från kpist till stridsvagnarna . De förekommer alltid som moster vilken personifiera och materialisera krigens fasan. Ett mycket bra och äktade film som man behöver bara se

Robert Fogelberg Rota