Napoli come non si é mai vista

U commisario

Si stava meglio quando si stava peggio…….

Tittolo le indagini del comissario Riccradi

Regia Alessandro D’Alatri

Interpreti Lino Guarciale, Antonio Milo

Distribuzione Rai Un

Vota A meno

Le fiction italiane si sono mostrate soprattutto quelle targate rAi dopo produzioni coem I medici e soprattutto Il nome della Rosa molto belle. Adesso è la volta con una bellissima fotografia molto sotto le righe del bravissimo Davide Sondelli e un montaggio spettacolare da parte di Emiliano Bellandro per la scrittura di Maurizio Giovanni di una serie che gioca con un ‘idea che avrebbe fatto Elvira Notari se la televisione fosse stato un bene di massa nel 1930. Elvira Notari è stata una delle prime registe donne che poi avrebbero popolato con nomi come Linda Wertmüller , Francesca Archibugi e soprattutto Lilliana Cavani il cinema italiano.- la Notari inventò poco prima della prima guerra mondali un cinema neorealista anti litteram naturale sulla vita della Napoli del Novecento. Uan vita vista dai bassi dalle parti brutte e spesso grazie alle donne. Il fascismo non poteva apprezzarla e prima degli eccellenti studi di Giuliana Bruno non venne mai presa in considerazione. Molte delle sue esperienze anche se in chiave comica e ironica vennero riprese dai vari registi che collaborarono con Totò e dal cinema napoletano contemporaneo. Mi  basero soprattutto sul terzo episodio che secondo me ‘quello più interessante  “il posto di ogniuno” che ha per me più valore per così dire socialie. Qui siamo difronte avventure che a poco a poco ci fanno vedere un microcosmo della città di Napoli ma anche di quello che era la società occidentale durante il 193o. Questo viene ricreato dalla bellissima fotografia con un gioco cromatico preciso di Davide Sondelli. È una fotografia bellissima che gioca con una serie di colori impressionanti che vanno a mischiarsi tra due mondi quello delel donne o dei civili riccod di colori abbinamneti che ricordano il palazzo tra il barocco e il rocco con punte di nuovo roco dei conti musso. Un omicidio o meglio uan tragica disgrazia n ambiente aristocratico ci portaa capire meglio Ricciardi. Il ruolo di Lino Guanciale .. è perfetto nella costruzione di un personaggio che potremo definire lo Sherlock Holmes napoletano anche se meno barullante ma profondamente più umano . È una persona tetra riservata chiuso tra una casa dove vove con una seppur bonaria ma impicciona.. ´il ricordo di una madre molto amara interpretata da Chiara Conti che vediamo anche in scene molto cariche e sentimentali con  Mattia Giuseppe Bellucci che interpreta un Ricciardi giovane. Non è che c’è una grande somiglianza fisica da il Ricciardi adulto che è uan coppia anche se imborghesita e appesantita di Rodolfo Valentino il primo vero e inimitabile divo del cinema mondiale che gli permette di comunicare con i defunti vera e propria maledizione. Solo i morti ammazzati  questo è il medicante mutilato ucciso per divertimento da alcuni squadristi nonni dei Camorristi presentati da Matteo Garone nel troppo sottovalutato “Gomorra”   che rendono Ricciardi uomo intelligentissimo incapace di rapportarsi con gli altri. Un’incapacità che fa andare in bestia Monna Rosa che è la madre popolare di Ricciardi interpretata da Nunzia Schiano . apparentemente si tratat della donna meridionale di mezza etá che si mischia di tutto simile a alcuni ruoli comici di …oppure a  madre di Rocco e i Suoi frtaelli ma in relatà un personaggio molto più complicato. Se la amdre rappresenta un infanzai idelaizata quello d’inizio secolo la madre popolare lo mette in conati con la sua visione di flenuur o guardone. Se nel lavoro è preciso vede tutto nella maniera migliore nella vita normale lo blocca rendendolo impacciato. Lino Guanciale è bravissimo ha presentare il personaggio dal punto di vista fisico facendolo camminare sempre con le mani tasca , gesto non elegante oppure a farlo vedere vi troppo rigido nel luoghi di socializzazione come le trattorie dove si incontra e scontra con il medico legal antifascista e arrapato Moro uno stupendo Enrico  Ianniello oppure nella relazione con la donna che potrebbe essere l’ideale per lui Livia luciani vedova in vezzi di quello che era la versione cattiva e impicciona di Mario Lanza interpreta da Serena Iansiti . Elegantissima , sofisticata ma anche spontanea e una Monica Bellucci in bello e in bravo che ricorda l’idea della donna italiana iper femminile divertente e simpatica capace di stupire tutti con uan grande voce ma anche ostinata e ingenua fino alal stupiditá. Vede Luigi Alfredo Ricciardi per quello che è un uomo simpatico, sensibile e buono ma vuole per forza essere corteggiata e non capisce che il regime ha un altro posto per lei. È interessante la figura che D’Alatri prende da Bernardo Bertolucci e dal suo miglior film “Il conformista” ovvero Falco l’agente segreto fascista interpretato da Mario Pirrello  U’obra profondamente inquinante è cattiva ma anche un doppio   satanico di Ricciardi. Ho ciatto il conformista per il grandissimo ruolo di un altro agente segreto fascista intepretato da gaston Moschin maganello ma qui siamo in un altro tipo di fascismo. Condanare iol fascismo è facile e doveroso ma D’Alatri fa molto di piú lo analizza. Ricciardi è apolitico serve la giustizia che è la sua religione serve chi non può più difendersi i morti. Quiesto vi vede molo bene in una scena che è qeulla quando assiste alla messa. Nella bella chiesa barocca lo fa in piedi osservando la predica di don Pietro Bepep Servillo Anche se positivo umano e pieno di calore è un ruolo che ricorda moltissimo quello di MRudolf Mulvey in Barry lyndon il rappresentante di una chiesa che non può più dire niente all’uomo moderno perché non ha niente da dire . la modernità che è data da Ricciardi è un discorso tipo dell’occidente in questo periodo e la ritroviamo anche in quello che sono le persone Enrichetta colombo la ragazza che desidera e il brigadiere Ragelle Maione presentato benissimo da Antonio Milo .. è un po’ il dotto Watson della situazione am anche chi in quando guidatore di auto è proprietario di una certa modernità che inizia a venire anche a Napoli negli anni trenta Anni di una modernità che non sembra lottare più di tanto con la tradizione perché la tradizione e già di per se stessa moderna e non è un caso che è un “femminiello” o travestito bambinella un divertentissimo e spigliatissimo interpretato da Adriano Falivene . I siparietti con Maione il pettegolezzo importantissimo divengono fondamentali per comprendere   la cultura napoletano e uso la parola cultura in senso lato che vuole dire soprattutto rapporto tra i diversi individui che fanno la società. Si vede anche nell’intevento con i ragzzini che giocano Salzi a Pallone. Questo si vede soprattutto nei Colombo il padre di Enrichetta presentata benissimo da Susy Del Giudice madre preoccupata di una figlia che diventerà zitella e dal padre Giulio un compressivo Massimo De Matteo che sembra un Edoardo dEFilippo prestato alla vita normale . la figlia Enrichetta interpreta da Maria Vera Ratti è una donna apparentemente moderna ma anche molto legata a alcuni temi della tradizione. Forse e per questo che Ricardi la vuole la desidera visto che ne ricorda anche la madre. Importanti sono gli altri doppi il pomposo vice questore Ganzo interpretato benissimo da Mario Pirrello al giovane duca Ettore Vittiro Giorarro fascista con una forte dose di elitismo nazista amante del federla Achille un bravissimo Giuseppe Landino . Due ruoli di gentiluomini simili a Riccardi ma anche molto distanti e al pover giornalista Andrea capace interpretato da Domenico Cuomo e alle sue relazioni la timida mogle Sofia Rossana  Ferraa alla prorompente contessa Adriana una bellissima pasqualina Sanna. Il tutto su uno sfondo quello di uan napoli decadente e viva moderna e tradizionale dove non si sa se è più il governo fascista o la miseria ad opprimerne gli abitanti.

Robert Fogelberg Rota

Espiazione un romanzo di crescita

Quando la guerra domestica ricorda la guerra vera

Titol Espiazione

Regia Joh White

Interpreti Saoirse Ronan, James McAvoy

Voto A

Pochi film sono stati così sottili nella loro cattiveria come Espiazione di Joe Write. Al centro della vicenda ci sono due guerre quella privata della viziata ma sensibile Boyld figlia di una aristocrazia britannica degli anni trenta presentata benissimo da Saoirse Ronan giovanissima acerba e simile a una figura preraffaelita ideale sorella di uan bellissima Keira Knightley nei panni di cecili mentre un ‘altra attrice bravissima Harriet Walter è la madre Emily. In questa prima parte tutto gli ambienti fotografati molto bene da Seamus MCGravey

la splendidi colonna sonora di Dario Martinelli è un montaggio aggressivo a volte asimmetrico di Paul Tonhill riesce a dare una forma ancora più bella al film che diviene una trappola per topi perché la giovanissima Briony crede di vedere una violenza sessuale sulla quasi coetanea lOla la cugina presentata pu che interpretata  da Juno Temple che non è oggetto della attenzioni del maldestro corteggiatore di Cecilia il giovane figlio di affittuari Robbie probabilmente il migliore ruolo in quanto il più sotto le righe dello scozzese James McAvoy. Questo giovane ha tutta la sua vita i suoi sogni rovinati dalla fanatsia di Boyer e dalla malvagitá di Lola che si concede al cioccolataio Paul Marshall interpretato benissimo dall’allora (il film e del 2007) Benedict Cumberbatch. Questo è un profittatore anti litteram e il suo matrimonio con Lola ricorda un funerale. Rovbbie. Ha una crescita  che si vede nel periodo bellico in quello che fu la rotta di Dunkerik. Il cambiamento del film in queste scene è secondo me ottimo perché si passa dalla teatro da Camera al grande affresco in una guerra che è la seconda guerra mondiale che cresce benissimo . L’evacuazione dalla famosa spiaggia è un qualcosa di magico con gli ufficiali frane che ammazzano i loro cavalli le artiglierie ma anche un gioco non da poco tra l’allucinazione è la realtà che si nota anche nella scena metà filmica. La parte inglese più blanda anche pe rla recitazione molto sotto le righe di Romola Garaiche fa la Bryon adulta poi benissimo prenata da vanessa Redgrave che migliora ancora questo film che va quasi sul meravigliosa- . Un film da vedere e rivedere

Robert Fogelberg Rota

En film om våldtäkter fysisk och andlig

En miserable person presenterad av Depardieu

Tittle Welcome to New York

Regi Abel Ferrara

Medverkade Garad Depardieu , Jacqueline Bliset Marie Mouté

Svensk distribution Studio S

Betyg B

Få film skaparen har varit så emellan den experimentella  filmen och det som vi skulle kunna definiera som main stream  film som Abel Ferrara  som lyckas med hjälp av Ken Kelsch att skapa den film som han ville. Det är en knytnäven rak i ansikte bakom kulisserna av en värld som är extremt negativ och som drives och dekomponeras av ett asymmetrisk klippningen av Anthony Redman . det är fallet Stars kan det som skulle ha reformerats vid sidan av det som för många är ett nytt religion den kapitalistiska markare samhället den franska vänster. Det är en roll som den fiktive ve Devereux som är en
Gérard Depardieu spelar på ett mycket fysisk sätt den av ett extremt överviktig människan porös och full av ett vilja till att vara i centrum att njuta till varje stund för att fylla en tömhet. Det är en svår roll från den centrum i början i vilken han verkar vara ett negativ Donald Trump som inte ens hans motståndaren presenterade till dem två vilda fester den frösat som är direkt citerade från Federico Fellinis den ljuva livet och Ferrara citera den men gör det råare precis som den som är en scen som nästan går till porr filmen den mellan Desiré som spelas av Raquel Nave och Anna som är Natasha Romanova två ryska lyx prostituerade som innan att ha en älskog med Devereux älskar varandra  , Devereaux använder sig inte av knack och får enbart lust att hoppa på den afrikanska städerskan Roxanne spelade av Lucy Campbell utan någon som helst ursäkt. Vi ser sen hur han har trots allt en bra relation till dottern Sophie spelade av Marie Mouté men changerar under diverse tillfälle vid en pinsam lunch möte dennes pojkvän Josh spelade av D Taylor . Det finns i Devereaux en vilja till att chockera men han blir verkligen själv changerade när han fäller och haffas under planen och blir psykologisk missahand när han är tagen i fängelse och då skall Simone komma hans fru spelade på ett mycket kallt och känslor mesig avtonad sätt av Jacqueline Bisset denne som vill ha honom som president i Frankrike. Hon är kallt beräknade och filmen blir ännu mer hemsk än i fängelse scener i de scener i vilken paret ha sina konfrontationer. Deveraux påminns om den första av hans attacker den till den kvinnliga journalisten Shanyn Leigh  och en kärleks historia med  den afrikanska skönheten Emmanuel Vill. Vi får kanske inte sympatier frö honom men börjar upptäcka en annan sidan eftersom hustru är en ragata och sen förstår vi hur han hade själv blivit våldtaget. Det är dialoger inre sådan med voice over i den mörka lägenhet som visar hur han kände att lite i taget han förrådde hans inställningar. Det är en obehaglig men ytterst väl gjord filmen men lite för litet och även den våldtagna kvinnan kunde ha fått tala lite om sig själv.

Robert Fogelberg Rota

Who is the queen

När en regissör  verkar förespråka Brexit

Titel Elisabeth

Regi Shekhar Kapur

Medverkande Cate Blachette, John Gielgud,Joseph Fianes, Fanny Aradnat , Vincet Cassel, Geoffrey Rush, Daniel Craig

Svensk distribution Scanboox

Betyg A

Få filmer har varit så färgspäckade som Elisbeth och det är fortfarande en mycket intersant film men den har även vissa problemer baldn anant den faktum att om Remi Adefarasin foto är magnifik det kan inte sägas förutom i början med den klippningen av Jill Bilcock som är inte effektiv. Genom filmens gång som börjar med några protestantiska  martyrer som tvångs rakar av blody Mary spansk inspirerade soldater till elisabeth som istället låter hennes vackra år klippas när är klippningen alltid samma snabbt aktion liv och mest av stora bilder med en vilja att få en svårt bild som är klustofobisk. Cate Blanchette lyckas att gör aen mångsidig portätt av en kvinnan som upplever mycket från kärleks till besvikelsen från en sund och förstårlig längtan till kärlek och dess tröstelse till ett slags asketism. Elisabth i Cate Blanchette är redan en drottning ifrån början när hon möter den irriterade och karykatyr messiga Maria Tudor spelade av Kathy Burke. Dett är en karykatyr gestatning av en film för vilken katolicismen blir den värsatr fiende ett slags mörk kraft som tar enbart fördrivet. Tydligen den duktiga men inte mästerliga Shekhar Kapur kunde inte regissera på samma sätt den som är den mörka kraften bakom hela filmen påven Crafafa spelade med så stor karisma och skicklighet av John Gielgud att han låter placera honom i en miljö som påminner om hur Sergei Einstein portärade den polska hovet i hans Ivan den förskräcklige med ett icke proportionering bild på Mantegnas ”San Sebastian” . det är vackert men det känns lite fel. När det gäller dem andra katolska motståndaren till Elisabeth dem går från den tama icke sägande Philip II presenterade mycket dålig av Gerog Antoni till dem brittiska. Biskopen Gardier är en fanatisk integralist i Terence Rigby som får aldrig förklara sig medan Jamie Foreman som spelar den militäriska Edarsof Suxex är enbart en ganseter. Mycket skrämande men även mycket mera mångsidig är hertinge av Nordfork spelade av Christopher Eccleston som gör hans livs roll. Mera spansk än spanjorer full av manlig förakt det är den männen som kanske skulle ha gett ett ordentlig match till Elisabeth. Han och älskarinnan leticia Howard spelade av Amanda Ryan som gör hennes livs roll är enormt full av ett sinister charm. Den som är motpolen är den intressanta Earld of Aurdell spelade av Edward Hardwicke. Det är en god förlåtande karaktär som försöker att hjälpa Elisabeth men är kanske den enda som tror på den katolska religion med jesuiten spelade av Daniel Craig. Det ären grovhuggen brital mördaren som dräper på ett hemsk sätt sir Thomas Elyon en lite fjolig  Kenny Doughty fast i dennes bild skulle det kunna finnas mycket att förbättra. Det är inte fel på mansu skrivaren den utmärka Michael Hirst men på faktum att regissören vill gå frö snabbt. Om Richard Attenborough lyckades att ge mycket kött på ben till hans karaktärs den byråkratiska profranska rådgivaren sånt blir inte för jesuiten. En karaktärs som jag tycker är lite för tviveartig irriterade i hans förakt mot engelsmännen r den spanska ambassadören monsignur Alvaro de Querta spelade av James Frain. Det är en roll av ett slags icke charmig Don Juan som för mig för endast några konstiga vibbar. Betydligt bättre är rollen av den franska minister Grev du Foix spelade av före detta fotboll stjäarnan Eric Cantona. Tyvärr det känns att film media med undantag av ett danska western film inte har tagit fasta  på hans taalng. Det är en närdtornade roll som tydligen hatar elisabth och är mycket mera effektiv i den försök till att mörda henne med ett förgiftade klänning som tas upp av Isabell som är Kelly Macdonald  största roll någonsin som är älskarinnan till en av dem karaktärer som är minst historisk presenterad men för allt det inte mindre intressant Robert Dudley, Earl of Leicester presenterade av Joseph Finnes. Jag kan inte tycka om man jämför med sådan stor filmer som Luther och Shakespeare in Love att detta är Joseph fines men den är mångsidig och har några extremt lyckade scener som när han spelar schack med Elisabeth då är Cate Blanchett extremt naturlig och i dem två volta den glada den första och den lite tragiske den andra. En karaktär som förråder Elisabeth dels personligen genom att vara gift med Isabell i smyg och förstör för ett äktenskap som kunde ha ändrat hela historia den med Adju som är den monumentale roll av Vincent Casell.   Den trogna tjänaren är queer i form av den person som ger en annorlunda perspektiv Sir Francis Walsingham som presenteras av Geoffrey Rush, Slug ormlik men även trogen kapabel att samtala med Elisabeth när hon konfronteras med den före detta fadern Henrik VIII porträtt av Hörling den unge det är en av dem bästa scener någonsin på film duken. Samma kan sägas om möte i Scotland med Marie de Guise som är Fanny Arendt. Det är en bra karaktär av ett slags attraktiv även om inte så purung drottning som trots allt är mycket gemensam med Elisabeth kraften vilja att vinna och att spela med män. Hon måste försvinna för att Elisabeth kan nå fram. Adju är för mig den lyckade karriär utspelade som vill alltid nå sin glädje sin libido egocentrisk och känslig ett slags narr lik Loke. Casells rolltolkning är utmärk och han ger fulla rättvisan till en extremt egocentrisk karaktärs med ett fransk skådespelar manér som verkar visa mycket av det som kommer att vara den moderna skådespeleri. Jag älskar hans roll och den är så stor trots att den är lite av en skådespelaren som lyckas med att föra den franska teatern tradition precis som Laurence Olivier gjorde med den brittiska. Tyvärr det saknas en viktig del i filmen den slag som dem franska skoltiska  styrkor vinner mot dem brittiska. Det som vi ser är slutet med många kroppar i blod. En obehaglig men vackert film som lyckas att presenteras renässansen.  

Robert Fogelberg Rota

Så bra som det kan bli

En film från en annan tid om en annan tid som håller fortfarande

Titel Amadeus Directors cut

Regi Milos Forman

Medverkande Richard Frank Elizabeth Berridge Cynthia Nixon

Svensk distribution SF

Betyg mästerverk

Amadeus är en av dem viktigaste filmer i hela film historia och mycket berör på dess början i vilken vi ser en åldrande Antonio Salieri så bra gestaltad av F. Murray Abraham som håller på att skär av sig halsen när två stycken av hans tjänaren och en var den fetisch skådespelaren av milos Forman Vincent Schiavelli kommer inne i rummet. Här vi ser hur Fomrna lyckas att regissera dem så pass naturlig som möjlighet med  Miroslav Ondrícek fotografi som variera från den mer färg glada till den dunklaren som man ser just i 1800 talet med den fantastiska klippningen av T.M. Christopher . Hans arbet är utmärk i början när vi ser salieri tagen till en sinnes sjukhuset som är ett metafor för världen med möte mellan honom och fader Vogel en gulmodiga Richard Frank. Denna roll är den som är dels bitaren till den till synes djup religiösa Salieri men även den som kommer att fungera som ett slags pangbola. Bilderna går till det som är första akten i denna all konstverk . Vi ser den unga salieri i ett idylliska italienska byn spilade av den fagra Martin cravina som senare skulle just förvandals till en elegant sprätt som har F. Murray Abraham berömda ansikte. Salieri är vslligen en hynkling  som lägger hans karriär framför allt och kan bara lyckas med att skapa någonting som är bara bra för student men blir till sist en figur som får en oväntade storhet. Det ses tydligt i det som är hans Prometeus liknade kamp mot guden men även för faktum att han dels vägra att utnyttja allt och alla för att kunna nå den perfektion som han ser i Wolgfard Amedeus Maozzrt. Tom Hulce gör rollen av ett barn som vill kan och har ett ironisk nästan sarkastisk vision av livet. Det ses tydligt i dem scener med Costance som spelas lika väl av Elizabeth Berridge  . det är en mycket bra roll full av livs glädje och har en form av mörk framtoning som ses inte minst i det dunklare version av filmen som är den sista när hon går ifrån make lämnar honom för att kunna rädda barnet. Trots dem stora familje dram i makarna Mozart det finns en paralalrer mellan henne och fadern Leopold som är nog Roy Dotrice  bästa roll på grund av hans stränghet men även förnuftet. Om Saliers far  en burlesk paul DIGesù hade varit ett negativ hus tyrann vars död är nästan komisk Amadeus har en komplicerade reaktion med denne. Leopold är inte den enda fadern figur det finns naturligt viss den första mästaren prinsen Ärkebiskopen Coldero spelade av Nicholas Kepros och dem som är den stränge teatern direktor Orisni Rosenberg en byråkratisk Charles kay båda sedda från Wolgfard men även Amedeus ögon som utrycker deras irritation deras känslan att dem är underlägna. Kvinnorna har en väsentlig roll Costance som försöker att hålla ordning att var en bra kameralt under den stora och fantastiska festen i början med när bild av en ung statist som påminner om en Cahrdin målning till den diva Katerina Cavallieri spelade av Christine Ebersole som är både en rockor dockan och en tigrinnan. Bland kvinnorna finns det även Lori som har den Lolita skönhet av Cynthia Nixon . allt drunknas i stadens Prag skönhet med många lämpliga statister soldater , sångaren, damer hundar i en odödlig mästerverk.

Robert Fogelberg Rota

Lars Kraume fantastiska historie lektion

Den perfekt europeiska thriller

Titel Jakten på Adolf  Eichmann

Regi Lars Kraume

Medverkande Burghart Klaußner

Svensk distribution SVT play

Betyg A

Den tyska filmen har under sin mera än undrahårig historia varit en av dem vassaste i världen och nu är den utan någon tvekan den första i Europa och det är fallet i denna film som behandlar en stor personlighet Fritz Bauer som vi ser i början den judiska social demokrat som var chef åklagaren i Tyskland under 1950 talet. Det som ör slående och görs mycket bra av lars kraume är att presentera den elegans visligen stram men otroligt raffinerade av Adenauer väst Tyskland. Man ser den i kameran arbetes av Jens Harant och inte minst den snabbat klippningen av Barbara Gies . det ses tydligt i den scener i vilen Fritz bauer som har mått dålig vid hans badd får ett hotelsen brev och tar fram hans pistol. Burghart Klaußner gör en fantastisk roll av en person som är inte i hans tid en kvarleva av en militant militärisk Tyskland i sin preussiska stränghet lik i sätt den auktoritära men charmiga mycket Fritz lang i hans minnsevärda rollen i Lu Godard ”Förakten”. Vi är mycket nära den film och precis som Lang spear Burghart Klaußner dessa utaggerade komisarier som vi hade skådat exemepl viss M och ”mabuses testamente” men i ett Tyskland som är annorlunda. Det ses även i den hjälp som han får från chauffören. För att kunna förstå den tyska filmen en väsentlig bok är Sigrid Kracauer  en annan medlem i den judisk social demokratiska elite ”Från Caligari till Hitler” i vilken har såg just i Robert Weille Dr Calligari en förvandling från revolutionär till reaktioner i faktum att Caligari och psykiatriker är samma person och det är just av händer i ”jakten på Adolf  Eichmann” nazister är nu den närtornade grå mycket lik amerikanska tjänstmänner som komisariet spelade av v Stefan Gebelhoff vilken kan hålla sig mackiavelisk i två sättet. Visligen vi förstår att dessa personer har ändrats eftersom naziemen var en del av deras ungdom vilken abslut inte ursäkter dem men har även förstårliga anledningar att stoppa Bauer. Bauer är inte symatisk är brysk full av en hämnd som är förståelig och vad ttyskarna r frågar är att leva gott att vara en del av väst men att förhålla sig stabil. Det är en värld som är mycket borglig som försöker att vara anständigt men som Baur motståndaren Ulrik spelade mycket väl av  Sebastian Blomberg är rutten. Denne är den icke idealist den kontorsråttan som kan inte leva fullt ut. Den yngre generation är ännu mer komplicerade och det ses tydligt i den atletiske karl Angerman spelade av Ronald Zehrfeld. Han är ung idelaist och är homosexuell precis som Bauer men till skinnade från den äldre kollega som har avsatt sig allt form av liv förutom den av arbete kan inte leva hans sexuelitet. Gift med den vackra Charlotta spelade på ett mästerlig sätt av Cornelia Gröschel lever han ingenting full ut. Bauer försöker att få lite liv i honom men misslyckas. Karl kan inte diskutera med svärfadern Hans Jesper  en militant Robert Atzorn av vilken vi vet ingenting; samt har sitt ”queer förbindelse” med en transvestit. Rollen av den som är filmen dark lady spelas av Lilith Stangenberg . de tär en roll denne av chabaret sångerska Victoria som är en Dietrich roll. Första frågan är varför skall en kvinnlig skönhet spelar en manlig travestit och svaret är att Victoria presenetra den förbjudna det som karl verken vill eller kan nå. Hkarl röker inte och är irriterade med Bauer och är den som blir den ofrivillige hjälte och är fälld av ett nazistisk lag den möt enkönade förhållande. Filken har ttligare en avlitet dem scenerna i Israel avrt vi möter andra miltanta män mycket lika en vist bild av Tyskar som den hårda Msagd officelraren  Matthias Weidenhöfer eller den till ssynes tama men verkligen en tiger i får kläder Cohen som är intesiv spelade av Dani Levy . Lars Kraume  bygger ett stor och vackert historisk vägg målning med flera lyckade figurer som tjallaren och spionen Frederik Molrach spelade mycket väl av Paulus Manker men även andra som nazisterna och den ondskefulle Adolf Eichman spelade av Michael Schenk . Det är en missanpassade och mineral män som förtjänade det som hände men även en starkare satt i önskan pyramid av några yttre omständigheter som inte ville ses verken av hans väpnade bröder i Tyskland eller Argentina i den rätta platsen. En magnifik historia lektion

Det ses ännu tidigare

Kanske den värsta Conan men ändå en bra film

Inte lika bra som det första

Titten Conan Förgörande

Regi Richard Fleischer

Medverkande Arnold Schwarzenegger , Grace Jones MakoTracey Walter

Svensk distribution SF

Betyg A

Conan förgörande är den andra kapitel i den populära fantasin skapade av Robert E. Howard  i hjälte spelade av Arnold Schwarzenegger . Tyvärr trots den fantastsika musiken Basil Poledouris och ett utsök fotografiskt arbete av Jack Cardiff och den klippningen med otroligt många effekter av Frank J. Urioste den håller inte mått med den första abreta. För mig en av problemer i ett film som är fortfarande mycket vackert och underhållande är den av Richard Fleischer som är mera intresserade i att presentera många monster från dem kaniballer som försöker att äta upp Marko den bizzara trollkarlen. Denne kommer under filmen gång att få ett betydligt större komisk frmatorning inte minst i alla dem duetter med Malak mycket bra spelade av Tracey Walter  och just hans och Arnold Schwarzenegger visar för första gången några komiska inslag. Det ses tydligt efter äventyren vid slottet och kampen mot den ”onda ” trollkarlen Tor Ammr spelade av western Pat Roach.i ett kalss slot. Det känns lite för B och effekterna hör hemma i 1950talet. Men det som är förvånade är dem två afro amerikanska inslag Grace Jones som gör ett sexuell underordnat och mycket professionell roll av Zula den kvinnan som slå med ett kvaterns staf och Bombara spelade av basket legenden Wilt Chamberlain . Det är en svårt roll som går inte att gripas på ett korrekt sätt eftersom dem har tydligen många botar en förkärleken till den onda drottningen Tamis spelade mycket väl av Srah Douglas och prinsessan jehena spelade av Olivia d'Abo  . Det är för mig oftabart hur denna skådespelares blev så hårt kritiserade prinsessan skall var lite komisk naif och söt som hon var och drottningen banade vägen till många ionda drottningar som ravenna i Charlei Tzeron gestaltning i Snowwhite and the housman och mest av allt Cerci lanister i games of Thorndes. Slutet och patsen är otroligt magiska i en film som är kanske den svagaste av all Conan filmer men går mycket väl fordrande att se

Robert Fogelberg Rota

PS

Här har vi mitt eget Conan pastige

https://www.youtube.com/watch?v=nTsMwNHNEKw&feature=youtu.be

Den första oförglomliga moderna fanatsy filmen

Att lära sig att svinga ett svärd

Svärdet först och sen talet

Titel Conan Barnåren

Regi John Milius

Medverkade Max von Sydow , Mako, Arnold Schwarzenegger Gerry Lopez

Svensk distribution SF

Betyg mästerverk

I år har Arnold Schwarzenegger blivit plötsligt åter aktuell på grund av hans bestämda ställningstagande mot intåg inom Kapitolium av grupper av Trump supporter. Det var ett mycket känsloladdade tal om hans svåra uppväx i Österiket och det slutade med att han viftade med Conard svärd. Det väckte min nyfikenhet att se dem två första Conan filmer dem enda vilken spelades av den populära figur från  Robert E. Howard hjälte. För mig redan början är mästerlig eftersom vi ser dem totala konsten av musiken av Basil Poledouris som fungera perfekt och ger känslan av det episka med klippningen av Carroll Timothy O'Meara och den utsöka fotografi av Duke Callaghan . Den första Conan som vi ser är den unga Jorge Sanz vars fader William Smith blir uppätten av några kamp hundar och vars modern blir halshuggen av Thusman Dom spelade av James Earl Jones . Det är en krigsherren som kom att skapa en egen kult mycket lik dem av dem perverterade hippies av Charles Mansson. Det är just detta Conan styrkan och man behöver se en annan dimesion i  Arnold Schwarzenegger  gestaltning den av ett formation roman först dem olika gladiatoriska möte i vilken han får kontakt med den som kommer att vara ett adoptiv fadern spelade av Luis Barboo. Just när han kastas ut och tar den magiska svärd och får den initiation på grund av häxan Cassandra Gava och möte med den komplementära Subotai spelade av den olycklige Gerry Lopez ger till Conan styrkan att kämpa mot Thusman Dom. Vad som är slående i filmen är det kraft som finns i den kvinnliga huvudrollens innehavaren Valerie spelade av Sandahl Bergman . Dem mötes när dem skall utföra i en av dem magiska scener som verkar var en aktualisering av dem tyska expressionismen  när dem skall snö en juvel och sen möter Ostric spelade av max von Sydow en mäktig kung som har en vacker dotter spelade av den som kunde ha varit den nya Birgitte Bardot Valérie Quennessen som tyvärr dog efter. Den roll som knyter ihop filmen är onekligen den berättade marko som spelar en exetrisk trollkarlen som blir en ofrivillig krigaren under ett ytterst intressant slag. en film som är fortfarande mera än magnifik

Robert Fogelberg Rota

PS

Jag infogar mitt egen hyllning till Conan 

https://www.youtube.com/watch?v=nTsMwNHNEKw&feature=youtu.be

Från fadern till sonen -......eller från modern till sonen

Klassisk men inte tillräcklig episk

Titel  Hacksaw Ridge

Regi Mel Gibson

Medverkande Andrew Garfield Teresa Palmer  Sam Witordom Vince Vaughn Sam Worthington- mf

Svensk distribution SVT paly

Betyg A

En Mel Gibson film är alltid en upplevelsen och jag måste börjar med att säga att den roll som spelas mästerlig av Andrew Garfield är nästan perfekt i rollen som den vuxen Desmond Doss. Vi följer med ett mycket vackert fotografi av Simon Duggan och en ´snabbt ryckig och våldsamhet klippningen  av John Gilbert som ger känslan av snabbhet och faran. Vi ser först Desmond Doss när han är barn och spelas av Darcy Brycke oh den svåra reaktionen med en fadern Tom Doss som spelas av Hugo Weaving . denne hade deltagit i första världs krig blivit helt förstörd och kändes inte igen av modern Bertha  som spelades av Rachel Griffiths . Om fadern är våldsamhet full ångest och sarkastisk och där är Hugo Weaving gör en mycket känslormesig roll medan  modern snäll , from och kristen. Desmond liknar naturligtvis mera henne och söker sig till en kvinna som är verksamt som sjuksköterska Dorothy Schutte som gestaltas  av Teresa palmer. Deras kärleks historia är bland dem mest lyckade i filmen mjuk naturligt och det skulle verkar inte minst när dem bestiger en klippan att Gibson är i ett slagas Amarcord nostalgi version. Fast det är en nostalgi som är mycket olik den av Federico Fellini eftersom det finns alltid närvaro av kriget av dessa fasanfulla grymheter som man ser tydligt med hjälp av film medialt. Detta är första delen av filmen som vi skulle kalla för den mer romantiska i vilken det finns en fint användning av ett söndagsskolan palch över budskapet du skall icke dräpa i vilken Gibson visar en bild på ett Herkules om mördar någon. Detn kommer att ha samma ställning som dem ganska soldater och banar vägen till det som är i denna formations roman till det som är den andra filmen den mot den envisa och fyrkantiga miliitär byrakrati när Desmomd Doss når miltär basen. Det är en del av filmen som påminner stark första delen i Stanley Kubrick ”Ful metal jaket” fast med ett viktig undantag allt är mer realistisk i bemärkelsen att den är närdtornad mer komisk och lägger ett mycket bra förspel till det som är början på dem uppgörelsen som vi kommer att se under striden. Visligen är furien Howell spelade av Vince Vaughn hård skarkstik nästan komisk i sina bombastiska fasoner men vi kan förstå honom. Det är så att han behöver kunna skapa en samling icke kompatibla människor till ett grupp och visligen trakassera han den narcissistiska soldaten Hollywwod Zake spelade av Luke Pegler eller den italo amerikanska Vito  som är frö lite för att kunna vara en äktade amerikan Firass Diran fast det känns att han har rätt. Problemet är att han inte kan  förstå Doss precis som den som blir hans största fiende Smity spelade av Luke Bracey. Vi kommer att se denna karaktär som är yterst irriterade för faktum att Doss är tillsammans med en sådan  sofistikerade skönhet som Dorothy när han talar om hans tidigare liv vid ett håll i marken efter att han har visat hans stora förmåga att mördar människor och Doss att kurera dem. En annan interesant karaktär som kommer delvis att ses är Jack Glover kapten spelade mycket bra av Sam Worthington. Denne verkar ett arvig till Mel Gibson som skådespelaren och lite i taget börjar vi att förstå även honom . Om man drar en parallele till en liknade historia den av Terrence Malick. ”A Hinner life” som spelas under samma tid men i nazityskland och handlar om en vapenvägrare det verkar som om amerikanaren har ett mycket mer effektiv sätt att tar hand om dessa pacifister genom att försöka att utfrysa dem. Gibson arbetar mycket med den här idéen att presentera en övergångsrit för Doss i rättegången i vilken det som han försvara honom är fadern. Slaget som är den kanske hårdaste och grymmaste någonsin i den amerikansk armen och den är presenterade på ett sätt som är direkt påverkade av Mel Gibson skådespelare karriär dels den magnifika ”gallipoli” av Peter Weill med slaget i skyttegravar men även i hans egen Braveheart  när slaget är först och främst en riter en övergång. Vi ser hur pass hård den är och trots att pansar skepp håller på att utplåna en kommer japaner ständigt ut med ett brutal kriget. Trots dessa magnifika  stridscener med en hård bajonett störtar  och Katanga hugg som amerikaner trots eldkastare och bazooka ständigt förlorar. Det är en viktig del dem möte och det bergs vägg som är en symmetri till den med Dorothy lyckas Doss att skicka när sårade. Doss använder sig av en uppfinningsrikedomen en improvisation förmåga som gör av honom ett slags Harlekin figur . Visligen är det tragisk men även komisk och Andrew Garfield lyckas att använda sig av en extremt rik kropp språk. Det är en rollen den avAndrew Garfield som hoppar , springer spelar fotboll och ger tennislsag till grnater och för mig det visar någonting som man sällan tänker när det gäller Gibson att hans roller är mycket fysiska liknar dem av Comemdia dell’arte  Tyvärr japaner är enbart ett fiende en fanatisk massan av mördaren som ses enbart i  generalen i vars roll  Yoji Tatsuta begår seppu som den äldre samurajer. Kanske man kunde även ha utveckat dem se dem vanliga människor. Här är Gibson inte lika vass som Ridley Scott i ”Black hakws down” och Eastwood som behandlade samma temat. En film som är kanske inte lika exotisk som ”Apokalyto” eller ”the passion of the Christ” men minst lika bra och jag hoppas för film industri att Gibson kan presentera mera filmer.

Robert Fogelberg Rota

Herzog och Kidmans mästervek

En mycket oväntade och välgjord Herzog

Titel Ökens drottning

Regi Werner Herzog

Medverkade Nicole Kidman, Jams Franco Robert Parkinson Christopher Fulford

Svensk distribution SVT

Betyg A

Werner Herzog har varit och är fortfarande för mig en av dem bästa och mest kompromislösa film regissörer i hela film fiArabia ” för vilken ansvara Peter Zeitlinger. Denne samarbetar som bra med Herzog och lyckas att föra fram en aspekt som man förväntats sig inte i öken färger rikedomen och den klippningen av Joe Bini är mycket bra med att ge ett rytm till ett komplicerade människans öde. Det är den av Gertrud Bell extremt bra gestaltad av Nicole Kidman. Jag var helt säkert att dem två bästa roller av Nicole Kidman Eyes Wild Shut av Stanley Kubrick som hon lyfte och Ben Lumaz ”Moulen Rouge” fast nu med Herzog gör hon en fantastisk roll. Det är en magisk roll eftersom Gertrud börjar som mycket ung nästan att vara  Nicole Kidman dottern fast den naturligt det behag och den karisman är så stor att jag tänker inte en enda gång på hennes biologiska ålder. Vi ser den tråkiga anständiga sent viktorianska liv med sökande efter en make och dem olika problemet med modern bra gestaltad av  Jenny Agutter och en mycket bra reaktion till fadern som spelas David Calder. Den relation mellan far och dottern är mycket fint och som är slående är hur pass mycket det filmiska språket som man använder sig är en blandning av långa tagningar och närbilder är like den av Gertrud historia Henry Cadogan som spelas av James Franco. Denne gör den absolut bästa rollen någonsin av den män som öppnar dörren för Gertrud och arbeta världen. Det är en mycket öm kärleks historia som har även några typer av komedi inslag i den ofrivilliga triangel som förekommer mellan Molly som är Gertrud kusin spelade av Holly Earl det är en komisk roll och Herzog presentera det på ett mycket varm sätt. Det finns två super scener som är möte i bazzar och den med en aggressiv gam. Den andra kärleks historia som är inte en kärleks historia men är snarare en möte mellan dem två likad sinande är den med Robert Parkisson som är Lawrence av Arabien. Denna är mycket mera lik en Harry Potter figur än den mystiker krigare som vi hade förvänta oss att se Det är en varm nästan komisk komedi inslag vid den magnifika staden perla. Jag finner ett slags sympati mellan dem två som saknas med dem andra brittiska män från den pompösa majoren Aron Runchi bar spelade av John Wark till den som är den sista kärlek majoren haverust spelade av Richard Goulding. Det är en bra roll med kraft trots att den är så svårgripbar. I bakgrunden vfinns öken olika kulturer presenterade med store respekt. Det går från Gertrud beduinen guid den lojala Fattuh spelade av jay Abdo till den duriska schejken Mohamed Boussalem en poet som hade möt många av kultur personligheter i Paris till den osmanska officeraren spelade av Anas El Baz. Fast det som är en av filmer kvalitet är sättet på vilken man presentera Winston Churchill av Christopher Fulford . Den är en bufflig och irriterade individ. En annorlunda tolkning . En film med enorma kvaliteter .

Robert Fogelberg Rota

En av dem bästa kommedier någonsin

I’m a man and your are a woman

Boss do you have a woman there.. get out

Tittel En natt I Casblanca

Regi Archie Mayo

Medverkande bröderna marx Lois Collier av

Svensk distribution SVT

Betyg mästerverk

Få gengre har haft det svåraste att upprepa några dem höjder som var typiska under Hollwuyd klassiska guld ålder. Det är en term som jag själv insyftar för att ta dem decenier som går från 1930 till 1950 talet och då vra onekligen bröderna marx några av dem mest genialiska filmer. Archie Mayo hade i denna film att göra med tre stycken vulkaniska krafter som hade bestämt sig för att göra narr av den politiska thriller och dem gjorde det dels med att skämta om Gerog BCorku berömda Casablanca men även med att driva med Alfred Hitchcock ”Notorius” från samma år och det ses tydligt i den som är den som är lite grand v hjältinnan spelade av Lois Collier men även i den fallna kvinnan Bea som spelades av Lisette Verea . Filmen centrala karriärer och här har vi det som är typisk i den komiska hur man förändrar rollerna den är den vulkaniska Kornblowsom spelars av Groucho Marx  rapp i replikerna ofta presenterade i närbilder av den magnifika svart vita fotografi av James Van Trees Groucho är den som lyckas att visa att vara den som bestämmer och har nästan den totala kontrollen av varje spel. Det är tydligt i en scen som är det som länkar även denna film med deras ofta absurda humor när en person med namnet Smyte spelade av Paul Harvey kommer och frågar efter ett rum och bli avisade när Goucko tra av sig skjorta. En kämga mot det som var Marx favorit mållägena var just snobberierna och man märker tydligt det även i den onda och löjliga fende som presenteras av Stig Ruth nazisten Heinrich Stubel / Max Pfferman. Han skall mörda Groucho när han ”räddats ” av Corbaccio som är den ”italeisnak” broden chco. Den ”starkars ” Groucho blir total stum och paff när han får flyra sig från den enda till den andra platsen. Den adels för zelanta medarbetare kan under diverse tillfälle sätta på plats chefen men Chco är vist rolig men ingenting i jämförelsen med Harpo som få spela sitt favorit karaktär Rusty. Det är den absurda komiken av den moderna måne och Harpo var bättre än alla andra blanda anant när han spelar Harpan och när han bryter sig inne i Goucko toaletten. Vi kan kanske tycka att detta blir adels för absurd med det är en sätt att skämta mot heyvers kod. Men den riktiga mästerverk med hjälp av Gregg G. Tallas klippningen är slutet när bövar försöker att flygga iväg. En film som är en tröts för ögat

Robert Fogelberg Rota

Eco sará contento

La migliore produzione Rai di sempre

Titolo Il nome della rosa

Regia giacomo Battiato

Interpreti Rupert Everett Antonia Floras , John Tutturo e Greta Scarno

Voto Capolavoro

Ho amato moltissimo il libro di Umberto Eco è anche il film classico di jena jaques Arnau ma nella produzione attuale per la sapiente e sicura  di Giacomo Battiato abbiamo quello che sarebbe piaciuto a Eco un trasferimento nell’ambito cinematografico della sua opera in una maniera bellissima molto efficace soprattutto grazie alla fotografia di John Conroy che regala alcune scene stupende delle scene madri che sono molto ben coadiuvate dal montaggio di Stephen O'Connell. È un montaggio che gioca moltissimo su campi lunghi e particolari come il finale dove qaundo sembra quasi fatta la vendetta per Anna Greta Scanano viene punita con il lancio di una pesanta lancia da guerra da parte di quello che é il personaggio più malvagio di tutta la vicenda il cardinale du Poit interpretato splendidamente da Rinat Khismatouline. É il personaggio piú oscuro la mente malvagia di tutto la vicenda  come il Papa Giovanni XI che è intepretato dal granitico Tchéky Karyo. Lo vediamo come si prende con un bellissimo falco . Bernardo Gui é nella magistrale interpretazione di Rupert Everett un personaggio con molte più sfacetature. Fanatico intollerante ma anche profondamente torneato dalla simpatia ma anche dalla ‘invidia e l’odio per il più Intelligente scaltro ma umano William of baskevill che è interato benissimo da Jon tTutturo . Ben coadiuvato dal sensibile Adso che ha più il volto di un Damian Hardung di un giovane amante ha una scena simile al cienma di Taratino quando si confronta con Joreges James Cosmo. Ho già scritto di come questo ruolo mi sembrasse un ruolo molto più da militare che da monaco e si chiude con un capolavoro d’azione. Molte delle idee di Jorges sono anche seguite da Barnado e si vede tutto la bravura di Rupert Everett quando questi ha il dialogo con la donna la bellissima ma anche profondamente selvaggia Antonia Fotaras. Si capisce che Gui disprezzi le donne e gli uomini anche perché é profondamente attirato da loro é anche un uomo che soffre per quello che fa. Capisce che é un catara quando recita il padre nostro ma si imbestialisce quando lo tocca. La parte finale lascia la produzione aperta magari anche per un eventuale continuazione.

Robert Fogelberg Rota 

I slutet fanns elden

Ett avsnitt som går direkt till TV historia

Tittel Rosens namn

Regi Giacomo Battiato

Medverkade Greta Scrano, Rupert Everett, John Tuttoro. Rinat Khismatouline

Svensk distribution SVT

Betyg mästerverk

Bland dem bästa som har någonsin gjort av SVT är att han köpt den tysk italienska serien rosen namn som har ett mest av allt i detta senaste avsnitt ett utmärk filmande av John Conroy varje scen är en fröjd från ögna från de små intima scenerna till dem stora och dramatiska. Det finns flera av dem och det som blir fantastisk är även förutom Battiatto regi och för mig en av dem bättre scener  i vilken den klippningens om presenteras av  Stephen O'Connell är perfekt. Det är när Bernardo Gui har ett möte på occitanska med kvinnan presenterade av Antonia Fotaras. Hon gör en bra gestaltning på grund av den enkleht när hon avslöjar henns trot av dem berömda katarerna Det är ett hemsk möte men till skinnande från den av F. Murray Abraham är Everett mycket mera komplicerade bland annat från hans förhållande till kvinnor som han föraktar och åtrar. Det är trots hans negativitet en människa med passion och varje rörelsen av en kvinnan gör så att han blir djup och svårt berörd av den. En roll som har även expressionistiskt islag som vi se honom i slutet vid den stora branden när han samtalar med William of Baskerville och vi ser hur hans duellen med Bernardo. Det är en mycket svårt att kunna få en bättre stämning precis som den förtvivlad som Adso som visar hela styrkan i den unge Damian Hardung . han är precis lika skicklig och det finns ytligare en bra del som är slutet scenen i vilken han tar med sig när han packar det som återstår av biblioteket. Adso och William visar en bra scen och extremt kapacitet i möte med Jorge James Cosmo som får mig n mycket bra roll trogen till Eco och med en enkelhet i det som är den värsta dådet. Det är ett avsnitt i vilken väntan är central bland annat för Anna som spelas så bra av Greta Scarano. Om män verkar vara ganska svaga William är får gammal för bli en aktion hjälte och Adso är får lite handling kraftig hon lyckas mycket bar med det men blir till sist mördade med ett spjut kastade som en missil av kardinalen du Pouget en extremt intensiv och ond Rinat Khismatouline . Om Anna kunde även med Bernardo spela om ett slags övernaturligt det går inte med karinalen. Det råder inget tveckan att detta är en politiker mera än en religiös ledaren precis som den onda påven Johan XXII spelade av Tchéky Karyo hans roll är för mig grädden på denna uppstötning. En annan scen som är värd många andra filmer är när Alinardo spelade av den stora italeisnak tetaern skådespelaren Roberto Herlitzka dör bortknuffade av en brännande häst. En serie som man måste bara se

Robert Fogelberg Rota

Kan sällan bli bättre över rosens namn

Vems bär sanningen

Titel den nästa sista avsnitet i Rosen Nam

Regi Giacomo Battiato

Medverkade John Tutturo Ruper Eveterr Fabrizio benivoglio Damian Hardung

Svensk distribution SVT

Betyg mästerverk

Alva alla avsnittet av Rosen namn den som är mer främmade till Ecos roman men även mest trogen till den är just den näst ssites. Det som görs på ett utmärk sätt mycket tack vare den magnifika fotografi av fotografi av John Conroy och klippningen av Stephen O'Connell som ger ett rytmn i ett avsitt som är instängt lik den lektion i ett riktig arturiansk skådespeleri av Ruppert Everett det ses tydligt i den huvudscener som han har först med den starkast Salvatore spelade av Stefano fresia. Just i denna stund ser vi att han är en överlevande att han försöker att kunna undvika tortyren. Everett presentera en titan i ondskan även mot saakrs  Remigo da vargine som spelas av Fabrizio Bentivoglio som blir för mig en slags martyre när han försöker att rättfärdiga hans ungdom men även explodera genom att skrika till abboten Michael Emerson som är en tam kartär . Senare vi bli informerade av hnas hemlighet från Jorges som spelas mycket bar av James Cosmo som är ännu mera en Willhelm den figur som är närmare till Adso som spelas mycket väl av Damian Hardung . Det är en karktär som är sliten från kärlek till flickan gestalt av Antonia Flores men även från två dragen den till den rationella och mer positiva filosofi av William och Jorges asketism. Under denna avsnitt John Tuttoro spelar närd tornat när han förebrå det som är Bernardo vilja till kontroll till att krossa allt och alla. Men Battato ger till Bernardo ett slags dubbeltydighet  när han drömmer om det som han hade gjort. Den är en komplicerade räv spel mellan han och William som kommer att få sitt sisat uppgörelsen. En figur som träder mer fast är den av systersonen till påven den pompösa Cardinal de Pouget spelade av Rinat Khismatouline som är mera av en politiker än en kyrkans män. Den rollen som står för den äventyr messig är onkeligen Greta Scrano som spelar Anna och Margarita. Det är rollen som anna som kämpar brottar när och använder sig av list. Vi får ha en fint konfrontation just med Remigio och upptäcker kanske ett mörk hemblighet. En favsnit som lär extremt spännande

Robert Fogelberg Rota

Att göra en så bra episodiet

Aktion och inkvisitorer

 Titel det femte avsnittet i Rosen Namn

Regi Giacomo Battiato

Medverkande Fabrizio Bentivoglio, Rupert Everett , John Tuttoro ,

Svensk distribution SVT

Betyg mästerverk

Få avsnitt av en historisk serie har varit så nära vårt egen verklighet som den femte avsnittet av Battiatos i ”Rosens namn ” som är hans tolkning av Ecos mästerverk. Det är den episoder i vilken thriller islag blir större. Battiato tar två väggar dels den spänning inslag som finns i den genre i vilken rosens namn inskriver sig thriller deckaren. William av Baskeville har varit ett slags super människan i Sean Connerys gestalt och nu i den gestalt som görs av John Tutturo är betydligt enklare och under hans undersökning av problemen som är Severinos mord den ”sympatisk” arboristen spelade med klass av Piotr Adamczyk som kunde ha den stora frågan den av en bok och där presenteras på ett väldigt historisk korrekt sätt precis som närvaro av Anna Greta Scrano som får ytligare en gång konfrontera sig med Adso som spelas så bra som det kan bli av Damian Hardung. Det är den centrala karaktär den som försöker att visa en mycket bättre utveckling än i den klassiska tolkning med en betoning på hans mindre stryka och förmåga. Det finns två mycket fina och centrala scener det första när Anna försöker att befria den som är natur barn den provensalska ung mön spelade mycket bra av Antonia Fotaras blir tillfånga tagen av Salvatore en fantastisk Stefano Fresia  och när hAnna lyckas nästan att steppa dem två fånar från soldater  soldaterna. Vi ser hur pass kraftig intelligent och inte minst full av energi och förmågan hon är medan Adso är svag trög och inte ens kan förstå att Salavtore har onda planer. Salvatore är för mig den viktigaste karaktären i hela avsnittet. Det är en komisk karaktär men extremt mångsidig och vi förstår att han är dels en överlevaren och ett realist. Frazer som mer eller mindre trots hans mycket små akademiska meriter lyckades att grunda den moderna antropologi ansåg att det var magi äldre att religion som stod mera än vetenskap. Detta är i själva verket vad som händer för Salvatore  Enne tror att kunna få tjtjen kärlek skönheten genom magi som är även komisk för att han är den person som kan få henne att må bättre och är lämpligare dels på grun att han är inte en munk men bara en tjänaren och därför att han är av hennes social förmåga. Det är även den stora avsnittet av Berrado Gui som är den enda som förstår den kristliga och revolutionära I William diskurs och som förstår förs malacaia från Hindelseim mycket väl spelade av Richard Sammel

Samt episodiet  Remigio. Här skådespelaren fabrizio bentivoglio gör ett extremt bra tolking och allting stämmer och går som smort i filmen från den fotografi av John Conroy och klippnngen av Stephen O'Connell som sätter i ett stor film lektion många plats tillsammans med varadra. Detta gör episoder så fantastisk som även dem små roller den ”svenska” munken Bencio från yterst mycket väl spelade av Benjamin Stender och den äldre Alinardo da Grotaferrata med den fantastiska Roberto Halinka . En annan fantastisk episod

Robert Fogelberg Rota

Fenar Ahmad visar en verklighet som vi ofta soppar vi under mattan

Tyvärr  allting är sant

Titel Drakland

Regi  Fenar Ahmad

Medverkande Dar Salim Anis Alobaidi

Svensk distribution SVT

Betyg Msäetrverk

Fenar Ahmad  är en irakisk dansk regissör som ger oss i present en av dem bästa danska filmer någonting. Om Dogma hade varit den största försök till att föra inne naturalismen i filmen den naturalismen som är svårt brutal och obehaglig förs just av Fenar Ahmad  i ett tolkning av en samhället och en grupp som kan inte integrera sig trots att det har gått bra. Det är drama i det som är Ziad drama så bra spelade av Dar Salim känd för hans utmärka roll i games of Throndes den onda Dotraki riddaren som orsakar Dany missfall och i Ridly Scott ”Exodus”. Nu är han Zid som bör i ett trendigt lågheten är ett mycket respekterade läkaren nästan en kändis som verkar total väl integrerade men är djup diskfunktionell- det är inte på grund av hans relation till den gravida hustru Stine som spelas mycket bra av Stine Fischer Christensen men hans förruttna. En förflutna som kommer ikapp honom när han för att återta has atletiska och krigiska förmågor av ett lagsagan i tak Kawdo måste påbörja igen med anabola steroider. En förflutna som utgår även på äldre vidskepliga idéer. Det som är dubbel till Zid är yasmin hans bror Yasin som spelas av Anis Alobaidi som vi förstör är en liten kille foga anpassad som sätter sig i stora problem med ett misslyckade rån och Zaids fadern som är den karismatiske Hamza Al-Jabouri. Det är en mycket bra dialog den mellan honom och Ziad i vilken kasper Tuxen fotografi och kasper leick klippningen fungera så bra en klippning som tar även fasta på dem långa tagningar och en fotografi som visar en verklighet som är på riktig utanför glamour eller en stil som är till det som är den nödvändiga i form av det som finns för historia som Robert Bersson brukade säga och samma är med musiken av Jens Ole Wowk McCoy som är så nära som det skall en traditioner polis hämtar film. En musik som är även dietetisk när vi har den ryten Yasnin begravningen och även i den andra ryter som är MMA fighting som introducera Zaids motståndaren Semioni som spelas av Ali Sivandi. Det är en super roll av ett extremt ond man ett ganseter som är diabolisk mycket lik Robert DeNiro i Brian De Palma ”Dem omutbara ” fast med ett vist social förståelsen som kommer ifrån dem undersökningar av Roberto saviano som Matteo Garrone lyckas att ta fram i Gommora. Extremt onda gangster skoningslösa som ser sig själva som ersättare av ett stat som inte tar fast på deras närområdet behöv. Det är det som gö Semioni vilken beter  sig illa mot allt och alla så fruktansvärd så ond och så  djup mänsklig. Det är så att alla andra gaster är ett form av värstingar från ett fritidgård och jag är så imponerade av artisten Balnco som spelar sig själv i ett svårt situation och även kopiera th mountain i Games of Throndes i det som är slut uppgöresen en av dem basta och mest brutaal fighting scener i världs film historia. Det är en problem den av en krigisk arv och ett själv marginalisering som drabbar nästan  alla i dem arabiska män medan danskarna är svaga och rasistiska. Visligen Torben spelade mycket väl av Jacob Lohmann är sympatisk men han är svag icke sägande och icke görande medan polis kommissarier Claus i Roland Møller är ond och försöker att utnyttja Zaid. Det finns även en annan karaktär som lyfter denna verk den skrytande och icke sägande gamemr soAxel som spelas av Dulfi Al-Jabouri. Även han är en dansk arabisk skådespelaren men inte nödvändigt viss ett sådan roll mera än roll av en av dem många vilsna själar som är typiska i dagens samhället. En av dem många mästerverk ifrån Danmark och min favorit utan någon tvekan

Robert Fogelberg Rota

Guds hat

Synpunkter över den fjäder avsnittet av Rosen namn

Regio Giacomo Battiato

Medverkade Greta Scrano, Ruppert everett, Alessio Boni Stefano Frisia James Cosmo

Svensk distribution SVT 1

Betyg mästerverk

Få serier har varit så bra som Battiato rsens namn och så trogna till co genom att vara inte trogna. Eco har under många tillfälle blivit emblem för ett mösig sätt att förhålla sig till kulturen medan i själva verket han har varit en av dem mest intelligenta intellektuella och hade säkert skrivit att TV /film är två oliak språk som måste av denna aneldning hanteras på ett olika sätt. Det är vad vi hittar i denna episodiet som är ytest interesnt film språket med Stephen O'Connell klippningen som ger ett rytm ett mycket vackert påstående och John Conroy foto är magnifik. Den är modern i den bemärelksen att den är natulig men även mycket klassik full av ett slags detaljerade omsorg som ses hur allting verkar falal till sitt rätta. Det ses i den scener i vilken Rupet Evette lyckas att göra en av dem störta bövar någonsin till ett sådan sliten och dubbel män i rollen som bernardo Gui. Vi ser hur han pinar sig själv och hur han lyckas att pina andra. Han är en orm liknade boven men även en djup troende person som är enbart viljg och beredd att visa den alla värsta när det gäller människor. Man ser hur han försöker att med sarkasm förhöra den starkare Ramigo da Varagine spelade av fabrizio bentivoglio. Den gammal käattren som introducera den medeltida banket som visar att även kyrkans män är vanliga som alla andra och hur han manipulera Malcia från Hildesheim spelade så bra av Ricard Sammer. Det är en fint roll av en naiv människan som lyckas att förrädar  även en ladsam män den unga Adso som seplas så bra av Damian Hardungsom får möta Anna Grta Sacardon som är han hans symetir. Hon är krigisk säkert och har ett bra relaktion med fadern Dolcino spelade ,ed pondus och karisma av Alessio Boni medan han osäkert rädda i sin dröm av Berengario en dör människan (maurizio Lombardi)  har ett dålig relation och kan inte kriga. Han kan inte stå nära någon och någonting och man ser den hat som Salvatore suverän spelade av Stefano Frisia har från honom. Salvatore presentera den folk som försöker att roar sig att leva är intelligent och skurk artig och det ses i den scen i vilken han tillfånga tar den provensalska tjejer spelade av Antonia Fotaras. Henns passion till Adso och med adso är vackert och vi ser hur pass enastående är William av Baskeville Jon Tutturo som rättfärdiga den vill gärna undersöka att ser den som någonting positiv som man skall enbart prisas. Det ses tydligt hans skinnade inte bara mot Bernardo men mot alla andra när det blir debatten. En debatt som är mycket lik en av dem många bråks vid flera sydländska riksdag. Visligen är dem påveraktiga prelater Aymano spelade av Max Malatesta negativa men franciskanorden rättar upp honom bland annat den karismatiske Girolamo från Cesena spelade av Corrado Invernizzi som redan vid middag visar för att polemisera hans trasiga sandal . Episoder blir ännu strakare i det bråk som föregår mellan Jorges Från Burgos mycket väl spelade av James Cosmo och Aliandro som är Robert Hlinka som får bestånd av William om skrattet och dessa makt. En bråk inte i biblioteket men utanför som i Antikens Agora. Detta är frö mig en av dem bästa scener i hela tv historier och visar serien alla styrkor

Robert Fogelberg Rota

Bradley Cooper lyckas att sabba Eastwood film

En bra film som låter oss tänka

Titel The mule 

Regi Clint Eastwood

Medverkande Clint Eastwood

Svensk distribution Cmore

Betyg B

Man får säga vad man vill med Clint Eastword är den regissör som gö alltid filmer som för oss att kunna tänka och sånt är fallet i den senaste verk the mule som visas på Cmore. Det är en verk som han själv spelar och denna gång denna tuffing spelar ett mycket svag människan som har misslyckat med allt och tar tillfälle att bli ett kriminell eftersom denna är den enda karriär som tillåter honom att ha den levnad sätt som har är van . Earl Stone är detta men han är inte ett sätt av samme Clint Eastwood att vara ett slag parodi av sin tidigare roll men en när tornat lagom humoristisk porträtt av den amerikanska drömmen. Mr Stone som har utkämpat Korea kriget och har varit demokrat och vi ser nästan en humoristisk schack när han möter Tim Kennedy spelade på ett komisk sett av Richard Herd har haft ett otroligt dålig liv både när det gäller den känslormesiga delen och den ses tydlig i relationen med dottern som spelas av Alison Eastwood (den stora skådespelaren egen dottern och mycket övertygande i rollen) i den hård Iris och av hustru hellen som har inte samma fysiska förmågor av maken spelade för mig inte så bra av Jackie Prucha. Jag vet att det skall man inte säga eftersom det är ett sätt att slänga när en film men rollen borde ha haft av någon mer karismatisk skådespelerska exempel Marley Strepp och varför inte vårt egen Harriette Andersson. Denna scen är stark kälskormesig men vi finner många svagheter både när det gäller den foto för vilken ansvaras Yves Béleanger är inte vackert är inte sägande medan klippningen av Joel Cox är mycket mera intressant eftersom den blir mycket snabbt full av överraskningar och lik den av en western film av Sergio leone med ett avbrutt rytm . Det är kanske ett nackdel men det är även stark hur filmen löpar på olika delar den av ett liten mer komedi torn när Stone lyckas att få ”Stålar” att kunna hjälpa dem veteraner när han är snäll och tar hans om Gimmy barnbarnet som spelas av Taissa Farmiga och när han blir vän med den första knarklagen som är inte så läskiga. Det är för mig det trista och det blir särskilt nu i COVID 19 tiden en stor bevis på hur pass mycket många äldre personer är ensamma är åtsidor satt. Det ser tydligt i två aspekter Clint Eastwood hållning som är mer och aggressiva inte minst den som skall följa honom José som spelas av Cesar De León. Det är en hård kockande och hårt arbetande ung män som vill nå den makt den pondus som presenteras av ett mycket bombastisk och irriterade Andy García I kläddels av Leon den gudfadern av kartellerna. Det är skärmad hur pass sympatisk den visas och vi förstår att dessa banditer blir sämre och sämre mycket roade. Om Leon hade gett till Stone en form av uppskattning med ett konstig tillbaka gång till ungdomen blir han senare enbart en pjäs i ett affärs företag. Dem nya mexikanska gangster är kapitalister och det är det som gör så att José oväntade får inte ett slags uppgörelsen. Fast filmen mest vardagliga och starta scenen är när Josè som har precis sagt till mr Stone att han har road sig för mycket blir dem stoppade av ett sheriff spelade av Dylan Kussmansom visar den värsta schablon bilder av hela den rasistiska USA, Eastwood har vart mycket duktig att presentera denna företeelsen både i grand Torino med den av afro amerikaner mot vita och av vita mot dem andra visar hur pass simpel , idiotisk och brutale det är. Vad som gör inte filmen inte lika fulländade som andra av Eastwood filmen är den tredje delen den av FBI av undersökningen,. Vist är agenten Trevino mycket övertygande med den latinos karaktär skådespelaren Michael Peña och Laurence Fishburne är så bra som chefen men tyvärr precis som ”American Sniper” förstörs filmen av Bradley Cooper i rollen som Collins vilken visar maner lite anpassnings förmågor och för mig det är oroväckande hans dialog med Mr Stne /eastwoord. Det känns som den är han som vill ha ett slags testamente till denna. Fast mycket av den kritik som jag gör mot Bradley Cooper är lik den som många tog till Eastwoord som jag hoppas kommer att levera andra filmer under den tidigaste delen av hans karriär och man vet inte hur det kommer att sluta

Robert Fogelberg Rota

Sean Connery

Il meglio del peggio

I den bästa av den värsta är titten på denna artikel som jag hoppas kommer inte att göra någon arg Denna artikel har en rolig titel den värsta av dem bästa och behandlar en personer som hade kanske till och med blivit ett begrepp den kära Sean Connery. Jag tycker att han var ett mycket bra skådespelaren men som hade valt ganska dåliga filmer för att visa en utmärk karriär och när han fick tillfälle missade han den men kunde senare lyfta en film . Sean connery var en skotten som inte talade med skoltisk brytning och fick en super karriär mycket på grund att han var den försat som presenterade james Bond. Kanske parodierat överskattade men denna roll var förknippad med honom med hans kraft och vilja till att sätta en kanon. Den första som försteg att Connery var ett duktig skådespelaren var faktisk ingen mera än Alfred Hitchcock i ”marnie” som av till connery rollen som han själv skulle utrycka till Truffauld att spela en män som är förälskade i ett kvinna Tippi Hedren av huvud anledning att hon är en tjuv. Filmen var inte ett triller hade inga särkild brott och med Robert Burks foto och George Tommasi klippningen en annorlunda Hitchcock mycket mera naturlig vardaglig och det är mycket tack vare Connery. Senare fick han spela ytligare en svårt roll i Sideny Lummet ”kullen ” en annorlunda krigs film i vilken Connery gestaltar  en fänrik av den brittiska stridsvagns styrkor som under början av andra världs kriget skickades till eyy starff lägget. Det är en nästan expressionistisk film som lyckas att visa en svårt del av en människan som försöker att förespå ett mer demokratisk bild av samhället. Filmen håller fortfarande och det var onekligen den gång i vilken Connery spelade bättre. Tyvärr man kan inte säga samma om Jose Aranu Rosens namn Det är en bra film trots några konstiga tolkningar men Connery verkar för mig inte så lämpligt även om jag skall tillägnar en annan tolkning till den. Bland dem mest ovanliga roller har vi John Bordam ”Zadox en mörk dystopi om människor som tar i action sice fiction en form av filosofisk dilemma och den sovjetiska regissör Mikheil Kalatozishviili den röda tältet2. Som man ser jag håller inte ett särskild kronologi i mitt artikel. En annan bra film som Connery skulle nog längta tillbaka när han hade den ytterst negativthe leauge för vars regi ansvarade Trevor Jones. Det är ingen bra men inte någon dålig film alls och den har ett vist fint foto av Dan Laustsen och det finns några bar stunder av spänning mellan Connery Allan Quatermain och Dorian Gray spelade av Stuart Townsend  men det verkade vara en adels för stor erfarenhet som kunde inte visa dem mer interioriserade kvalitet av Connery som för mig kom till sitt bästa i Brian De palma “The untacabel” det är en ganska liten produktion i den bemärkelsen att vi känner oss instängda och man hade tänk att james Steward skulle ha Connery roll av den hård kockade irländska polisen Jim Malo. Connery lyckades att prestera så bra med en extremt elegans och skrev sig själv i film historia. För mig det r så synt att han karriär slutade så tidigt och i ett sådan svårt år

Robert Fogelberg Rota

Medeltiden på SVT

Kärlek och hat på medeltider

Titel Rosens namn

Regi Giacomo Battiato

Medverkade Rupert Everett, John Tuttro, Greta Scarano , James Cosmo Piotr Adamczyk

Svensk distribution SVT och SVT play

Betyg mästerverk

Italienska serier har inte varit till dem mest sedda på svensk tv under den senar tid och det är en sätt att tillrättar visa faktum att Umberto Eco aldrig var ens påtänkt för Nobel priset Umberto Eco. ”Rosens namn var inte hans favorit verk och det kan hända att han hatade den på grund av en anledning hans hat mot Jorges  Borges som enligt Eco skulle hata den italienska kulturen. Dessutom för Eco det fanns mest Sean Connery många problemet i 1984 filmatiseringen. Vad som är bra med Battiatos regi är hur man lyckas att göra någonting minst lika bra eller för mitt del och även Ecos bättre. Mycket är på grund av fotografi av John Conroy Denne lyckas att återskapat den vackra färg rikedom av den italienska gotiska eller blomstrade gotiken med Simone Martini i spetsen och att ta den till en imaginär filmisk medeltiden av många verk som var extremt betydelsefulla under den europeiska auteur filmen gud ålder från !”Alexander Nevskiij” av Sergej Eistein till Ingmar Bergman medeltida filmer. Det ses tydligt i den sista scenen när Bernardo Gui intensiv och ytterst väl spelade av Rupert Everet kommer med hans krigare insläpa i sina mantlar till kloster och ser hans fiende William of baskerville den magnifika John Tuttuto vid ett log. Till skinnade från Sean Connery som spelade en Sherlock Holmes iklädd i munkar kapar Tutturo spelar en på riktig from och duktig frankiska munk som kan lösa fall på grund av hans intelligens hans kapacitet och inte minst på grund av faktum att han kan komma nära hjärta till olika personer. Om Gui är nästan expressionistisk överspelade och hans svarta munkar koppar förvandlats på honom till en rustning som är full av ånger tvivel på det som han gör och Everett är suverän att göra det, Tutturo är en ledig rapp Willhelm av Baskeville. Det finns en vision av sant Franciskus likande liv men det finns inte den stelhet den allvar som finns i den andra f franciskanerna som skall delta i ett möte över varande av deras order. Det är just slutscener som bygger den klimax när vi ser den kraftiga möte mellan dem Gui till häst omringade av sina krigare och den ensam Wilhelm. Allting verkar fungera perfekt från Stephen O'Connell klippningen som följer rytmen av en symfoni den av film musiken skapade från Volker Bertelmann som är extremt klassik nästaWagner likand e

Det råder inget tvekan att dem båda älskar Gud och jungfru Maria och hatar synder satan men i ena barmhärtighet tar plats i den andra hatet. Hatet är någonting som finns även i Borges som presenteras av James Cosmo en karaktär skådespelaren som den unga publiken känner mest till för hans roller i många stor filmer se ”Wonder woman” som en ond militär eller som en god militär i ”Games of Throndes” . det är en munk med ett dunk förfluten kanske av en krigare och vi ser hur han först introduceras av Adso till franciskanerna och först med gudomlig tron och sen med bitetr sarkasm påminner han till dem att deras tolkning av religionen är adels för mjuk möt människan och synden. Det är en sätt att se religion enbart som bestraffande som för mig gör denna krakrtär till en av dem stora figurer i en verklighet som är långt ifrån oss men har stark påverkat oss. Det som är fiende till den monumentala Jorge  är den lilla Alderbando från Grotaferata spelade av Roberto Herlitzka. Denna skådespelaren föga känd i utlandet liten med ett speciellt utseende som påminner stark om Laurence Olivier och Ernald Josephson ger en tolkning av religion från mystiske som är oberoende av människor och dessa mörke men kan även käfta emot Jorge. Det är slående hur denna figur är så nära den unga Adso som är spelade av den spinkiga karismatiska och naturliga Damian Hardung. Denna skådespelaren som precis som bok är en benediktins munken vilken innebär att han tillhör en mer traditionell order än franciskanerna som i 1984 filmatiseringen lyfter olika problematiker och har den fina kärleks historia med den unga provensalska kvinnan spelade av Antonia Fotaras. Hennes roll är naturlig ger behag och skönhet och presenteras ofta i naturen. Det finns i den tolkning ett spår av den pastorala genre mellan den unga drömmaren och älskare Adso och den som är satyrer refuserade på grund att han är vanställd Salvatore spelade av Stefano Frisia. 1984 verk hade närvaro av Rob Plam som tog ett roll som skulle ha gjorts av Franco Franchi och här är teater skådespelaren Stefano Frisia som gör denna roll som för också en konfrontation med Adso. Det är en nertonat extremt vanställd tolkning och vi ser många likheter med den namnlös bron vakt som fanns i Ingram Bergman ”Jungfru källaren” för mig den bästa svenska filmen någonsin år 1961 . det ses även i den scen i vilken han är nära hans läromästaren den före detta kättarens Ramingo da Varagine spelade av Fabrizio Bnetivoglio. Det finns för mig en stor fördel hur battiato bygger det som är knappast sedd av Eco ibland annat hur hans lyckas med flackback i vilken vi ser hur i ett extremt vit och vackert palats hur Salavtore i klädd narr kläder blir tagen till några adelsmän rör och hur det stoppas av kättare Fra Dolcino anhängaren som var balnd dem första militanta anarkister  Dolcino är spelade av Alessio boni en skådespelaren som visligen taalr en dålig engelska men är stark full av en extremt vrede och hur han kommer inne i den fina salongen mördar alla och för ramingo att mörda en präst. Det är en viktig scen som bygger klimas till  det som saknas i filmen den kamp mellan en kyrkan som är i knät av dem mäktiga och en som är för dem fattiga. Det är den del av hatet medan den del av kärleks ser i den passion av Malachai från Hildesheim mycket bra spelade av Richard Sammel för berengario  som vi ser enbart som lik Maurizio Lombardo. Det är ett extremt förbjuden kärlek men en så pass bra som blir belånade av älskog någonting som inte finns för Adso som till slut inte för kvinnan. En annan roll som bygger upp är den äventyr mesiga av Anna. Det är samma skådespelas Greta Scarno som spelar dem båda och vi ser hur hennes roll är mångsidig. Vi tror att hon drivs av vreden hämnd medan i själva verket hon drevs av kärlek till hennes föräldrar. Allt denna omringades av ett fantastisk åter skapelsen och av många andra skådespelaren som den till synes trevliga Severino som i själva verket är en våldsamt homofobisk karaktär spelade av Piotr Adamczyk som gör hans livs roll till de hårda kardinaler spelade av max Maltesta i en serie som är suverän

Robert Fogelberg Rota