En fantastisk iransk film
Tittle ta hand om mamma
Regi Behnam Behazadi
Medverkande Shaar Dowlatshahi. Ale Mosaffa mfl
Svensk distribution Folkesbio
Betyg A
Få filmer som jag har sett under denna säsong har varit so fulländade som den iranska filmen Ta gand om mamma som presentera med ett utmärk foto av Behnam Behazadi och en klippning som följer bara dem långa tagningar av Meysan Molaei en verk som är för mig enastående. Den lyckas att beskriva familjen tematiken att kasta en gänga mot den patriarkaliska order som är närvarande överallt men förmodligen mycket mera tydligt i den islamiska republiken Iran och mot en oumbärlig situation när alla bil. kör jag är säkert att dem som ser film inte minst kvinnor kommer att känna sig djup igen. I centrum av berättelse står Niloofar mycket väl spelade av Shara Dowlatshahi en kvinna som är fyrtio år oc har en bra arbeta chef för en egen klädd fabrik det är en lite fabrik och hon har en kärleks relation med Reza Mojtaba na nabat som håller på med ett byggnad firma och har en lite son som han har vördnad. Det som är problemet är att Niloofar mmamma som heter mahin spelade med klass och charm av Shirin Yazdanbakhsh blir dålig och riskera att dö på grund av Theran enorma luftförenings problem och då är Nilofar en given kandidat för att ta modern till en sommar hus vad hon skall bo och försöka leva eftersom det är onekligen den enda platsen i vilken modern skall kunna bo- Staden Tehran och det är en användning av staden som påminner stark om det som Michelangelo Antognini gjord i hans bästa film ”natten” är en slags plats och inte plats enbart med köer trånga gator och byggds arbetes plats i vilken man märker får av stadens fördelare. Allting är trång och det är inget som helst tillfällightet att det är satden som gör så att modern mår dålig men även att resten av familjen kommer att beter sig som hyenor exempel vis den roll av store bror farhad (Ali Mosaffa) som säljer kläder och i många tillfälle han tappar bort besiktning. I många av dem film kulturer som vi skulle kunna lätt kunna definiera som icke spektakulärare filmer det riktiga hårda stunder ses aldrig som när Farhad misshandlar brutal en av Reza arbetare eller kvävs i sitt linda som när farhad håller på att försöka att spöa upp Nillofar. Det är en av dem få scener i filmen i vilken vi ser en tydligt klippning med ett börjar och en slut en klippning som är mycket lik det som Stanley Kubrick gjorde i Berry Lyndon när den unge Lord Bullingdon förklarade krig till redmond beey i början av filmen andra delen. Då ser vi klart och tydligt det sätt på vilken Nilofarfol försöker att röra sig att göra så att hennes liv får en mening hennes vilseledande i hela dessa problemer. Hon lyckas att få sen det som hon vill. En film som jag verkligen älskar att rekommendera till alla
Robert Fogelberg Rota