Jean Serberg lever igen

Kristen Steward är perfekt som Jean Seber

Titel Seberg

Regi Benedict Andrews

Medvekande Kristen Steward Anthony Mackie Jack O'Connell Zazie Beetz

Svensk distribution Stockholm film festivalen

Betyg A

Jean Seberg har varåt en av dem bästa skådespelerskor å 1960 och under en tid även på 1970 talet känd för ett minst sagt komplicerade och stormig känslor liv. Samma kan sägas idag av Kristen Steward som har hämmat några gånger i blåsvärlden på grund av hennes reaktionär inte minst när det gäller hennes super tolkning av Snövit i ”Snowwhite and the husaman” och nu när Steward har korta när hennes går med flera centimeter är hon krusig lik Seberg och det ses under hela denna fantastiska film med ett säkert regi, en vackert pastell fotografi av rachell Moriss men alltid var mera färgglad på 1960 och 1970t alet och ett underbart klippning av Pamela Martin som ger rutm och snabbhet till en verk som ställer karaktärerna i centrum och låter oss förstå och fläta samma några livsöde. Det hade variet enkelt att göra en martyr film liket lik den första av Jean Seberg stora roller Jeanne D’Arc I Otto Perminger verk men det hade inte varit så intressant eller det hade inte varit intressant alls eftersom man hade nog presenterat en ensidig historia och man hade inte kunnat då den komplicerade reella roll tolkning a la Stanislavskij (hoppas att ryssar kommer någon gång att presentera en stor tV serier om honom kanske med HBO eller Netflix hjälp) att kunna komma till det som ofta är kärna till denna skådespelar mesig serier som leker med skådespelaren och karaktär egna demoner. Det ses tydligt i Selberg redan i första scener i vilken man ser hur hennes äktenskap verkar vara väldigt komplicerade och full av ett slags kyla med den franska intellektuell YRomain van Atta och kvinnor karen som är motpolen till hakin Jamal spelade av Anthony Mackie. och i den charm när det gäller farliga icke konformistiska situationer som när före detta brottslig och black panther ledaren gör när man vill inte att han skall kunna sitta vid första klassen. Han hra rätt att protestera men vi kan inte låta bli att tycka syn om den ”starkas flygvärdinnan spelade av Victoria Barabas. I Här har vi introducerat denna andra karaktär en bufflig skrikig och aggressiv som har skapat sig en bild som inte verkar vara hans egen. Vi ser hur deras första möte verkar vara den av två vilsna personer som ses tydligt i deras älskog scen i vilken Jane inte divan Seberg berättar till hur pass svårt det har varit för henne under karaktärerna. Nu är hon redan under kontroll av Jack som är en FBI agent. Vi har sett honom ifrån början med möte som han har med ett yngre kvinnan som studera för att bli sjuksköterska och vi ser hur jack lyckas att ”rädda” från en soptippen första nummer av Capitan Amerika. Jack Solomon spelade mycket bra av Jack O'Connellkommer att få en roll som är mycket lik den av statstjänstemännen i DDR Florian Henckel von Donnersmarck de andra liv spelade av Ulrich Mühe i dem andra liv och vi ser hur han kommer under hela filmen gång dels att närmare sig mer och mer Seberg som han börjar att närmar sig henne men även hur han lite i taget börjar få problem med hans övertygelse. Det är ett svårt uppdrag och vi kommer att märka dels på grund av faktum att är annorlunda från hans kollegor den djup disharmoniska Carl Kovwnski Vincent Anthony Vaughn som visar tydliga bilder på våldsmhet mot fru Mary spelade av den den modell vackra Laura Campbelloch inte minst mot dottern Jenny spelade av Jade Pettyjohn som väljer en kort frisyr precis som Seberg. Jack har redan en vackert fru som älskar honom som är Linette en intelligent tjej som vill bli läkaren som spelas av Margaret Qualley. Precis som Seberg är hon även inte helt övertygade av hur saker och ting går i USA och FBI agenter är besvärlig lika till gangster figurer. Jack börjar som många andra filmregissörer han har tillgång till klipp utrustning att bli mer och mer intresserade i Jean i hennes dramatiska livs öde och vi ser hur i hemmet och det är en hjärtskärande gestaltning det som Steward gör hur hon blir paralyserade när hon börjar upptäcka någonting när vi ser hur hon slår sönder vaser och blir mer och mer psykotisk. Denna som verkade vid första ögonkastet enbart vara en rik bortskämd tjej som ville ha lite spaning och reklam blir en känslig och god person vilken visas i dem scener med barn fester och den ungdom som kanske filmen som gav mycket till Seberg med tog mycket stoppade en harmonisk mognade. Detta alltid med ett glamorös ram som ses i filmen gång. Tyvärr det som kunde ha varit hennes stora motståndare Jamal ”äktade kvinnan ” Doroty är spelade med Gina Davis frisyr av afro tyska Zazie Beetz som visar tydliga svagheter (åtminstone i denna roll )inte minst när hon skall hota Seberg med pistol. Filmen blir mörkare och mörkare mer dramatiska och man få en plötslig kontakt med en annan film skaparen inte Luc Godard som hade gjort mycket för Seberg (Jack O'Connell verkar en hyllning till Jean Paul Belmondo) men till Fritz Lang i hans mörka expressionistiska men även super realistisk kuslighet ibland annat filmen ”Das testament de Dr Mabuse” . Detta ses även i slut scen när Jean och jack samtalar. Det är för mig en underbar film även om den kommer alltid att tycka att det som hände Jean Seberg psykoser som tog själv mord är ett fruktansvärd tragedi

Robert Fogelberg Rota

Stockholm filmfestivalen bjuder till en hyllning på livet och film

Kärlek utan (eller) med ålder

Titel Our best year

Regi Claude Lelouch

Medverkande Jean-Louis Trintignant…Anouk Aimée Monica Bellucci

Svensk distribution Stockholm filmfestivalen

Betyg A

Få filmer som jag har sett har haft ett sådan ljuvlig livs syn som Claude Lelouch “Pour best year” som är en hyllning till livet kärlek och inte minst filmen dels den semi dokumentär sentinenatla kommedier av regissören mend även det som Luc Godard gjorde när han var en ung och sympatiske film regissör som “Sista Andetagt” och “pierot le Feu”. I centrum av berättelse fotograferade på ett elegant sätt av Robert Alazrak på ett elegant och behaglig sätt och med ett utmärk klippning av Stéphane Mazalaigue visar hur pass mycket en äldre män som håller på att slockna lite i taget jJan Dulouc före detta rally föraren och charmör spelade mycket bra av Jean-Louis Trintignant håller i ett lyx ålderdoms hem påminnas om den kärlek under hans liv som är ingenting mindre än Anouk Aimée. Trots att året har gått denna enorma skådespelerska som vi har sett i otroligt många filmer från “la dolce vita” i vilken hon är den enda kvinnan som kan ha förutom åtrå män av dem män som ser henne till pasquale festa campanile underbara komedi “le voci bianche” till många andra filmer är onekligen den kvinnan som Har betyd mest för honom. Denna eleganta skönhet ny lever ett anspråkslöst fat elegant liv i Normandiet när den plats i vilken hon hade denna stora kärleks reaktion och får besök av den alltid lilla gamla sonen till jean Douc som är Antonien spelade av Antoine Sire. Hon bestämmer sig för att besöka den bittra ironiska åldermännen och kärelk börja på nytt precis som den hade aldrig stannat. En kärlek med tusen äventyrar ibland komiska ibland busiga men den idéen att kunna skjuta till gendarmen vara två stycken Bonnie and Clye fast med den fransak artighet. Filmen blir mer och mer gripande och den franska chanson av Calogero Francis Lai blir alltid lika bar lika stark och lika fint och får oss att komma närmare och närmare till verket och att få oss att kunna känna igen sig i den. Det är även underbart den reaktion som Dulouc har med dem två kvinnor som är lite grand av hans döttrar den sympatiska doktor och föreståndaren till ålderdomshemmet Marianne Denicourt och inte minst dottern Elena som inte kan vara någonting mindre än Monica Bellucci den exotiska skönhet som har lyckas utmärk i den franska filmen. “our best year “ är en vackert delict och utmärk film som får oss att älska filmen att roar och röra oss på ett vackert och spirituell sätt.

Robert Fogelberg Rota

En bra fransk film

När sin lila flickan blir eller håller på att bli en kvinna

Tittel Girl with a bracalet

Regi Allons enfants

Medverkande Chiara Mastroiandi

Svesnk distribution Stockholm film festivalen

Betyg A

A girl with A girl with a bracaleett är en mycket bra film som visar den bästa av den franska tradition med många referenser till några av dem tidigaste Brigette Bardot film eftersom huvudpersonen Lise mästerlig gestaltad av Melissa Guers som har samma mögna shönket och vilja att röra sig. Fast hon lever i dagens Internet samhället vilken medför stora problem som en video som kommer att få henne att utföra en mord. Det som är slående är hur pass mycket det foto som presenteras av Sylvain Verdet är enklt naturlig nästan till synens icke sägande fast i hur pass bra med klippningen för vilken ansvara Damien Maestraggi, som ger ett rytm och spaningen i ett rättegäng som påminner strak av det som vi såg Otto Peminger “Anatomy of a murder”. Det som är den karaktär som om inte med undersökningar försöker att hjälpa Lisa är onekligen fadern Roschdy Zem som gör en super rolla v ett väl integrerade arab som har till synes inga problem och får hela världen att rasa på grund av modern och rättegången. Det är för honom en mycket svårt och han lyckas att få den bästa för att kunna få dottern ut och man ser tudligt hur många problem förekommer under rättegången med den stränga åklagaren som spelas av Anaïs Demoustie rollen har förmodligen rätt men vi kan inte sympasera med henne och den puritanismen som hon vill presentera som är minst sagt irriterade på alla sätt och vis. Det är en svårt roll som för allyid ständit en bakläsan av försvara advokat Annie Mercie väldigt väl spelade av Annie Mercie sim påminner mycket tom Chaterine Denouve i sina senaste rollen. Fast den karaktär som får mig ör roligaste och mest full av intressanta sidro är onekligem Lisas modern som spelas med ett skicklighet och intensitet som man har sällan skådat i den franska filmen av Chiara Mastroianni. Det är rollen av ett modern som inte har varit särskild uppmärksamt på dottern för att hon har haft för mycket. En minnesvärd roll i ett minnesvärd film

Robert Fogelberg Rota

En av dem bästa maffia filmer någonsin

Bellocchio mest mogna och kommersiella verk

Titel Il traditore

Regi Marco Bellocchio

Medverkande Pierfrancesco Favino, Luigi Lo Cascio Maria Fernanda Cândido Fausto Russo Alesi

Svensk distribution Stockholm film festivalen

Betyg mästerverk

För trettio år sedan man brukade säga i Italien (som är mitt andra eller första land) att Antonio Bellocchio ar ett total avdankande regissör och många tvivlade att Stockholm skulle kunna ha en starl film festival någonting som visades total fel när vi ser på ”Il traditore” som är en underbart film om Tommaso Buschetta den första stora maffia ledaren som samarbetade med den italienska staten. Det som är underbart med denna film förutom Bellocchio enorma förmåga att kunna skapa bilder som är minnesvärda och hans underbara sätt att arbeta med skådespelaren och den fotografi som presterade av Vladan Radovic och den mycket fina klippningen av Francesca Calvelli är hur pass nyaserade som filmen här. Huvudroller innehavaren som är en av dem bästa gestalter någonsin i den italienska och euroepiska film historia av Pierfrancesco Favino presentera en karaktär som är inte gos dsjälv upptagen och tämligen okänslig. Hur filmen börjar är för mig utmärk under den som är en helgon fest för Santa Rosalia och då Buscetta ses som en väldigt annorlunda maffia bossen. Elegant nästan sofistikerade som är mycket mera korrekt och belevad dels om den karaktärer som kommer att vara hans Sancho Pancha Totuccio Contorno som spelas mycket bra med ett komisk övertoning av Luigi Lo Cascio och mesta v allt av männen som ändrade maffia Totì Riina spelade mycket bra av den klassisk skolade teatern skådespelaren Nicola Calì. Det är en kuslig likhet med den “riktiga”Riena som vi kommer att märka under hela filmen gång under dessa många ord dueller vid rättegångar att Riena är bara en byråkrat. Det är ett sätt som skulle ta maffia till den resultatet som finns idag att vra accepterade bland annat i Eu samman trots blodiga och brutala mord som Riina låter utföra med små borlig prydlighet. Det glamorösa i Buscehtta ses mest i dem scener som utspelas i Brasil som är väsentliga för att kunna utforska den del av filmen som är relationen mellan Tommaso och hans brasilianska fru spelade mycket väl av Maria Fernanda Cândido. Dessa scener lyckas att fånga den brasilianska precis som scener spelade i ett steril och kall mide west scen fångar den amerikansk och Bellocchio tolka mera än presenteras den brasilianska Cinema novo och den stil som har varit i USA typisk för Cronenberg eller Stephen King filmatisering men det är naturligt viss Sicilien med sitt våldsamt sol och den oroliga skuggor när Buscetta möter Falcone som spelas av den mångsidiga Fausto Russo Alesi och den stora ideologiska och känslormesiga motstånde med Pipo calò den bruatala Fabrizio Ferracane. Det är en mycket fint och svårt gestlat av ett fullständigt monster känd för hans brutala mord. Det är en intressent spåning och dessa mord är direkt citat frpn Eisensteins. En helt utmärk super intessant och väl gjot film som Stockholm film festivalen visar oss

Robert Fogelberg Rota .

Så bra att det har sällan skådats i film historia

Hur födds en diktatur

Titel While there is the war

Regi Alejandro Amenábar

Medverkande Karra Elejalde Mireia Rey Santi Prego

Betyg Mästerverk

Jag ör så glad att jag har haft tillfälle att se en av mina favorit regissörer Alejandro Amenábar storättade verk While at war som lyckas att med blixten snabbhet visas oss den enorma tragedi som drabbade den spanska befolkningen år 1936 och vi ser den återskapat på ett sådan perfekt sätt som bara film kan. Tack vare den utmärka foto arbete av filmfotografen Alex Catalán och av klipparen Carolina Martínez Urbina vi ser hur militärer tung beväpnade tra en torg i den vackra medeltida staden Salamanca och börjar att förtrycka dem flesta människor som bör där med den grymma rutiner av alla diktaturer med arbiträr och omotiverade gripande och ett överdos av våld. Man vänjer sig lite i taget och som en kancer den smittas av och trots att den drabbar dem som är oss nära kommer till alla. Det är genom långa tagningar få valda närbilder som vi ser den och vi följer en äldre män en av det spanska språket stora fortfaren.. i Miguel de Unamunovars roll .. Karra Elejalde briljera någonting enorm. Denna äldre man som numera lever enbart i den förflutna spelas med en intensitet en smärtasfull sätt som sällan har setts på film duken hans tystnad hans drömmande , den papper figurer av djur men även den stolthet av en äktade hidalgo gör honom sp perfekt. Han börjar genom att stödja militärernas revolt som den protestantiska och katalanska pastor Antillo spelade av Luis Zaher som är den första av hans vänner som försvinner för att följas direkt av den som har varit Miquel de Unamunis lärjungar och yngre kollega Salvador som spelas av den unga Carlos Serrano-Clark. Den secn i vilken dem två diskutera vid en beelvedere av en ruin är så vackert och så poetisk och sen man ser hur Salavdor blir brutal bortford. Det är en svårt tid som låter don Miguel de Unamuno komma allt närmaren till kvinnor som exempel vis den ängel liknade Enriquetta spelade av Ainhoa Santamaría till den stolta hustru till Alcalde som ör mera än en borgmstaren Carme poza Marina de Valdes spelade av Mireia Rey med ett enorm stolthet eller den kvinnor som Don Miquel har enorma svårigheter den äldsta dotter Felisas spelade av Inma Cueva .Denna roll är olik den yngsta som inspirera Don Miquel Maria spelade av den fagra Patricia López Arnaiz. Denna roll är livlig stark och torts att vi ser henne mest i hemmet är hon den som är handlingskraftig full av ett slags pathos som få kraktörern i filmen har. Hon har lydid och Don Miquel bestämmer sig för att göra det rätta. Vad som är fantastsisk att trots att Alejandro Amenábar är en världslig regissör som är djup inspirerade av tollernas lyckas han även att presentera den andra sidan. Francisco Farnco var en av dem stora massmördaren under 1900 talet och hela historia men rollen som Paco den namns som ges av hans närmaste i Santi Prego gestalt är enorm . det är en slug listig små borgaren men intelligent och intuition som lyckas att få allt även det långa kriget och den långa tiden av styren och makt i landet som ingen annan hade kunnat få. Franco har ett kärlekslöst äktenskap med den bigotta Ana Carrasco Robledo spelade mycket bra av Nathalie Poza och är en bra fadern både till den sockersöta dottern och till sodlter och är en mästaren i manipulationer. Han lycka även med dem hårda och militaristiska tyskar som Hitlers säderbung Swrats presenterade mera än spelade av Maarten Dannenberg och biskopen spelad av Pep Tosar och under ett besök vid en vackert romansk katedral för han induktion att framställa sim en modern El Cid. Den figur som förtydliga honom är brodern Nicolas den ilska och obehagliga Luis Bermejo och det som är teknokratiska delen och den som ör den bruatala och irriterade General José Millán-Astray spelade av Emanuel Fernadez . det är en hård rolla v ett grotesk vanställda män full av hat och som ser enbart en väg den av våld. Bald dem mäktigaste scener finns den cinejournal av BBC som hyllar Franco vars nödvändiga pansarvärns kanoner producerade av Bofors. En av dem bästa verk i hela filmers historia

Robert Fogelberg Rota

Bulgarisk noir

Mycket våldsamt på ett subtilt sätt

Titten Routes

Regi Stephan Komandarev

Medverkande Aleksandar Aleksiev

svensk distribution Stockholm film festival

betyg A

Filmen Routs är en bulgarisk film som visar tydligt hur detta land lyckas fortfarande att producera bra filmer som är en allegori av ett nytt politisk system. Om Bulgarien var på Balkan oberoende av konflikter som drabbade Albanien, Före detta Jugoslavien och även Rumänen det innebär inte att den land har haft ett fredlig utvecklingen med ett utbredd fattigdom som har förvandlats människor till extrem fatalister och med ett om inte lössläpp ganska bristfälliga moral. Att göra en thriller eller en social realistisk film verkar inte vara en knep som skulle intressera .. som istället använder sig av komedi som blir djup satirisk i denna kväll i vilken vi kan inte särskilja eller placera staden Sofia i vilken vi följer några poliser bravader. Det är inte frågan om super poliser och detta yrke ses på ett föga heroisk eller aktion likade sätt. Två stycken vänner partner och kollegor vilka blir trots att det saknar allt form av glamour och av aktion två bulgariska Stankey & Hutsc den mörka spelade av Aleksandar Aleksiev och den ljusa av Ivan Barnev som får diskutera om landet förhållande till Väst som den ena av dyrkar och Ryssland under dagen innan man vill demolera och vandalisera ett av minnets märken till äran av Röda Armen. Diskursen blir om Bulgarien skall vara den super marknads orienterade land som vissa vill eller om det skall inte glömma dem gemensamma band med Ryssland. Naturligtvis precis som dem andra kollegor det finns ett stark turkisk och muslimsk hatt och en enorm känsla av utsatthet som ses i mörkret på grund av foto arbete som görs av Vesselin Hristov. Den stora problem är den att det även finns en känsla av fatalism och utsatthet bland folket exempel viss den män som försöker att tända eld på sig själv eller ungdomar som driver med polisen som inte har bensin och med några buller som misshandlar brutal en liten kille som är förälskade i schack spel . Detta är kanske den karaktär med vilken regissör identifiera sig mest och bevis att kulturer och känslighet har inget plats. En extremt väl gjord verk

Robert Fogelberg Rota

En mycket bra film

Ett krigs film med verken vapen eller uniformer

Titel fire will come

regi Oliver Laxe

Medverkande Amador Aria Benedicta Sánchez

Betyg A

Den spanska filmen är inte bara filmen på spanska men även filmen från andra spårk i denna fll Galago en neolatinsk språk som talas i bergs trakter i nord västra Spanien Den fotografiska arbete är helt perfekt eftersom den försöker att tolka mera än att vara inte hyllning men en tolkning till en av dem bästa skånska filmer genom tidigare ”Pan labyrynten” med sitt magiska realism som fångade allt den gotisk urgammal i naturen och dess påverkan på människan psykiska ondskan. Den huvudpersonen är Amador Aria. som är en möm man runt 50 år om kommer tillbaka till familjen. Den utseende som han har är den av en soldat som vi skulle kunna ´ha sett i en spanska film om conquistadores eller om dess stora krig som spansk trupper bedrev för sina katolska kungar ibland annat mot svenskar på 1500 och 1600 talet. Han långa hår lägger som en skugga och man ser att han äre n sårad män en person som har ett salgs trauma problemet att missanpassat och kommer bokstavligen tillbaka till modern den slitna men kraftfulla… Benedicta Sánchez som visar det samma som gjorde den själv. Man känner tydligt en spaning en form av obehag och missanpassning som ses tydligt i den reaktion mellan en jämnårig som heter Inganzio spelade av Ingazio Mario . Dels namnet som påminner den av den viktigaste spanas helgon Ignacio de Loyola grundaren till jesuit order och.. har just ett sådan utseende som påminner om ett spanska helgon och han vill försöka att få landsdelen på fötter. Fast det är någonting som inte kan ske på grund av några enorma problem som är Amodor sätt. Det verkar inte inst i relation med den kvinnan fyllo och mörk inte helt olik hur vi skulle kunna tänka oss att Carmen här Elena spelade av Benedicta Sánchez ser ut som kommer till honom dagligen som är vilken han möter ständigt på grund av en av hans budskap som är sjuk. Filmen är långsamt i den bemärkelsen att det som har hänt har redan skett innan starten inte helt olik det som man ser i Tjechovs verk och precis som i dem själva problem löses upp i den krigs scener som är brände. Det är en extremt svårt och problematisk scen som ses på ett ytterst dokumentär sätt av foto för vMauro Herceilken ansvara och klippningen av Cristóbal Fernández som liknar det som presnterade av Pasolini eftersom Oliver Laxe använder sig på ett likartade sätt av den klassiska musiken

och dessutom den explodera på en ytterst våldsamhet sätt och vi ser den precis som i filmen ”Fury” början från hästar. En film som är både super välgjort trevlig och intelligent.

Robert Fogelberg Rota

Mame Binet super roll

Skräck och romantik från Västafrika

Skräck och romantik från Västafrika

Titel Ataltique

Regi Matti Diop

Medverkande Mame Bineta Sane Traore Ibrahima Mbaye

Den afrikanska filmen är någonting som alltid ligger väldigt bra för mig. Det tillåter mig att Den afrikanska filmen vilken är ett senegalesisk ivoriansk och fransk belgisk samproduktion är Atlantics av Matti Diop. <det är en kärleks historia mellan två unga människor de hårt arbetade Souleiman spelade av en skådespelarna som visar en tydlig känslighet Traore och den vackra Ada. Denne är en ung levande kvinnan som är förtryck fast på ett ganska mild sätt av familjen som har arrangerat ett äktenskap med ett ung vackert atletisk ung män som heter omar. I själva verket för Ada som är utmark spelade av den afrikanska skönheten Mame Bineta Sane som är en blandning av Garce Jones och Naomi Chambell inte en dålig match och den kille som spelas av Babacar Sylla är inte helt osympatisk men som har tydligen fått mycket pengar under sitt vistelsen i Europa och tror att allting är till salu, någonting som vi märker redan ifrån början och varför Ada trots den förtvivlade av två av hennes väninnor som den from muslimska men extremt skvaller mesiga mariem spelade bra Ibrahima Mbaye och den fri släppa Ftama som spelas av Aminata Kane två tjer vars kropp kommer att bli behållaren från det magiska som händer med den dramatiska. Filmen har ett fotografi som är super vackert som låter den lilla ivorianska staden bli mera verklig än verkligheten, film fotografen Claire Matho är så duktig i detta och den som är ännu duktigare är klipparen Aël Dallier Vega som visar rytm ett extremt bra spel och bygger upp en ställning. Vi ser en av filmen historia obehagliga scener när Ada skall visiteras av läkaren för att se om hon är jungfru och i dem magiska scener när Souleiman och hans arbetes kumpaner kommer tillbaka till den person som hade uttjatade dem som bygg herre spelade av Abdou Balde som hade satt dem i den svåra val att arbeta som slava eller försöka att komma till Europa men vilka konsekvenser ni kan lista ut själva. Med små medel och som den stora utmärka cineasten som Matti Diop är vi ser hur det tolkas emigrationen tragedi i deras länder med en diskbänk surrealism som kan kännas igen i film som sådan i sitt enorma tradition . det sker även med hjälp av detta land kultur och denna land eller länders folkminnet. Det är viktigt att se dem två ostat karaktär den unga kvinnan vacker även hon ett större syster till Ada Dior mycket väl spelade av Nicole Sougo som äger en bar och den unga kommissarier spelade mycket bra av Diankou Sembene som visas tydligt trots hans kultur och intelligens är han ett kräk mot kvinnor mest av allt Ada. Kommissarie börjar att förstå att det finns någonting negativ men förmås inte att följa rättvisan. Fast även han kommer inte att stå emot magi. Precis som jag och du kära åskådaren kommer inte att stå emot den filmiska magi Mame Bineta som har samma förmågor som en ung Greta Garbo. Jag tycker vi borde se och importera mera av dem afrikanska filmer även för att hjälpa människor som bör där att starta större film indiústier.

Robert Fogelberg Rota

Maffia som vi har aldrig sätt

Filmen staden moralen

Titel Shooting the maffia

Medverkande Letizia Battaglia Giovanni Falcone. Salvatore Riiena Silvana Mangano Vittorio Gasamman dokumentär

Svensk distribution Stockholm filmfestivalen NonStop Entraimiant

Betyg B

Kanske bara av ren tillfällighet jag har sett två stycken extremt intressanta dokumentär filmer under den 30 upplaga av Stockholm festivalen. Efter det ytterst intressanta verk av Sergej Lobinska nya kommer vi till en annan verk som visar på ett tydligt och intressant sätt hur man använder sig av historia genom att göra den ständigt närvarande som i i Kim Longhiottos ”Shooting maffia” som är en verk som lyckas på ett intressant och kraftig sätt att visa genom ett människor öde den av den röd hårige fotograf Letzia Battglia hur man kan genom enkla foto försöka att åstadkomma en samhälles omvandling. Det är en svårt film och jag undrar lite grand varför den film som man har velat presentera är en irländsk verk som tillägnar den sicilianska maffia även om Irland har ett liknad stor tradition . Filmen bygger på mycket förförståelsen och förkunskaper av den sicilianska maffia och av samhället. Letzia har varit ett enorm kvinnan en drivande och djärv personlighet som började lite snett när hon först under 1940 talet som lite flickan utsatt till en blottaren vilken medför att hennes fadern började att kontrollera henne på ett tvångsmässig sätt detta i sitt tur gjorde så att hon gifte sig enbart som 16 årig men ett ålderdomlig och brutala män. Fast den vanliga svenska besökaren som kanske inte talar italienska förstör inte att hon kom från ett hög borglig miljö och var nästan lika frånvarande till dem slum området som hon fotografera och som även i många fall ses i någon irländsk eller amerikanska film. Det privata arkivet av Letzia smälls ihop även med det som är bilder från den tiden 1940 och 1950 med material från filmen och det skapar en tänkande process att under denna första tiden Letzia har inte huvudrollen i sitt liv men har enbart ett roll av betraktare som står ut och kan se genom biografen som kommer inte ut men snarare ses utanför som vi ser den på bio . Det är endast när hon börjar få hennes sexuella frigörelse få hennes frihet och att kunna följa hennes drömmar som är det att arbeta och hon börjar att dokumentär. Det är hårda rå bilder och filmen som hade lite för mycket karaktär om en dokumentär film i början blir hårdare mer avgörande och vi är indragen i den. Det är för mig ett vackert och meningsfull period i vilken den personliga liv av Letizia vilken vi har redan upptäck ha varit intresserade i det som är politiken på vänsterkanten blir avgörande. Hennes kärleks liv ny rik och faktum att hennes skönhet försvinner gradvis blir avgörande när man ser det som händer. Man har för mig även om ljudet och klippningen är mycket bra foto blir allt svagare vi ser det som var effekter av den blodiga krig mellan två maffias familjer den av den äldre maffia och den nya som kommer ifrån Corleone med sådan grymma namn som har sådana stora namn som Ligio den typiska teatern skurken utseende med hans oförglömliga cigarrer till Salvaotre ”Totò ” Riina med hans mjuka sätt och anspråk lösa utseende toll Edardo Provnzano arresterade år 2006 en riktig ondskan geniet men även en människan i vars banalitet påminde mycket av hur Eckman och andra nazistiska förbrytare brukade visa. I denna del av filmen möter sådana vardagliga hjältar som Govanni Falcone och Sergio Borsellino som fick samma öde som Falcone. Detta del av filmen är den mest en del av verket i vilken vi möter en form av verklighet som är medierat från television men även av det som kanske inte visas i Italien när till sluten sicilianska folket blev ytterst förbannade bland annat med presidenten Eugenio Scalfaro ett ytterst konservativ och kontroversiell som nästan lynchades vid Boresellinos begravningar. Trots att filmen vill visas sig vara mycket frigjord det handlar mycket lite om Letizia relation till döttrar och det sägs mycket lite förutom vilka dem var av hennes älskaren och i slutet filmen blir ett slags öppning till många historier och man tysltar om hur maffia arbetar idag och av den relation mellan den andra politiker. Bland annat Silvio Berlusconi. En bra film som kunde ha gjort mera

Robert Fogelberg Rota

Rebecca Fergusson gör en annan super roll

Få filmer har varit så skrämmande
Titel Docto Slepep
Regi Mike Flanagan
Medverkande Ewan McGregor Rebecca Ferguson
Svensk distribution SF
Betyg A
Man skulle kunna tycka att den operation som har gjort av skulle kunna verkar som någonting extremt fantasi lös och icke kommersiella att göra en förutsättning på en av filmhistoria stora mästerverk ”The shining” men man ser resultaten av .. verk man kan presentera någonting som har bara ett kommersiell världen fast resultatet är så bra att man kan enbart bara nöjd med den verk som presteras av Mike Flanagan som lyckas att bygga vidare även med hjälp av fina och minensvärda ciatter både i dem kaotiska slutfaser vid Overlook hotle men även i början med den nya super onda krafter som en numera vuxen danny extremt väl spelade av Ewan McGregor luckas att presntera. Inte konstig nog denne har blivit ett enstöring våldsamamt alkoliserade person som slutar i att bosatta sig i den klassiska mindre amerikanska stad vad han möter en annan före detta alkoholist väl spelade av Cliff Curtis; av struttura denne får han ett enkelt arbete vid det som är en ålderdom hem och i den Danny kan utnyttja hans gåva och komma i kontakt med den unga afro amerikanska Alba Kyliegh Curran dottern till latino tjetjen Lucky väl spelade av Jocelin Donahu och författaren Carl Lumbly vilken är en afro kopia av Stephen King. Det är den “goda” dem mänskliga med deras svårigheter deras problematik och svagheter som är udda i formn abv nördar. Dem onda som är farliga mäktiga nästan vampyr likade är dem som är presenterade av Rose vid the Hat som spelas otroligt bra av Rebecca Ferguson som är trots att vi sällande uppmärksamma henen . Här spelar hon med humor distans skicklighet och intensitet en tillsynens ung lite hippies new age inspirerad ung kvinnan som fotograferas även på ett vardaglig sätt av Michael Fimognari och själva Mike Flanagan klippningen som ger en känslan av realism som blir lite i taget magisk med enkla film effekter och enkla kamera vinklar. Det är en skräck som är verklig i den egenskapen att den är så passa nära varje människan verklighet i vårt vardag. Det ses även tydligt när det gäller dem andra figurer som lever runt Ros från den äldsta av alla dessa onda personer till den yngsta som vi mäter under en film visning av den odödliga Casablanca Rosi som visar tydligt hur även dem onda är en marginaliserad grupp i samhället. Det är kanske en fel att vi får veta så lite av dessa figurer att dem inte blir utvecklade man då hade vi fått ett tv serier inte en film. Till sist vill jag ytligare en gång prisa den roll som Ewan McGregor gör som lyckas att tolka Jack Nicholson på ett adels utmärk sätt . en måste se film
Robert Fogelberg Rota

Massan blir huvudpersonen

Stads begraving

tittel Stae Funeral

regi Segey Lobbinnov

Medverkande Molotov beira dokumentär

svens dsitrubution Stockholm film festivale

Det är en dokumentärfilm utvecklas under en väldigt speciell som är Stalins död. man ser förberedelse med det av ur befolkningen i Sovjetunionen tog emot nyheten. anslående den geografiska spridning från artistiska havet och stàllerna i kaukasus. man möte under filmens gång i många av de ledande medlemmar inte bara i den sovjetiska kommunistpartiet men också i gsatteòlitsaterna partierna, som till exempel Östtyskland; Polen och inte minst Rumänien med denNicolay Chausecoku paraduniform hade aldrig en dag i tjänst det är en film som presenterar massan. kofta med knäppning av samma regissör träder fram några av de tusentals åskådare barnen är det poliser och elider unga vackra flickor, som fåret sitt hdel av den historiska stunden. man ser gator den pampiga Alan av kongresserna inte minsta Vilken gör filmer kuslig men också välgjorda den dn begravningsriter. det är någonting sanslösa som förmodligen även själva Stalin hade inte förväntat sig i mässan Det finns tre stycken personer som träder fram de den triumviratet som skulle efterträda Stalin; molMarlarof som blivit förvånansvärt grå figura, Mall of Scandinavian för trakten med den nazistiska utrikesministern Ribbentrop och inte minst de som var den onda verktyg of Stalin Beira. den man skulle senare bli borttagen av militära temperaturen och var skaparen av KGB, man ser tydligt när han talar med självsäkert röster Ystads oroliga och misstänksamma är de äldre personer som lyssnar på den diskussion som Beira ut vara med detta filmen Ja det många intressanta sidor därför om sig inte helt kritisk eller okritiska till sentimentalismen fòr oss att tanka

Robert Fogelberg Rota

s

En så bra och oväntade film

Kriget första offer är moderskap

Titel Beanpole 

Regi Kantermir Balakov

Medverkande Viktoria Miroshnichenko. Andrey Bykov Igor Shirokov

Svensk distribution Stockholm filmfestivalen

Betyg A

Den ryska filmen har tyvärr varit lite väl frånvarande från de svenska biograferna men nu har vi ett mycket bra verk som vi kan njuta och ger inga konstiga politiska och ideologiska problem även till ett svensk publik. Filmen visar vad hände med dem män och framförallt kvinnor som deltog i det stora patriotiska kriget . År är 1945 och vi rör oss inte från några gator och interiörer i martyr staden Leningrad eller som jag föredrar att skriva Petersburg. Vid trånga lägenheter som har fortfarande en form av Zar tidens och i ett prydlig sjukhus var där arbetar Ilya spelade av den länga vackra och lidelsefulla Viktoria Miroshnichenko. Det är en roll som påminner om Ivan i Andrej Tarkovskij “Ivan barndom” en sjusoverska före detta artilleri soldat men en chock skadad. Hon är vid det sjukhus som försöker att bota unga män som har dragit sig i kriget i vilken hon arbetar och får otroligt uppmärksamhet av den officielaren Nikolay Ivanovich som spelas med det som är den stora charmen av dem ryska skådespelaren (det är inget tillfällighet att dem två stora tataren teoretiker är Kostantin Stanivslvskij och Vesto Meyerhold båda verksamma i Petersburg) med ett naturlighet som maskera den enorma teatern inlevelse,. Ilya är en enstörig som sen kommer att visa även en döds ängel till dem soldater som kommer inte att klara och bör med en lite gullig son Peshka spelade av Timofey Glazko. Kantermir Balakov visar när det gäller spelade av den unga Timofey Glazko det som Francois Truffauld sa att man skall älska barn för att filma den och den enda vackra och sorglösa scenen är den när Peshka leker med soldat. Ilya kommer oavsiktlig att skada honom och problemet är att det inte är ens som men den av väninnan Masha som spelas av Vasilisa Perelygina som är en rapp ung vackert kvinnan som är förmodligen ett krigs hjältinna och Peshka modern. Det genial förutom att låta denna kvinna spela ut vara levande på duken och gradvis tar överhuvudrollen och det ses tydligt i den fotografi som presenteras av Kseniya Sereda en modern foto stram och mycket like den som vi ser i dem tv serier som brukar presenteras av HBO fast det finns en klippning på vilken ansvara Igor Litoninskiy som blandar ihop den högst påtagliga klippningen av Seregy Einstein och Sergej Loznitsa mer baserade på långa tagningar. Masha får snart ett förhållande med en yngre kille en Vladimir Putin kopia Igor Shirokov som kommer att visa sin uppmärksamhet genom att ge matt och kommer att bli indragen i Mashas plan att skaffa sig en familj. Det är en sätt att bygga filmen olika spänningar på ett utmärk sätt (även om jag hade velat se kanske mera om krigiska Flashback) som avslöjar både Masha, Ilya och Sasha hemlighet i ett långsamt tempo som sen visar den stora upplösningen som äger runt i Sashas föräldrar mest den rödhåriga precis som modern Ludova spelade av Ksenia Kutepova som visar tydligt hur pass mycket i Beanpole är påverkade av Anton Tjechov. Det ses tydligt att Ludova har en vinthund och bör i ett vackert gods. Denna scen är mästerlig och oväntade som hela filmen som mycket precis lyckas att ge en studie av psykologi rån et som händer. Det är en film som väver flera olika dramer som den av före detta prickskikten förlamade på grund av en tysk granat Stephan i vilken vi har ett extrem bra roll av Andrey Bykov och hans fru spelade mycket bra av Alena Kuchkova en underbart ung skådespelerska som lyckas att spela en roll som påminner stark om det som Anna Magnani spelade i Roberto Rossellinis ”Rom öppet stad”. Det är mindre heroisk men genom dem naturlighet lyckas att visa den slet av kriget och hur passa alla är offer . En storartade film som man måste bara se.

Robert Fogelberg

Vad är värd med jobbet

Ken Loach nya mästerverk

Regi Ken Loach

Medverkande Rhys Stone Debbie Honeywood

Svensk distribution scanboox

Betyg A

Få regissörer har varit trogna till sig själva som Ken Loach som nu ger till oss ett nytt essä i den social realistiska konsten i ett tid i vilken solidaritet fack förningar och allt det som har varit viktig har försvunnit och i vilken 70talister har fått tonårsbarn som försöker i ett allt mer fragmentiserade värld med internet och vilja att bli känd för ingenting är i problem. Det är en mikro historia av en familjer som strävar till att få matt på bordet men nöjer sig inte med det och försöker även att få ett form av borgliga anständighet med ett eget boende. Den person som drabbats mest av det är sonen Seb spelade mycket väl av familjen som spelas av den ung…. Rhys Stonei han slör ut har ganska stora problem i skolan och hans käraste driven (Linda E Greenwood)flyttar vilken medförd någon form av aggressivitet. Fast vi ser mycket lite om honom och det som vi ser är för modern som är verksamt med tålamod och professionalitet Abbie som spelas av v Debbie Honeywoodmed hemtjänsten en hemtjänst som får och här har vi ett parallell med Sverige allt för ofta hänga åt sig kontakter med dem patienter /klienter som är även mycket bra som när det gäller en äldre dam Ross Brewster.. som har varit facklig aktiv. Det finns stunder av riktig och ytterst äktade ömhet och närhet och det är enbart den naturalismen som Loach presentera som låter det bli perfekt i allt som den gestalt av den vardagliga Debbie Honeywoodn som sen visas adels för girot för sitt och familjens egen bästa mest när hon låter maken sälja hennes bil och dras inne i ett mycket dålig företag den av maken Rich spelade av Kris Hitchen posten att börjar överlämna pakter som skall överlimmas till diverse bostäder runt Newcastle. Det som är den stora problem är inte den av dem högre klasser med den av dem lägre sådan av dem personer som försöker att utnyttja ta den andra som den sadistisk Maloy spelade så bra av Ross Brewster och det som är mest tragisk är att det som kan köpas eftersom han påpekar att visligen han är ond men hela välden är sådan med kunder och Newcastle Jack berry är exempel bry sig inte om kurirerna om det är inte för att tracka när dem med genuin elakhet. Robbie Ryan fotografi och den alltid närvarande klippningen av Jonathan Morris samt den underbara musikaliska stycken av George Feton är bevis på hur Kent Loach ser realismen eller naturalismen som given av den totala behärskning av den filmiska språket i ett porträtt av det som inte är längre arbetarklassen men en samling utomstående fulla av bekymmer problem och inte minst utnytjade av sina egna. En verk som kommer att gå till film historia.

Robert Fogelberg Rota

Bästa svenska skräckfilm genom tiderna och den bästa aktionfilmen på de senaste 50 åren

Bästa svenska skräckfilm och actionfilm på de senaste 50 åren

Super
Titel The Huntress: Rune of the Dead
Regi Rasmus Tirzitis
Medverkade Moa Enqvist Stefansdotter, Yohanna Idha, Andreas Rylander med flera
Nordisk distribution: Lucky Dogs

Betyg: Mästerverk

Vissa filmer är milstolpar i den svenska filmhistorien och en sådan är onekligen fallet med ”The Huntress: Rune of the Dead”. Filmen har allting från den ytterst starka huvudrollsinnehavaren Runa (Moa Enqvist Stefansdotter) till det mystiska mörkret som finns så mycket av i det svenska landskapet. Filmen fångar stämningen bra och inte minst med musiken, av den unge filmkompositören Simon Kölle, som bygger upp spänningen. Musiken ger oss en god lektion i Richard Wagners tankar om Ledmotiv (det vill säga en melodi eller ljud som följer en karaktär eller specifikt skeende som återkommer genom filmen).

Runa är en kvinna, som i likhet med andra under vikingatiden, lever på en gård. Hon bor med sin lillasyster Bothild (Viva Östervall Lyngbrant) som spelas med en otrolig kraft och det råder ingen tvekan om att Viva är en av de bästa barnskådespelarna i svensk filmhistoria! På gården bor också Runas mamma Magnhild (Yohanna Idha) och Yohanna är verkligen en vacker människa. Hennes roll är dock bitter och hård, men det finns en värme och kärlek inom henne. Äldst på gården är Ragnvald (Ralf Beck) som är Runas farfar och som är blind. Det finns även andra bekanta ansikten med i filmen såsom Runas pappa Joar (Peter Mörlin), som i början av filmen inte kommit hem från den räd han gett sig ut på några år tidigare, men även smeden Kettil (Urban Bergsten) som är väldigt välspelad. Den olycklige krigaren Torulf (Andreas Rylander) har en stor roll och han försöker hjälpa familjen mot det annalkande hotet som närmar sig.

Realismen i det vackra fotot får mig att tänka på Stanley Kubricks ”Barry Lyndon” även om fotografen Marcus Möller är till och med ännu vackrare än John Alcotts.

Grundtematiken i ”Game of Thrones” att kunna slåss mot även de värsta av fiender gäller även ”The Huntress: Rune of the Dead” men här rör det sig inte om supermänniskor utan om vanliga personer likt oss, även om det är en annan tid.

Den här filmen är ett måste om man är en filmälskare och den visar att även med små medel kan svensk film lyckas. Svensk film fortsätter att producera enormt bra mästerverk. Filmkompositören Simon Kölle skapar här en musik med oerhörd professionell skicklighet. Även regissören och klipparen Rasmus Tirzitis visar att han kan utföra sina yrken på ett utmärkt sätt.

Robert Fogelberg Rota

Rob Howard dokumenter

En film om livet

What you can bring into sing life

Regi Rob Howard

Medverkande dokumentär Luciano Pavarotti Bono Adua Pavarotti, Nicoletta Mnatovani Louis Carreras Placido Domingo

Svensk distribution SF

Bety A

Få personligheter i vårt post moderna fragmentiserad samhället har varit lika framgångsrika genom att bjuda på sig själv som Luciano Pavarotti modena son som har lyckas att få tillbaka dem stora massan till opera musiken. Filmen börjar med ett klipp i vilken vi ser hur Luciano Pavarotti efter en stor konsert i Rio de Janeiro tas till manos för at sjunga vad Renato Caruso hade snudigt mera än 100 år tidigare som är även samma platser i vilken Werner Herzog filmes ”fritcardo” började   Rob Howard börjar sitt resan som bygger huvudsakligen på den stora mätaren privat samling från tiden i vilken han var född med dem svåra krigsåret som kom att betyda mycket även för hans vuxen liv  till den första framgångar. Det är från foto det som i likhet med ett familjen album introducera Luciano Pavarottis familj med ett far bagare och tenor i den vackra romaneska domkyrkan i Modena och om inte en konstrat ett osäkerhet för honom att börjar på denna karriär som kom enbart när han hittade första fru Adua av vilken han fick tre döttrar. Det är genom deras berättelsen och några intervjuer som vi ser männen lite i taget och vi börjar uppskatta  om vi är inte så vana opera besökaren hur han sjöng detta och för ett oms av hans repertoar. Det är någonting som vi får när det förkommer intervju till Pavarottis kvinnliga motspelaren och det introduceras i några av intervjuarna. Det är mest frågan om det som kom att avar om inte hans mest otrevliga sidan den som vi kan definiera som den mest motsägelsefulla hans älskarinnor. Det finns ett klart skinande mellan den nästan offentliga privata bilden av en trogen katolik och familjen fadern som blev plöstligt förälskade i en annan kvinnan som rakades vara besvärligt ung. det är en historia som påbörjar 20 år sedan under den tiden i vilken efter den utmärka arbete med Luis Carrera och Placido Domingo Pavarotti började att samarbeta mer och mer med pop/rock sångaren bland annan Bono av U2 som han producerade och skrev den berömda Miss Sarajevo. Det var ett tid av kritik och av andra svårigheter som den sjukdom skleros som Nicoelatta mantovi Detta med ikonen Lady D i bakgrunden och den välgörhet som gjorde pavarotti till en ännu större stjärnan. Allt detta utvecklas när  hade och som påminde av Luciano hälsklor problem. Det är denna kanske den starkaste sidan i filmen med den optimism som födds avd smärta av en stor sångaren- En mycket bra och oväntade film.

Robert Fogelberg Rota

En av årets roligaste filmer

En film som har ett berättar knep som jag skulle vilja se mera av
Titel Panic Attack
Regi Pavek Maslona
Medverkande Nicolas Bro Dorota Segd Daniel Guzdek
Svensk distribution Kinoteka Polska film institutet
Betyg A
Få gånger som jag kommer ihåg (den enda exempel är en oberoende rysk film day of full monn en av dem första filmer under Putins id man har använt av ett sådan spännande film form i likhet med Pavek Maslona Det är korta episoder som visar hur pass mycket är den svårigheter att förhålla sig till omvärlden av den polska medelklassen i dess olika skateringar och i nästan alla dem åldrar. Det är korta episoder som börjar utspelas med ett dåd som en ung män som är sympatisk och överviktig och det är dess före flickvännen som är en av dem central. Detta till synes vackra och tämligen bekymmer lösa flickan är i själva verket djup disharmoniska man befinner sig i ett stor sammahand inte minst i början när den person som senare visas vara den mest oskuldsfulla begår självmord. Det är en liten roll som spelas mycket bra av Daniel Guzdek och vi ser redan ifrån denna filmens störa kvaliteter som är Cezary Stoleck foto full av naturalism och Agnieszka Glinska utmärk foto Det är det som påbörjar ett serier av roliga Viktoria som är spelade av Julia Wyszynska ytterst väl filmade episoder när vi ser bland annat som kan inte tå att hon arbeta i porr och för ett ”omtänksamt besök av hennes före detta klass kamrater en gäng koll tjejer inte minst för närvara av . Magdalena Poplawska. en äktade slavisk skönhet friserade som hjältinnan i en tidigt medeltid film gestaltad av Det är en bra roll som visar styrkan klass men även henne är ytlig och kommer oläglig precis som den andra tjetjen som har precis fått en barn och försöker att komma inne att förklara hennes sätt hennes ställningstagande som dessvärre är alltid fel. Den episod som är hårdare är den av reaktion mellan Artur Zmijewsk en självupptagen män och den blyga Deborath gestaltad av Dorota Segd et blir för den stärkarna lilla strippa ett problem eftersom dem invadera och inkvarteras i en fest som är mycket lik den som vi ser i ”I Tonya” fast här allting är mera nedtonat men för det inte mer omskärmande precis som i King Vidor berömda och fortfarande ytterst aktuella ”The man in the crow” till sist blir .. tvungen att bokstavligen rymma till en annan roll. Det är ännu mera sund för modern som skulle verkar väninnan och tvinig själ till den kvinnan Justina det djur älskade damen spelade med charm och klass av Justyna Kokot som hade huvudrollen i Angelika Holland ”Villebråd” fast med ett väsentlig skinande att i ”Panic attack är denna kvinna maktlös mot en son som är under alla omständigheterna på hennes son vilken är kyparen Sebastian spelade av den komiska talangen av Bartlomiej Kotschedoff och fanatisk av data spel som när en väninna till strippans vänner giftermål blir mobbade va en annan ”gamers” som är i själva verket en liten grabb som har börjat adels för tidigt att använda sig av knark det mest tragiska är att vi förstår att den lilla grabben har alla möjliga ursäkter att göra det när vi tänker på hans föräldrar som vi upptäcker vara bland dem mest jobbiga personer under en flygresan från Dubai i vilken et finns även ett vilsen svensk turist. Där ser vi hur den svenska turisten spelade av Nicolas Bro offras av Det är en fyllerier av lazzi slapstick och mer och mer galenskaper i ett fantastisk bra film.

Robert Fogelberg Rota

Den perfekta Halloween filmen

En familjer Adams med eftertanken

Titel familjen Adams

Regi Greg Tiernan, Conrad Vernon

Medverkande stomotin Oscar Iassas Charline Tzeron Chloë Grace Moretz:

Svensk distribution Svenska film institutet

Betyg B

Få begrepp har varit lika långvariga som “freak” familjen Adams och jag har tydliga minner hur jag roade mig under min barndom och nu får vi den presterade med allt dess skräck romantik och ironi i ett utmärk form i en film som påminner stark om Tim Burtons verk bara  att den är betydligt mindre vackert men lite mera ironisk. Filmen grundas mest på den karaktär som dem flesta gillar och identifiera  Westday. Filmen har som huvudaspekt en av dem bästa  skräck filmen någonsin ” Bride of Frankenstein ” i den första scener i vilken dalal medlemmar i Adams familjer blir angripa av argsinta bönder som sen blir övermannade med våld av farmor med sabel hugg det ses tydligt i många scener at det är två saker som man tar fasta på som är hur pass ovanlig är dessa personer en form av icke normativa som i själva verket skulle även kunna vara den av en annan etnisk grupp eller sexuellt lagning och så vida. Efter det kommer Gomez och Morticia Får deras dröm eller snarare mardröm kåk. Denna miljöer är bra men tyvärr man går i den adels får komiska i figuren av den den lilla grabben som senare kommer i att rädda alla. Det är för mig precis som fadern en svag gestalt precis som fadern medan den som är ännu mera komisk är rollen av farbror fetser. Det är en rolig roll som visade tydligt hur vackra barn kan förstoras med tanker på vilken det var den första stora roller Coley. Den stora figur är Morticia med Charlein Tzeron röst med faktum att hon vett inte vad hon har sitt dottern som får en annan väninnan med filmens stora antagonister  fröken netpaux en krusig kontrollerade person som håller på med hus make over. Det är en kontrast som kommer att uttag i ett sälg som den deprimeade westeday vars röst presnteras mycket bra av Chloë Grace Moretz:kommer tillsammans med sin nya väninnan parker dotter till antagonister att vina. En elegant tecknade snygg fotat och väl gjord produkt.

Robert Fogelberg Rota

Bra men Oaggerade

Den vardagliga fundamentalismen

Titten den unge Amded

Regi Jena Pierre LucDardenne

Medverkande Othmane Moumen

Svensk distribution Triaart

Betyg B

Få regissörer har lyckas att presentera en form av film som är så pass lik verkligen att den blir både kuslig och så nära den utan att vara spektakulär och lyckas även att få oss att tänka. Ämnet som utvecklas denna gång är den islamiska fundamentalismen och både hur och varför många unga män i Belgien som just Amdd tar den banan. Denne gestaltas av . en kille i den unga tonårige som vill leva som ett troende muslim. Han vägra exempel vis att skaka hans med sin läraren som har hjälp honom så mycket och det orsakar dem enorme problem i hans familjer inte minst med ett mor som försöker att leva en normal liv. Det är genom en Iman som Agmed blir mer och mer radikaliserad även på grund av en mitt en kusin som har död i Syrien kriget. Det är just denna som blir en av dem stora problem när det gäller möjligheterna för att kunna få ett mästerverk är just hur denna reaktion är inte alls utvecklade och vi ser inget relation mellan de. Idéen är att bar visa men det blir för långt tråkig och hela filmen känns adels för Pk på ett dålig sätt. Vi får följa varje stund i Idir Ben Add gestaltning som är mycket när tornat nästan icke sägande. Vi ser hans tvivel hans vilja att matrisernas är inte så väl förklarade . När det gäller imamen Othmane Moumen det är en bättre gestat men han får säga för lite aldrig skapa precis som foto kompositioner av samma bröderna ger ingeting. Dem rolelr som känns mera instuderade är odern Clair Borson och även läraren inges spelade av Othmane Moumen. Det som är förvånadsvärd är den kärleks historia som förkommer mellan Amed coh louse spelade av Victoria Bluck en ung belgiska fast problemet även där att den är adels för långsamt som resten av filmen. En vackert och viktig film med ett svårt temat som tyvärr misslyckas på grund av ett adels för obstinat estetik

Robert Fogelberg Rota

Alez Dolan

2010 talet amerikan graffiti

titel Matt och Maxim

regi Xavier Doland

medverkande Xavier Doland Gabriel D'Almeida Freitas

svensk distribution Triaart film

betyg A

få regissörer som är dessutom skådespelaren har lyckas med att göra så mycket på så kort tid som Xavier Doland vars icke normativa filmer ofta exploatera till sitt yttersta sådana filmiska verktyg som åkningar panorering och inte minst användning av högt musik av olika slag som understicker det som händer. I centrum av denna berättelse finns två vänner som är även två älskaren Maxime från arbetarklasser spelade av samma Xavier Doland som har en mor som är svårt missbrukaren och Mathis som är en ung och briljant advokat spelade av Gabriel D'Almeida Freitas som har till synes allting e bra arbete en flickvän som älskar honom ett varmhjärtad och ungdomlig mor spelade mycket bra av Alexandre Bourgeois, Dessa två unga män har en vän som hard en ganska mycket sågande namn av Rivette spelade mycket bra av Pier lLk Fuk som har en skogs mara till syster som för att kunna producera ett skol arbeta en film tvingar dem två att kyssas . Detta är gnista som låter passions eld tändas i ett drama i vilken Maxime håller på att lämna Quebec för att bosätta sig i Australien och för att arbeta med samma yrke som på hemma plan bar tändaren behöver han en rekommendations brev av Mathis far Andrré Tuprais foto tillsammans med det som är Xavier Dolands egen klippning arbetar mycket med kontraster dem som förekommer mellan Maxime eländiga tillvaro det stökiga hemmet och Mathis som har en annan typ av alienation. Gabriel D'Almeida Freitas är ofta presteras ofta i närbild är gnällig och verkar inte ha någon som helst glädje i någons reaktion . Det är för mig uppenbart den skinande som förkommer mellan honom och resten av pojkgänget dels mot Rivette och Maxime och även den sätt att varq obekvämt i dem diskussioner som förkommer när man spelar någon associations lek inte minst mot Flik gestaltad av ….Samuel gauthier . en ung män som skulle kunna betecknas som en blandning av en av Games of Throndes figurer som en rock stjärnan. Jag talar om Games of Throndes eftersom den nomineras ofta och det är en kulturell forum som har varit särskild viktig för att kunna tala om någonting gemensamma i en värld som är fragmenterade inte minst på grund av klass begrepp.- en begrepp som blir mer och mer svårt att greppa om det är inte för osynliga normer och koder och som skapar ett slags icke acceptans. Det ses i den av dem unga män som är mindre utforskade …den som har ett arabisk jag tror libanesisk ursprung Sharif spelade av Adib Alkhalide och under vars fest Mathis blir misshandlade av LLuk ((Samule Gauthier )men blir därefter vänner igen och i den relation som Mathias har med ett annan kille en brittisk kanadensaren spelade av ett extremt utåtriktade som verkar vilja förföra och beter sig i grand provinsen precis som han vore på något exotisk sexuellt tour i denna roll Haris Dickinsson briljera som gör honom irriterade n extremt väl och mogen verk om vårt samtida Ingmar Bergman

Robert Fogelberg Rota

En person i film historia

Så bra om en storman

Titel The prince and the Dybbuk

Regi Elwira Nieweira Piotor Rosolowsli

Medverkande dokumentär film

Svensk distribution Polska film institutet och Kinoteka

Betyg AFå dokumentära filmer har i mitt bemärkelsen varit sp fina och som spännande som detta som visar till oss en spännande och viktig personlighet som hade betyd så mycket för film historia inte bara den polska men även den internationella under den god ålder mellan 1950 till 1960-talet i rom. Personen i frågan är michal Waszynski. Som till slut började tro på det som han uppgav sig att vara: en polsk prins i exil djup katolik som hade varit tvungen att fly på grund av hans ställning från den kommunistiska Polen och producerade filmer i den guldålder för den klassiska filmen och i den som var La Dolce vita i om. Det är slående hur pass mycket den roll som Michal Waszynski hade skräddat synt för sig själv stämde inte med verkligheten eftersom han hade ett helt annat namn och kom från ett judisk familjer i östra Ukraina. Vi möter det i form av hans modern släktningar som håller op att återskapa det som var Michal Waszynski ursprung hem i Ukraina och jiddisch kulturen för att senare flyttas till Warszawa under 1930-talet när Michal Waszynski hade sitt första storhets tid som regissör i filmer. Det är mäktiga bilder av filmer som påminner om Hollywood komedier fast är även tidigare för att flyttas med hjälp av Piotr Rosolowskis foto till nutiden och denna är ett stor kontrast med klippningen av Andrzej Dabrowski som ofta arbetade med övertoningar av diverse bilder från filmer i ett redam made med den centrala och mest mäktiga bilder av just filmen Dubby den bästa av dem polska amerikanska produktioner av jiddisch filmer. som förmodligen var den försat av dem många konstnärliga filmer som kommer ifrån Polen. Det finns åtminstone från min sida ett enormt nyfiket för denna verk som hade även konsekvenser som Michal Waszynski hade aldrig tänkt sig med ingenting mindre än Doktor Goebbels som hatade eller älskade så mycket denna spökhistoria. Kriget är en del av äventyr som han gör inblandade som fotograf för den polska fria kåren som stred med britter i Italien och lite i taget förstår vi många av dem problem som Michal Waszynski

Fick brottas med och som var så svåra för honom teotts att livet var bekymmerlös. Det verkar ha funnits stara manipulationer som drabbade inte dem spanska film arbetar i antonym ann verk. En suoer interessnat figur i ett bra film även om det talas så lite av filmen från 1942 ”männen utan minnet ” producerad i San marino.

Robert Fogelberg Rota