I kriget vardag
Titel Donbass
Regi Sergey Loznitsa
Medverkande Thorsten Merten
Svensk distribution Stockholm filmfestival
Betyg A
Sergey Loznitsa är en mycket bra ukrainsk filmregissör som har skapat ett bra verk om ett storkrig nära oss som gör inget som helst nyhet den ryska ukrainska gränskonflikten i Donbass provinsen i östra Ukraina mellan upproriska separatister och den ukrainska regeringen. ofta den använder sig av frivilliga från nynazistiska sympatisörer som Sergey Kolesov som spelar en av dem som kosackerna kedjar fast vid ett pål i en busstation och som misshandlas till döds. Detta scener är betydelsefull för hela filmen med ett fotografi av Oleg Mutu som går för att ge maximal av verkligheten och dem långa rytmiska tagningar av Danielius Kokanauskis som flyter tillsammans olika historier. Det är en klippning som är mycket långt ifrån den av Zihar Vertov i hans berömda och för allt del spelade i Ukraina ”männen med filmkamera” men precis som i detta verk man sätter tillsammans olika människor öde som vi bara antar och får aldrig känna som ses genom kriget groteskeri. Precis som Callon vilken under 30åriga kriget presenterade vad den svensk armen hade åstadkommit i västra Tyskland det är en groteskeri som utgår från situationer när till exempel en vigseln tysk journalist gestaltad av Thorsten Merten skall försöka att intervjua chefen för en förband skall intervjua som är den höst parodiska Vadim Dubovsky som kör en propaganda som verka helt parodisk. Det är nästan om det inte vore för fanor vilka påminner om det som svenskarna erövrade underslaget i Narva och pälsmössan känna igen vem är vem. Många försöker att sälja den krig som inget är intresserade av som den rollen som spelas av Georgiy Deliev som går mellan den ena till den andra sidan av fronten eller den kvinnan som skall försöka att prostituera sig Irina Plesnyayeva och att få tillbaka modern. Det finns snö spö straff som skulle kunna verka bra i ett 1700 talet fil med gatlopp och den enda moderna och skrämmande är vapen från kpist till stridsvagnarna . De förekommer alltid som moster vilken personifiera och materialisera krigens fasan. Ett mycket bra och äktade film som man behöver bara se
Robert Fogelberg Rota