Så bra som det kan bli
Title: The Childhood of a Leader
Regi: Brady Corbet
Medverkande: Robert Pattinson, Bérénice Bejo, Liam Cunningham, Stacy Martin e Yolande Moreau.
Svensk distribution: TriArt film
Betyg: A
Få filmer är för mig så lyckade och välgjorda som Brady Corbets ”The Childhood of a Leader”. Den är minst sagt magnifik. Filmen är uppbyggd som en opera. Den har sitt ursprung i en novell av Jean Paul Sarte. Filmen som utspelas under Versailles fördraget 1919. Den är både så stark och välgjord. Den börjar med musik av Scott Walker, som bryter den fjärde väggen. Musiken är mycket lik den av Richard Strauss i ”Så talade Zarathustra”, men den är mycket mäktigare, mera disharmonisk och den följer upp bilderna i detta fall journalbilder, vilka presentera vad som har hänt under första världskriget och även kulten för USA presidente Wilson, som föddes i många länder mest i Frankrike. Bilderna är använda på ett sätt som påminner om det som gjordes i Martin Scoresses film ”Hugo Cabret” men här framhäver musiken bilderna starkare. Filmen har dunkla färger med bländade fotografi som Lol Crawley ansvarar för. De dunkla färgerna har en dramatisk användning av spotlight som påminner om Caravaggios målningar.
I filmens början ser vi en barnteater förställning. Vi lägger mest märke till en liten kille med långt blont hår. Hans utseende verkar komma från den national romantsika stilen. Han är Prescott i vars gestalt Tom Sweet briljerar. Minnet går till, andra barnskådespelare, som Björn Adrésen, Tadzio, i Luchino Viscontis “Döden i Venedig” men än mer till Danny Lloyd, Danny Torrance, i Stanley Kubricks ”The Shining”.
r Det som Prescott gör är att börja kasta sten mot medlemmarna i församlingen. Samtidigt klipps bilden till två män som spelar biljard. Prescotts far är en roll som verkar skräddarsydd för Liam Cunningham. Som ständigt integrera men en yngre vän yngre vän Charles Maker spelas mycket bra av Robert Pattinson medan dem spelar biljard håller de på att diskutera om olika problem rörande traktat och kriget i Europa samt om influensa epidemi. Samt av valt att komma till Frankrike och om faderns svårighet med språket. Det en gång eleganta 1700 – tals hus är helt förfallet och alla dekorationer verkar ha försvunnit och finns bara slita väggar . Vi ser hur mycket Liam Cunningham är lik den som har gjort skådespelaren till en världs stjärna Davos i Games of Throndes en modern rejäl intelligent man med stark integritet som sen kommer att brytas ned gradvis. The Childhood of a Leader är i huvudsakligen en formations roman som går snett eftersom den visar hur en känslig intelligent och sympatisk liten kille förvandlas till en psykopat. Sättet på vilket det sker åstadkommer även så att hans omgivning förlorar all styrka, behärskningsförmåga och självkontroll. Fadern kommer att brytas ner och vi känner tyngden av alla motgångar. Ännu mera en av de utomäktenskapliga affärerna och sonens misshandel, som vi bara hör och inte ser. Det som gör detta starkare är första måltiden i vilken familjeidyllen främlings görs först på grund av ljuset, som specificeras och sen i det tjat som förekommer. Vi ser redan när Prescott först badas och sen tas till prästen för att ödmjuk be om ursäkt Jacques Boudet hur modern väl gestaltad av Bérénice Bejo är känslomässigt död och verkar bara intresserad i det som är formen . Vi ser henne i två viktiga scener den försa när hon deltar i en vidskeplig och nästan tätt intill grotesk passion fyrnade med en mask som påminner om den av KKK och när hon står vid en säng och fadern som har förstått att han håller på förlorar sonen försöker att förförd. Scenerna är yttersta obekväma och hon är inte som en mor för Prescott. Visserligen skulle man kunna tänka sig att denna roll skulle kunna spelas av karaktär skådespelerskan Yolande Moreau som tar maten till den lilla pojken men jag vill se henne mera som en farmor eller mormor och en allegori precis som huset är det för Europa som håller på att falla efter första väldkriget av det som är bonde kulturer. När denna roll avsändas av modern är vi i en tragedi eftersom i filmens värld och i det klass samhället har båda rätt. Prescott visar våldtendens mot modern som delvis exaltera och han blir inte helt olik en av dem mest degenererade söner i filmer historia Martin von Essenbeck Helmut Berg i Luchino Viscontis ”De fördöma”. Prescott väljer att bli föräldralös och min tolkning är att på grund av kärlekshistorian med hans informator den vackra Stacy Martin en ung fransyska som liknar modern fast hon är levande. Om modern är ofta klädd i svart är hon klädd i vitt. Under en fält hon skämtar om hans hår som hon vill klippa och sen efter en lek rör han hennes bröst någonting som gör henne helt obekväm. Den roll som är mycket gåtfull och det är onekligen hittills den bästa i Robert Pattinsons karriär är den av Charles Market eller the leder som verkar vara mycket nära Prescott.. de två rollerna flyter ihop. Visserligen kan man tänka att filmen är irriterade i sin gestaltning av barn men den är bra och rik på kraftiga metaforer som är välgjord att se filmen är ett riktigt måste,
Roberto Fogelberg Rota